Psaltaren 81

1 På Gittith, till att föresjunga, Assaphs. Sjunger Gudi gladeliga, den vår starkhet är; fröjdens Jacobs Gudi.

Kumutungamiri wokuimba. Namaimbirwo egititi. Pisarema raAsafi. Imbirai Mwari nomufaro iye simba redu; danidzirai kuna Mwari waJakobho!

2 Tager Psalmer, och för hit trummor, lusteliga harpor med psaltare.

Vambai rwiyo, muridze tambureni, ridzai mbira dzinonakidza nomutengeranwa.

3 Blåser med basuner i nymånaden, i våra löfhyddohögtid.

Ridzai runyanga rwehwai paKugara kwoMwedzi, uye pakuchena kwomwedzi, pazuva roMutambo wedu;

4 Ty detta är en sed i Israel, och en Jacobs Guds rätt.

ichi ndicho chirevo chaIsraeri, chakatarwa naMwari waJakobho.

5 Det hafver han till ett vittnesbörd satt i Joseph, då de utur Egypti land drogo, och främmande tungomål hört hade;

Akachisimbisa somutemo wakanyorwa waJosefa panguva yaakandorwa neIjipiti, uko kwatakanzwa mutauro watakanga tisinganzwisisi.

6 Och jag deras axlar ifrån bördone friade, och deras händer vid krukorna qvitta vordo.

Iye anoti, “Ndakabvisa mutoro pamapfudzi avo; maoko avo akasunungurwa padengu.

7 Då du åkallade mig i nödene, halp jag dig ut, och bönhörde dig, då tordönen öfverföll dig; och försökte dig vid trätovattnet. (Sela)

Pakutambudzika kwako wakadana ini ndikakununura, ndakakupindura ndiri mugore rokutinhira; ndakakuedza pamvura zhinji yeMeribha. Sera

8 Hör, mitt folk, jag vill betyga ibland dig; Israel, du skall höra mig;

“Inzwai, imi vanhu vangu, uye ndichakuyambirai, kana mukada chete kunditeerera, imi Israeri!

9 Att ibland dig ingen annar Gud är, och du ingen främmande Gud tillbeder.

Pakati penyu ngaparege kuva namwari wavatorwa, musapfugamira mwari wokumwe.

10 Jag är Herren din Gud, som dig utur Egypti land fört hafver. Låt din mun vidt upp, låt mig uppfylla honom.

Ndini Jehovha Mwari wako, akakubudisa kubva munyika yeIjipiti. Shamisa muromo wako kwazvo, ndigouzadza.

11 Men mitt folk hörde intet mina röst, och Israel är intet om mig.

“Asi vanhu vangu havana kuda kundinzwa, Israeri haana kuda kuzviisa pasi pangu.

12 Så hafver jag låtit dem uti deras hjertas sinne, att de måga vandra efter sitt råd.

Saka ndakavaregera paukukutu hwemwoyo yavo, kuti vatevere mano avo.

13 Om mitt folk ville mig hörsamt vara, och Israel på minom vägom gå,

“Kana vanhu vangu vakada kunditeerera, kana Israeri akada kutevera nzira dzangu,

14 Så ville jag snart nederlägga deras fiendar, och vända mina hand emot deras motståndare.

ndaikurumidza kukunda sei vavengi vavo nokurova vavengi vavo noruoko rwangu!

15 Och de som Herran hata, skulle fela uppå honom; men deras tid skulle evinnerliga vara,

Vaya vanovenga Jehovha vachatya pamberi pake, uye kurangwa kwavo kuchagara nokusingaperi.

16 Och jag skulle spisa dem med bästa hvete, och mätta dem med hannog utu hälleberget.

Asi imi muchagutswa nezviyo zvakaisvonaka; uye ndichakugutsai nouchi hunobva padombo.”