Psaltaren 78
1 En undervisning Assaphs. Hör, mitt folk, min lag; böjer edor öron till mins muns tal.
Nkunga Asafi. A batu bama, wanu malongi mama! Dimbanu mambu ma munu ama.
2 Jag vill öppna min mun till ordspråk, och vill förtälja gamla hemligheter;
Ndiela zibula munu ama mu tuba zingana ayi ndiela samuna mambu ma suama, mambu makhulu;
3 De vi hört hafve och vetom, och våra fäder oss förtäljt hafva;
momo tuwa ayi momo tuzaba ayi momo bakulu beto batukamba;
4 Att vi det icke fördölja skulle deras barnom, som efter komma skulle; utan förkunna Herrans lof, och hans magt och under, som han gjort hafver.
Tulendi masuekila ko bana bawu; tuela samuna kuidi tsungi yinkuiza mavanga ma Yave mafueti zitusu, lulendo luandi ayi matsiminanga momo kavanga.
5 Han upprättade ett vittnesbörd i Jacob, och gaf en lag i Israel, den han våra fäder böd, till att lära deras barn;
Wuvana zithumunu mu diambu di Yakobi. Wukubika Mina mu Iseli, ayi wutumina bakulu beto muingi bamilonga kuidi bana bawu;
6 På det att efterkommanderna måtte det lära, och de barn, som ännu skulle födde varda; då de uppkommo, att de ock förkunnade det sinom barnom;
buna tsungi yinkuiza, yela zaba mawu buela bana bobo babutuki ko ayi bawu mamvawu mu thangu awu bela yolukila bana bawu;
7 Att de skulle sätta sitt hopp till Gud, och icke förgäta Guds verk, och hålla hans bud;
buna bela tula diana diawu mu Nzambi, ayi balendi zimbakana mavanga mandi ko, vayi bela keba zithumunu ziandi;
8 Och icke varda, såsom deras fäder, en affällig och ohörsam art; hvilkom deras hjerta icke fast var, och deras ande höll sig icke troliga till Gud;
Balendi ba banga bakulu bawu ko; tsungi yikambulu bulemvo, ayi tsungi yi matingu; bobo mintima misia ba mifuana ko kuidi Nzambi bobo pheve yisia yikuikama kuidi Nzambi ko.
9 Såsom Ephraims barn, som väpnade voro och förde bågan, föllo af i stridstidenom.
Batu ba Efalayimi bobo baba ayi mimbasa, bavutuka ku mbusa mu lumbu ki mvita.
10 De höllo icke Guds förbund, och ville icke vandra i hans lag;
Basi keba ko Nguizani yi Nzambi, ayi bamanga zingila boso buididi Mina miandi.
11 Och förgåto hans verk, och hans under, som han dem bevist hade.
Bazimbakana momo kavanga; matsiminanga momo kabamonisa.
12 För deras fäder gjorde han under, i Egypti land, på den markene Zoan.
Wuvanga bikumu va ntuala bakulu bawu mu tsi yi Ezipite; mu zunga ki Tsowani.
13 Han åtskiljde hafvet, och lät dem gå derigenom, och satte vattnet såsom en mur.
Wuvasa mbu ayi wuba viokila muawu; wutelimisa nlangu dio ngui banga baka.
14 Han ledde dem om dagen med en molnsky, och om nattena med en klar eld.
Wuba diatisa mu dituti va muini, ayi mu kiezila ki mbazu va builu bu mvimba.
15 Han lät bergsklippona remna i öknene, och gaf dem dricka vatten tillfyllest;
Wubasa matadi mu dikanga, ayi wuba vana nlangu wuwombo banga mbu;
16 Och lät bäcker flyta utu bergsklippone, att de flöto derut, såsom vattuströmmar.
Wutotula mimvuila minlangu mu ditadi ayi wukumbisa minlangu banga minlangu minneni.
17 Likväl syndade de ännu emot honom, och förtörnade den Högsta i öknene;
Vayi babuela tatamana sumuka diaka va ntualꞌandi; batinguna Nzambi Yizangama mu dikanga.
