Psaltaren 80
1 En Psalm Assaphs, om gyldene rosena, till att föresjunga. Hör, Israels Herde, du som leder Joseph såsom får; bete dig, du som sitter på Cherubim.
Unto the end, for them that shall he changed, a testimony for Asaph, a psalm. Give ear, O thou that rulest Israel: thou that leadest Joseph like a sheep. Thou that sittest upon the cherubims, shine forth
2 Uppväck dina magt, du som för Ephraim, BenJamin och Manasse äst, och kom oss till hjelp.
Before Ephraim, Benjamin, and Manasses. Stir up thy might, and come to save us.
3 Gud, tröst oss, och låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
Convert us, O God: and shew us thy face, and we shall be saved.
4 Herre Gud Zebaoth, huru länge vill du vred vara öfver dins folks bön?
O Lord God of hosts, how long wilt thou be angry against the prayer of thy servant?
5 Du spisar dem med tårars bröd, och skänker dem ett stort mått, fullt med tårar.
How long wilt thou feed us with the bread of tears: and give us for our drink tears in measure?
6 Du lätst alla våra grannar banna oss, och våra fiendar bespotta oss.
Thou hast made us to be a contradiction to our neighbours: and our enemies have scoffed at us.
7 Gud Zebaoth, tröst oss; låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
O God of hosts, convert us: and shew thy face, and we shall be saved.
8 Du hafver hemtat ditt vinträ utur Egypten, och hafver fördrifvit Hedningarna, och planterat det.
Thou hast brought a vineyard out of Egypt: thou hast cast cut the Gentiles and planted it.
9 Du hafver röjt vägen för thy, och låtit det väl rota sig, så att det hafver uppfyllt landet.
Thou wast the guide of its journey in its sight: thou plantedst the roots thereof, and it filled the land.
10 Bergen äro med dess skugga öfvertäckte, och med dess qvistar Guds cedreträ.
The shadow of it covered the hills: and the branches thereof the cedars of God.
11 Du hafver utsträckt dess qvistar intill hafvet, och dess telningar allt intill älfvena.
It stretched forth its branches unto the sea, and its boughs unto the river.
12 Hvi hafver du så sönderbrutit dess gård, att deraf rifver allt det som der framom går?
Why hast thou broken down the hedge thereof, so that all they who pass by the way do pluck it?
13 De vildsvin hafva uppgräfvit det, och de vilddjur hafva afbitit det.
The boar out of the wood hath laid it waste: and a singular wild beast hath devoured it.
14 Gud Zebaoth, vänd dig dock; skåda neder af himmelen, och se härtill, och besök detta vinträt;
Turn again, O God of hosts, look down from heaven, and see, and visit this vineyard:
15 Och håll det vid magt, som din högra hand planterat hafver, och det du dig stadeliga utvalt hafver.
And perfect the same which thy right hand hath planted: and upon the son of man whom thou hast confirmed for thyself.
16 Se dertill, och straffat; att på det brännande och rifvande må en ände varda.
Things set on fire and dug down shall perish at the rebuke of thy countenance.
17 Din hand beskydde dins högra hands folk, och de menniskor, som du dig stadeliga utvalt hafver;
Let thy hand be upon the man of thy right hand: and upon the son of man whom thou hast confirmed for thyself.
18 Så vilje vi intet ifrå dig vika. Låt oss lefva, så vilje vi åkalla ditt Namn.
And we depart not from thee, thou shalt quicken us: and we will call upon thy name.
19 Herre Gud Zebaoth, tröst oss. Låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
O Lord God of hosts, convert us: and shew thy face, and we shall be saved.
