Psaltaren 80
1 En Psalm Assaphs, om gyldene rosena, till att föresjunga. Hör, Israels Herde, du som leder Joseph såsom får; bete dig, du som sitter på Cherubim.
Til Sangmesteren. El-sjosjannim-edut. Af Asaf. En Salme.
2 Uppväck dina magt, du som för Ephraim, BenJamin och Manasse äst, och kom oss till hjelp.
Lyt til, du Israels Hyrde, der ledede Josef som en Hjord, træd frem i Glans, du, som troner paa Keruber,
3 Gud, tröst oss, och låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
for Efraims, Benjamins og Manasses Øjne; opbyd atter din Vælde og kom til vor Frelse!
4 Herre Gud Zebaoth, huru länge vill du vred vara öfver dins folks bön?
Hærskarers Gud, bring os atter paa Fode, lad dit Ansigt lyse, at vi maa frelses!
5 Du spisar dem med tårars bröd, och skänker dem ett stort mått, fullt med tårar.
HERRE, Hærskarers Gud, hvor længe vredes du trods din Tjeners Bøn?
6 Du lätst alla våra grannar banna oss, och våra fiendar bespotta oss.
Du har givet os Taarebrød at spise, Taarer at drikke i bredfuldt Maal.
7 Gud Zebaoth, tröst oss; låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
Du har gjort os til Stridsemne for vore Naboer, vore Fjender haaner os.
8 Du hafver hemtat ditt vinträ utur Egypten, och hafver fördrifvit Hedningarna, och planterat det.
Hærskarers Gud, bring os atter paa Fode, lad dit Ansigt lyse, at vi maa frelses!
9 Du hafver röjt vägen för thy, och låtit det väl rota sig, så att det hafver uppfyllt landet.
Du rykked en Vinstok op i Ægypten, drev Folkeslag bort og plantede den;
10 Bergen äro med dess skugga öfvertäckte, och med dess qvistar Guds cedreträ.
du rydded og skaffed den Plads, den slog Rod og fyldte Landet;
11 Du hafver utsträckt dess qvistar intill hafvet, och dess telningar allt intill älfvena.
Bjergene skjultes af dens Skygge, Guds Cedre af dens Ranker;
12 Hvi hafver du så sönderbrutit dess gård, att deraf rifver allt det som der framom går?
den bredte sine Skud til Havet og sine Kviste til Floden.
13 De vildsvin hafva uppgräfvit det, och de vilddjur hafva afbitit det.
Hvorfor har du nedbrudt dens Hegn, saa alle vejfarende plukker deraf?
14 Gud Zebaoth, vänd dig dock; skåda neder af himmelen, och se härtill, och besök detta vinträt;
Skovens Vildsvin gnaver deri, Dyrene paa Marken æder den op!
15 Och håll det vid magt, som din högra hand planterat hafver, och det du dig stadeliga utvalt hafver.
Hærskarers Gud, vend tilbage, sku ned fra Himlen og se! Drag Omsorg for denne Vinstok,
16 Se dertill, och straffat; att på det brännande och rifvande må en ände varda.
for Skuddet, din højre planted!
17 Din hand beskydde dins högra hands folk, och de menniskor, som du dig stadeliga utvalt hafver;
Lad dem, der sved den og hugged den sønder, gaa til for dit Aasyns Trusel!
18 Så vilje vi intet ifrå dig vika. Låt oss lefva, så vilje vi åkalla ditt Namn.
Lad din Haand være over din højres Mand, det Menneskebarn, du opfostred dig!
19 Herre Gud Zebaoth, tröst oss. Låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
Da viger vi ikke fra dig, hold os i Live, saa paakalder vi dit Navn! HERRE, Hærskarers Gud, bring os atter paa Fode, lad dit Ansigt lyse, at vi maa frelses!