18 Och försökte Gud, i deras hjerta, att de spis beddes till deras själar;
Batota Nzambi mu luzolo lungolo, mu lombanga mu kingolo bidia biobi batomba.
19 Och talade emot Gud, och sade: Ja, skulle väl Gud kunna bereda ett bord i öknene?
Batubidila Nzambi batuba: “Nzambi beki kuandi bu kubikila meza mu dikanga e?
20 Si, han hafver väl slagit bergsklippona, att vatten utflöt, och bäcker sig utgåfvo; men huru kan han gifva bröd, och skaffa sino folke kött?
Bu kabula ditadi dingolo, mbadi nlangu wutotuka ayi mimvuila mikumba mu buwombo vayi buna wulendi kuandi kutuvana bidia e? Wulendi kuandi kubika zimbizi mu diambu di batu bandi e?”
21 Då nu Herren det hörde, vardt han upptänd; och eld gick upp i Jacob, och vrede kom öfver Israel;
Yave bu kaba wa, wufuema ngolo, mbazu andi yilema mu diambu di Yakobi ayi miangu miandi mibuila Iseli.
22 Att de icke trodde uppå Gud, och hoppades icke uppå hans hjelp.
Bila basia wilukila Nzambi ko, voti basia tula diana diawu mu khudulu andi ko.
23 Och han böd skyarna ofvantill, och upplät himmelens dörrar;
Muaki wuvana lutumunu kuidi matuti ma yilu ayi wuzibula mielo mi diyilu;
24 Och lät regna Man till dem till mats, och gaf dem himmelsbröd.
Wunokisa mana mu diambu di batu muingi badia; wuba vana zitheti zi diyilu.
25 De åto änglabröd; han sände dem mat tillfyllest.
Batu badia dipha di zimbasi; wuba fidisila bidia bioso biobi balenda dia.
26 Han lät blåsa östanväder under himmelen, och genom sina starkhet upprörde sunnanväder;
Wuvevumuna phemo yi Esite mu diyilu. Wudiata ku ntuala phemo yi Sude mu lulendo luandi.
27 Och lät kött regna uppå dem såsom stoft, och foglar såsom sanden i hafvet;
Wuba nokisila zimbizi banga mbungi-mbungi; zinuni zieti dumuka banga nzielo yi mbu.
28 Och lät dem falla i deras lägre, allestäds der de bodde.
Wuba buisila biawu va khatitsika ka kiawu; muyenda zinzo ziawu zioso zingoto.
29 Då åto de, och vordo för mätte; han lät dem släcka sin lusta.
Badia nate bayukuta kuwombo; ayi wuba vana biobi baleba mu kingolo.
30 Då de ännu sin lusta icke släckt hade, och de ännu åto deraf,
Tuamina batamba bidia biobi baleba mu kingolo mbusa, buela bikidi mu miunu miawu.
31 Så kom Guds vrede öfver dem; och drap de yppersta ibland dem, och nederslog de bästa i Israel.
Nganzi yi Nzambi yi babuila; wuvonda bobo baluta ba zinitu zingolo mu bawu; wuvonda bana ba matoko ma Iseli.
32 Men öfver allt detta syndade de ännu mer, och trodde intet uppå hans under.
Ka diambu ko mambu moso momo, batatamana vola masumu ka diambu ko matsiminanga mandi, basia wilukila ko.
33 Derföre lät han dem dö bort, så att de intet fingo, och måste i deras lifsdagar plågade varda.
Buna wumanisa bilumbu biawu mu phamba ayi mimvu miawu mu tsisi.
34 När han drap dem, sökte de honom, och vände sig bittida till Gud;
Kadika khumbu kaba kuba vondanga, tombanga baba kuntombanga, balukanga nsualu-nsualu diaka kuidi niandi.
35 Och tänkte, att Gud är deras tröst, och Gud den Högste deras förlösare;
Batebuka moyo ti Nzambi niandi wuba dibanga diawu ayi Nzambi Yizangama niandi nkudi awu.
