Psaltaren 80
1 En Psalm Assaphs, om gyldene rosena, till att föresjunga. Hör, Israels Herde, du som leder Joseph såsom får; bete dig, du som sitter på Cherubim.
To the Chief Musician. For "the Lilies of Testimony." Asaph’s. A Melody. O Shepherd of Israel, give ear, Thou who leddest forth Joseph like a rock, Thou who art throned on the cherubim, appear!
2 Uppväck dina magt, du som för Ephraim, BenJamin och Manasse äst, och kom oss till hjelp.
Before Ephraim and Benjamin and Manasseh, stir up thy strength, And come! to our salvation.
3 Gud, tröst oss, och låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
O God, bring us back, And light up thy face, That we may be saved.
4 Herre Gud Zebaoth, huru länge vill du vred vara öfver dins folks bön?
O Yahweh, God of hosts! How long hast thou been wroth with the prayer of thy people?
5 Du spisar dem med tårars bröd, och skänker dem ett stort mått, fullt med tårar.
Thou hast fed them with the food of tears, And hast caused them to drink the water of weeping in threefold abundance.
6 Du lätst alla våra grannar banna oss, och våra fiendar bespotta oss.
Thou dost make us an object of contention to our neighbours, And, our foes, find mockery for themselves.
7 Gud Zebaoth, tröst oss; låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
O God of hosts, bring us back, And light up thy face, That we may be saved.
8 Du hafver hemtat ditt vinträ utur Egypten, och hafver fördrifvit Hedningarna, och planterat det.
A vine out of Egypt, thou didst remove, Thou didst cast out nations, and plant it;
9 Du hafver röjt vägen för thy, och låtit det väl rota sig, så att det hafver uppfyllt landet.
Thou didst make a clear space before it, So it rooted well its roots, and filled up the land;
10 Bergen äro med dess skugga öfvertäckte, och med dess qvistar Guds cedreträ.
Covered were the mountains with its shade, And, with its boughs, the mighty cedars.
11 Du hafver utsträckt dess qvistar intill hafvet, och dess telningar allt intill älfvena.
It thrust forth its branches as far as the sea, —And, unto the River, its shoots.
12 Hvi hafver du så sönderbrutit dess gård, att deraf rifver allt det som der framom går?
Wherefore hast thou broken down its fences, So that all who pass along the way, pluck its fruit?
13 De vildsvin hafva uppgräfvit det, och de vilddjur hafva afbitit det.
The boar out of the forest, browseth upon it, And, the wild beast of the field, pastureth thereon.
14 Gud Zebaoth, vänd dig dock; skåda neder af himmelen, och se härtill, och besök detta vinträt;
O God of hosts, return, we pray thee, —Look down out of the heavens, and see, And inspect this vine:
15 Och håll det vid magt, som din högra hand planterat hafver, och det du dig stadeliga utvalt hafver.
Yea the stock which thy right hand planted, Even upon the son thou didst secure for thyself.
16 Se dertill, och straffat; att på det brännande och rifvande må en ände varda.
To be burned with fire, it is cut down, —At the rebuke of thy countenance, they will perish.
17 Din hand beskydde dins högra hands folk, och de menniskor, som du dig stadeliga utvalt hafver;
Let thy hand be, Upon the Man of thy right hand, Upon the Son of Man thou didst secure for thyself;
18 Så vilje vi intet ifrå dig vika. Låt oss lefva, så vilje vi åkalla ditt Namn.
So will we not draw back from thee, Thou wilt bring us to life, And, on thy Name, will we call.
19 Herre Gud Zebaoth, tröst oss. Låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
O Yahweh, God of hosts! bring us back, Light up thy face, That we may be saved.
