Psaltaren 79
1 En Psalm Assaphs. Gud, Hedningarna äro in i ditt arf fallne; de hafva orenat ditt helga tempel, och af Jerusalem stenhopar gjort.
A Psalm by Asaph. God, the nations have come into your inheritance. They have defiled your holy temple. They have laid Jerusalem in heaps.
2 De hafva gifvit dina tjenares lekamen foglomen under himmelen till att äta, och dina heligas kött djuromen på markene.
They have given the dead bodies of your servants to be food for the birds of the sky, the flesh of your holy ones to the animals of the earth.
3 De hafva utgjutit deras blod omkring Jerusalem, såsom vatten; och der var ingen, som begrof.
They have shed their blood like water around Jerusalem. There was no one to bury them.
4 Vi äre vårom grannom till en försmädelse vordne; till spott och hån dem som omkring oss äro.
We have become a reproach to our neighbours, a scoffing and derision to those who are around us.
5 Herre, huru länge vill du så allstings vred vara; och ditt nit, såsom en eld, brinna låta?
How long, LORD? Will you be angry forever? Will your jealousy burn like fire?
6 Utgjut dina grymhet öfver Hedningarna, de dig intet känna, och uppå de Konungariken, som ditt Namn intet åkalla.
Pour out your wrath on the nations that don’t know you, on the kingdoms that don’t call on your name,
7 Ty de hafva uppätit Jacob, och hans hus förödt.
for they have devoured Jacob, and destroyed his homeland.
8 Tänk icke uppå våra förra missgerningar. Förbarma dig öfver oss snarliga, ty vi äre fast eländige vordne.
Don’t hold the iniquities of our forefathers against us. Let your tender mercies speedily meet us, for we are in desperate need.
9 Hjelp du oss, Gud vår hjelpare, för dins Namns äros skull; fräls oss, och förlåt oss våra synder, för ditt Namns skull.
Help us, God of our salvation, for the glory of your name. Deliver us, and forgive our sins, for your name’s sake.
10 Hvi låter du Hedningarna säga: Hvar är nu deras Gud? Låt hämnden öfver dina tjenares blod, som utgjutet är, kunnig varda, ibland Hedningarna, för vår ögon.
Why should the nations say, “Where is their God?” Let it be known amongst the nations, before our eyes, that vengeance for your servants’ blood is being poured out.
11 Låt för dig komma de fångars suckande; efter din stora arm behåll dödsens barn.
Let the sighing of the prisoner come before you. According to the greatness of your power, preserve those who are sentenced to death.
12 Och vedergäll vårom grannom sjufaldt uti deras sköte deras försmädelse, der de dig, Herre, med försmädt hafva.
Pay back to our neighbours seven times into their bosom their reproach with which they have reproached you, Lord.
13 Men vi, ditt folk och din fosterfår, tackom dig evinnerliga, och förkunnom ditt lof förutan ända.
So we, your people and sheep of your pasture, will give you thanks forever. We will praise you forever, to all generations.