36 Och skrymtade för honom med deras mun, och lögo för honom med deras tungo.
Vayi buna bankamba mambu ma lueki mu miunu miawu bamvuna mu ludimi luawu.
37 Men deras hjerta var icke fast intill honom, och höllo sig icke troliga intill hans förbund.
Mintima miawu misia ba mifuana kuidi niandi ko basia ba bakuikama ko mu Nguizani andi.
38 Men han var barmhertig, och förlät missgerningarna, och förgjorde dem icke; och afvände ofta sina vrede, och lät icke alla sina vrede gå.
Vayi niandi wuba nkua kiadi wuba lemvukila mambimbi mawu kasia babunga ko thangu ka thangu wudekula nganzi andi ayi kasia totula ko miangu miandi mioso.
39 Ty han tänkte att de äro kött; ett väder, som bortfar, och kommer intet igen.
Wutebuka moyo ti baba minsuni kaka; phemo yeti vioka yoyi yilendi vutuka ko. Ayi wulendi buela vutuka ko.
40 De förtörnade honom ganska ofta i öknene, och bekymrade honom i ödemarkene.
Zikhumbu ziwombo bantingunina mu dikanga, ayi bansoka mu bibuangu bikambulu batu.
41 De försökte Gud framgent, och rette den Heliga i Israel.
Khumbu ka khumbu baba vutukilanga diaka tota Nzambi; bafuemisa mutu wunlongo wu Iseli kiadi.
42 De tänkte intet uppå hans hand, den dagen då han förlöste dem ifrå fienderna;
Basia tebukila ko moyo lulendo luandi mu lumbu kioki kaba kula mu mioko mi mutu wuba yamisa;
43 Såsom han sina tecken gjort hade uti Egypten, och sina under i det landet Zoan.
mu lumbu kamonisa bidimbu bi bikumu biandi mu Ezipite, mambu mandi matsiminanga mu ndambu tsi yi Tsowani
44 Då han deras vatten i blod vände; så att de af deras bäcker icke dricka kunde.
wukitula minlangu miawu menga; basia buela baka bumina mu mimvuila mi minlangu miawu.
45 Då han ohyro ibland dem sände, som dem åto, och paddor, som dem förderfvade;
Wufidisa nkangu zinzinzi ziozi zibadia ayi zinguanga ziozi zi babunga.
46 Och gaf deras frukt gräsmatkom, och deras säd gräshoppom.
Wavana mimbutu miawu mu zitsola kuidi binzienzi biobi basala kuidi makhoko.
47 Då han deras vinträ med hagel förderfvade, och deras mulbärsträ med stort hagel.
Wumana bunga zindima ziawu zi vinu mu mvula yi matadi ayi minti miawu mi sikomole mu kiozi ki ngolo,
48 Då han deras boskap slog med hagel, och deras hjordar med ljungande.
wuyekula bibulu biawu kuidi mvula yi matadi ayi minkangu mi mamemi mawu kuidi lusiemo.
49 Då han i sina grymma vrede sände ibland dem onda änglar, och lät dem härja och förderfva, och skada göra.
Wuba fidisila nganzi andi yi mbazu, miangu miandi mi ngolo khakumusu, kimbeni weti bunga
50 Då han lät sina vrede gå, och icke skonade deras själom för dödenom, och lät deras boskap dö af pestilentie.
Wukubika nsolo mu diambu di nganzi andi kasia kuba tanina ko mu lufua; vayi wuba yekula mu minsongo;
51 Då han i Egypten allt förstfödt slog, de första arfvingar i Hams hyddom;
Wuvonda bana boso batheti bababakala ba Ezipiti mimbutu mitheti mi zingolo mu zinzo zi ngoto zi Hami.
52 Och lät sitt folk utdraga såsom får, och förde dem såsom en hjord i öknene.
Vayi wutotula batu bandi banga mamemi; wuba tuadisa banga nkangu wu bibulu mu dikanga.
53 Och han ledde dem säkra, så att de intet fruktade sig; men deras fiendar öfvertäckte hafvet;
Wuba diatisila mu luvovomo; diawu basia mona tsisi ko ayi mbu wumina bambeni ziawu.
