Psaltaren 86

1 En bön Davids. Herre, böj neder dina öron, och hör mig; ty jag är elände och fattig.

Ko e Lotu ʻa Tevita. ‌ʻE Sihova, ke ke fofonga mai, ʻo fanongo kiate au: he ʻoku ou masiva mo mamahi.

2 Bevara mina själ, ty jag är helig; hjelp du, min Gud, dinom tjenare, som sig uppå dig förlåter.

Fakamoʻui hoku laumālie; he ʻoku ou māʻoniʻoni: ʻa koe ko hoku ʻOtua, fakamoʻui hoʻo tamaioʻeiki ʻaia ʻoku falala kiate koe.

3 Herre, var mig nådelig; ty jag ropar dagliga till dig.

‌ʻE ʻEiki, ke ke ʻaloʻofa kiate au: he ʻoku ou tangi kiate koe ʻi he ʻaho kotoa pē.

4 Fröjda dins tjenares själ; förty efter dig, Herre, trängtar jag.

‌ʻE ʻEiki, fakafiefiaʻi ʻae laumālie ʻo hoʻo tamaioʻeiki: he ʻoku ou hiki hake hoku laumālie kiate koe.

5 Ty du, Herre, äst god och nådelig, af stor godhet allom dem som åkalla dig.

He ko koe, ʻE ʻEiki ʻoku ke angalelei, pea faʻa fakamolemole; pea mohu ʻaloʻofa kiate kinautolu kotoa pē ʻoku ui kiate koe.

6 Förnim, Herre, mina bön, och akta uppå mina böns röst.

Fanongo, ʻE Sihova, ki heʻeku lotu pea tokanga ki he leʻo ʻo ʻeku ngaahi lotu tāumaʻu.

7 Uti mine nöd åkallar jag dig, att du dock ville höra mig.

‌ʻI he ʻaho ʻo ʻeku mamahi te u ui kiate koe; he te ke talia au.

8 Herre, dig är ingen lik ibland gudarna, och ingen är, som så göra kan som du.

‌ʻE ʻEiki, ʻoku ʻikai ha tokotaha ʻi he ngaahi ʻotua ʻoku tatau mo koe; pea ʻoku ʻikai ha ngāue ʻe hangē ko hoʻo ngaahi ngāue.

9 Alle Hedningar, de du gjort hafver, skola komma och tillbedja för dig, Herre, och ära ditt Namn;

‌ʻE ʻEiki, ʻe haʻu ʻo hū ʻi ho ʻao ʻae ngaahi puleʻanga kotoa pē naʻa ke ngaohi; pea tenau fakaongoongoleleiʻi ho huafa.

10 Att du så stor äst, och gör under, och allena Gud äst.

He ʻoku ke lahi, pea ʻoku ke fai ʻae ngaahi meʻa mana: ko koe pē ko e ʻOtua.

11 Visa mig, Herre, din väg, att jag må vandra i dine sanning; behåll mitt hjerta vid det ena, att jag ditt Namn fruktar.

‌ʻE Sihova, ako kiate au ho hala; te u ʻeveʻeva ʻi hoʻo moʻoni: ngaohi ke taha pē hoku loto ke manavahē ki ho huafa.

12 Jag tackar dig, Herre, min Gud, af allt mitt hjerta, och ärar ditt Namn evinnerliga.

‌ʻE ʻEiki ko hoku ʻOtua, te u fakafetaʻi kiate koe ʻaki hoku loto kotoa: pea te u fakaongoongolelei ho huafa ʻo taʻengata.

13 Ty din godhet är stor öfver mig, och du hafver frälst mina själ utu det djupa helvetet. (Sheol h7585)

He ʻoku lahi hoʻo ʻaloʻofa kiate au: pea kuo ke fakamoʻui hoku laumālie mei he loto heli. (Sheol h7585)

14 Gud, de stolte sätta sig emot mig, och de tyranners hop står mig efter mina själ, och hafva dig intet för ögon.

‌ʻE ʻOtua, kuo tuʻu hake kiate au ʻae kau fielahi, pea naʻe kumi hoku laumālie ʻe he ngaahi fakataha ʻoe kau fakamālohi; pea ʻoku ʻikai tenau fokotuʻu ʻa hoʻo ʻafio ʻi honau ʻao.

15 Men du, Herre Gud, äst barmhertig och nådelig, tålig, och af stora mildhet och trohet.

Ka ko koe, ʻE ʻEiki, ko e ʻOtua ʻoku fonu ʻi he manavaʻofa, mo e angalelei, ʻoku ke kātaki fuoloa, pea mohu ʻaloʻofa mo e moʻoni.

16 Vänd dig till mig, var mig nådelig; stärk din tjenare med dine magt, och hjelp dine tjenarinnos son.

Ke ke tafoki mai kiate au, pea ʻaloʻofa kiate au; foaki ho mālohi ki hoʻo tamaioʻeiki, pea fakamoʻui ʻae tama ʻa hoʻo kaunanga.

17 Gör ett tecken med mig, att mig väl går, att de set, som mig hata, och skämma sig, att du med mig står, Herre, och tröstar mig.

Fakahā kiate au ʻae fakaʻilonga ʻoe lelei; koeʻuhi ke mamata ki ai ʻakinautolu ʻoku fehiʻa kiate au, pea mā ai: koeʻuhi kuo ke tokoniʻi au, ʻE Sihova, ʻo fakafiemālieʻi au.