< Psaltaren 84 >
1 En Psalm Korah barnas, på Gittith, till att föresjunga. Huru lustige äro dina boningar, Herre Zebaoth!
Per il Capo de’ musici. Sulla Ghittea. Salmo de’ figliuoli di Kore. Oh quanto sono amabili le tue dimore, o Eterno degli eserciti!
2 Min själ längtar och trängtar efter Herrans gårdar. Min kropp och själ fröjda sig uti lefvandes Gudi.
L’anima mia langue e vien meno, bramando i cortili dell’Eterno; il mio cuore e la mia carne mandan grida di gioia all’Iddio vivente.
3 Ty foglen hafver funnit ett hus, och svalan sitt bo, der de sina ungar lägga; nämliga ditt altare, Herre Zebaoth, min Konung och min Gud.
Anche il passero si trova una casa e la rondine un nido ove posare i suoi piccini… I tuoi altari, o Eterno degli eserciti, Re mio, Dio mio!…
4 Salige äro de som i dino huse bo, de lofva dig till evig tid. (Sela)
Beati quelli che abitano nella tua casa, e ti lodano del continuo! (Sela)
5 Salige äro de menniskor, som dig för sin starkhet hålla, och af hjertat efter dig vandra;
Beati quelli che hanno in te la loro forza, che hanno il cuore alle vie del Santuario!
6 De der gå genom jämmerdalen, och göra der källor; och lärarena varda med mycken välsignelse prydde.
Quando attraversano la valle di Baca essi la trasformano in luogo di fonti; e la pioggia d’autunno la cuopre di benedizioni.
7 De vinna den ena segren efter den andra, att man se må, att den rätte Guden är i Zion.
Essi vanno di forza in forza, e compariscono alfine davanti a Dio in Sion.
8 Herre Gud Zebaoth, hör min bön; akta härtill, Jacobs Gud. (Sela)
O Eterno, Iddio degli eserciti, ascolta la mia preghiera; porgi l’orecchio, o Dio di Giacobbe! (Sela)
9 Gud, vår sköld, skåda dock; se uppå din smordas rike.
O Dio, scudo nostro, vedi e riguarda la faccia del tuo unto!
10 Ty en dag uti dina gårdar är bättre, än eljest tusende. Jag vill heldre vakta dörrena uti mins Guds huse, än länge bo uti de ogudaktigas hyddom.
Poiché un giorno ne’ tuoi cortili val meglio che mille altrove. Io vorrei piuttosto starmene sulla soglia della casa del mio Dio, che abitare nelle tende degli empi.
11 Ty Herren Gud är sol och sköld. Herren gifver nåd och äro; dem frommom skall intet godt fattas.
Perché l’Eterno Iddio è sole e scudo; l’Eterno darà grazia e gloria. Egli non ricuserà alcun bene a quelli che camminano nella integrità.
12 Herre Zebaoth, säll är den menniska, som sig förlåter uppå dig.
O Eterno degli eserciti, beato l’uomo che confida in te!