Psaltaren 80
1 En Psalm Assaphs, om gyldene rosena, till att föresjunga. Hör, Israels Herde, du som leder Joseph såsom får; bete dig, du som sitter på Cherubim.
For the Chief Musician. To the tune of “The Lilies of the Covenant.” A Psalm by Asaph. Hear us, Shepherd of Israel, you who lead Joseph like a flock, you who sit above the cherubim, shine out.
2 Uppväck dina magt, du som för Ephraim, BenJamin och Manasse äst, och kom oss till hjelp.
Before Ephraim, Benjamin, and Manasseh, stir up your might! Come to save us!
3 Gud, tröst oss, och låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
Turn us again, God. Cause your face to shine, and we will be saved.
4 Herre Gud Zebaoth, huru länge vill du vred vara öfver dins folks bön?
LORD God of Hosts, how long will you be angry against the prayer of your people?
5 Du spisar dem med tårars bröd, och skänker dem ett stort mått, fullt med tårar.
You have fed them with the bread of tears, and given them tears to drink in large measure.
6 Du lätst alla våra grannar banna oss, och våra fiendar bespotta oss.
You make us a source of contention to our neighbors. Our enemies laugh among themselves.
7 Gud Zebaoth, tröst oss; låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
Turn us again, God of Hosts. Cause your face to shine, and we will be saved.
8 Du hafver hemtat ditt vinträ utur Egypten, och hafver fördrifvit Hedningarna, och planterat det.
You brought a vine out of Egypt. You drove out the nations, and planted it.
9 Du hafver röjt vägen för thy, och låtit det väl rota sig, så att det hafver uppfyllt landet.
You cleared the ground for it. It took deep root, and filled the land.
10 Bergen äro med dess skugga öfvertäckte, och med dess qvistar Guds cedreträ.
The mountains were covered with its shadow. Its boughs were like God’s cedars.
11 Du hafver utsträckt dess qvistar intill hafvet, och dess telningar allt intill älfvena.
It sent out its branches to the sea, its shoots to the River.
12 Hvi hafver du så sönderbrutit dess gård, att deraf rifver allt det som der framom går?
Why have you broken down its walls, so that all those who pass by the way pluck it?
13 De vildsvin hafva uppgräfvit det, och de vilddjur hafva afbitit det.
The boar out of the wood ravages it. The wild animals of the field feed on it.
14 Gud Zebaoth, vänd dig dock; skåda neder af himmelen, och se härtill, och besök detta vinträt;
Turn again, we beg you, God of Hosts. Look down from heaven, and see, and visit this vine,
15 Och håll det vid magt, som din högra hand planterat hafver, och det du dig stadeliga utvalt hafver.
the stock which your right hand planted, the branch that you made strong for yourself.
16 Se dertill, och straffat; att på det brännande och rifvande må en ände varda.
It’s burned with fire. It’s cut down. They perish at your rebuke.
17 Din hand beskydde dins högra hands folk, och de menniskor, som du dig stadeliga utvalt hafver;
Let your hand be on the man of your right hand, on the son of man whom you made strong for yourself.
18 Så vilje vi intet ifrå dig vika. Låt oss lefva, så vilje vi åkalla ditt Namn.
So we will not turn away from you. Revive us, and we will call on your name.
19 Herre Gud Zebaoth, tröst oss. Låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
Turn us again, LORD God of Hosts. Cause your face to shine, and we will be saved.
