< Psaltaren 81 >
1 På Gittith, till att föresjunga, Assaphs. Sjunger Gudi gladeliga, den vår starkhet är; fröjdens Jacobs Gudi.
Pour les pressoirs, psaume d’Asaph lui-même. Exultez en Dieu qui est notre aide; poussez des cris de joie vers le Dieu de Jacob.
2 Tager Psalmer, och för hit trummor, lusteliga harpor med psaltare.
Entonnez un psaume, et faites entendre un tambour, un psaltérion harmonieux avec une harpe.
3 Blåser med basuner i nymånaden, i våra löfhyddohögtid.
Sonnez de la trompette à la néoménie, au jour insigne de votre solennité;
4 Ty detta är en sed i Israel, och en Jacobs Guds rätt.
Parce que c’est un précepte dans Israël, une ordonnance en l’honneur du Dieu de Jacob.
5 Det hafver han till ett vittnesbörd satt i Joseph, då de utur Egypti land drogo, och främmande tungomål hört hade;
Il l’établit comme un monument pour Joseph, lorsqu’il sortit de la terre d’Égypte, et qu’il entendit une langue qu’il ne connaissait pas.
6 Och jag deras axlar ifrån bördone friade, och deras händer vid krukorna qvitta vordo.
Il détourna son dos des fardeaux, et ses mains qui servaient à porter les corbeilles.
7 Då du åkallade mig i nödene, halp jag dig ut, och bönhörde dig, då tordönen öfverföll dig; och försökte dig vid trätovattnet. (Sela)
Dans la tribulation, tu m’as invoqué, et je t’ai délivré; je t’ai exaucé du fond de la tempête, je t’ai éprouvé auprès de l’eau de contradiction.
8 Hör, mitt folk, jag vill betyga ibland dig; Israel, du skall höra mig;
Écoute, mon peuple, car je te prendrai à témoin: Israël, si tu m’écoutes,
9 Att ibland dig ingen annar Gud är, och du ingen främmande Gud tillbeder.
Il n’y aura pas au milieu de toi de dieu nouveau, et tu n’adoreras pas de dieu étranger.
10 Jag är Herren din Gud, som dig utur Egypti land fört hafver. Låt din mun vidt upp, låt mig uppfylla honom.
Car c’est moi qui suis le Seigneur ton Dieu, qui t’ai tiré de la terre d’Égypte; élargis la bouche, je la remplirai.
11 Men mitt folk hörde intet mina röst, och Israel är intet om mig.
Mais mon peuple n’a pas écouté ma voix, et Israël ne m’a pas prêté attention.
12 Så hafver jag låtit dem uti deras hjertas sinne, att de måga vandra efter sitt råd.
Et je les ai abandonnés aux désirs de leur cœur; ils iront dans des voies de leur invention.
13 Om mitt folk ville mig hörsamt vara, och Israel på minom vägom gå,
Si mon peuple m’avait écouté; si Israël avait marché dans mes voies,
14 Så ville jag snart nederlägga deras fiendar, och vända mina hand emot deras motståndare.
En un moment j’aurais humilié ses ennemis, et sur ceux qui les tourmentaient, j’aurais lancé ma main.
15 Och de som Herran hata, skulle fela uppå honom; men deras tid skulle evinnerliga vara,
Les ennemis du Seigneur lui ont menti, et leur temps durera des siècles.
16 Och jag skulle spisa dem med bästa hvete, och mätta dem med hannog utu hälleberget.
Cependant il les a nourris de moelle de froment, et il les a rassasiés de miel sorti d’une pierre.