54 Och lät dem komma i sina helga gränsor, till detta berg, hvilket hans högra hand förvärfvat hafver;
Buna wuba kotisa mu yenda tsi andi yinlongo; ku tsi yi mongo wowo koko kuandi ku lubakala kukibakila.
55 Och fördref för dem folk, och lät dem utskifta arfvet, och lät Israels slägter bo i deras hyddom.
Wukuka makanda ku ntualꞌawu; ayi wuba kabudila mintoto miawu banga kiuka wuvuandisa makanda ma Iseli mu zinzo ziawu.
56 Men de försökte och förtörnade Gud, den Högsta, och höllo intet hans vittnesbörd;
Vayi batota Nzambi ayi batinguna Nzambi Yizangama; basia keba zinzengolo ziandi ko.
57 Och föllo tillbaka, och föraktade all ting, såsom deras fäder; och höllo intet, såsom en lös båge;
Banga madisa mawu basia ba bafuana ko ayi basia ba minu ko balendi tudulu diana ko banga wuvenga.
58 Och förtörnade honom med sina höjder, och rette honom med sina afgudar;
Bamfuemisa mu bibuangu biawu bizangama balemisa kiphala kiandi mu bitumba biawu
59 Och då Gud det hörde, vardt han upptänd, och förkastade Israel svårliga;
Nzambi bu kawa, buna wufuema ngolo wutumbu loza mvimba Iseli.
60 Så att han lät fara sina boning i Silo, den hyddo, der han ibland menniskor bodde;
Wuyekula, nzo ngoto mbuabununu yi Silo; nzo yoyo mu kakivuandisa;
61 Och gaf deras magt uti fängelse, och deras härlighet uti fiendans händer;
Wufidisa kesi yi lulendo luandi mu buvika, ayi kiezila kiandi mu mioko mi mbeni.
62 Och öfvergaf sitt folk för svärd, och var upptänd emot sitt arf.
Wuyekula batu bandi mu sabala, wufuemina ngolo kiuka kiandi.
63 Deras unga män förtärde elden, och deras jungfrur måste ogifta blifva.
Mbazu yi zinisa bamatoko mawu, ayi bandumba ziawu ziozi zisia zaba babakala ko zisia baka ko minkunga mi makuela ko.
64 Deras Prester föllo genom svärd, och inga enkor voro, de der gråta skulle.
Zinganga ziawu zinzambi zimana fuila mu sabala ayi mafuola mawu masia baka bu didila ko.
65 Och Herren vaknade upp, såsom en sofvande, och såsom en stark glad är, den ifrå vin kommer;
Buna Yave wukotuka banga mutu wuba wuleka, banga mutu kotukidi mu diambu di vinu kakololo.
66 Och slog sina fiendar baktill, och hängde en evig skam uppå dem;
Wuvutula bambeni bandi ku manima; wuzifuisa zitsoni ka zisukanga ko.
67 Och förkastade Josephs hyddo, och utvalde icke Ephraims slägte;
Buna wuloza zinzo zi ngoto zi Zozefi, kasia sobula ko dikanda di Efalayimi;
68 Utan utvalde Juda slägte, det berget Zion, som han älskade;
Vayi wusobula dikanda di Yuda, mongo wu Sioni, wowo kazola.
69 Och byggde sin helgedom högt, såsom ett land det evinnerliga fast stå skall;
Wutunga buangu kiandi kinlongo banga bibuangu bizangama, banga ntoto wowo kakubika mu zithangu zioso zi kazimani.
70 Och utvalde sin tjenare David, och tog honom utu fårahusen.
Wusobula Davidi kisadi kiandi ayi wumbonga mu ziphangu zi mamemi,
71 Ifrå de däggande får hemtade han honom, att han hans folk Jacob föda skulle, och hans arf Israel.
Wumbongila vana vaba mamemi momo kaba sunga mu diambu di kaba nsungi wu batu bandi Yakobi, wu Iseli kiuka kiandi.
72 Och han födde dem också med all trohet, och regerade dem med all flit.
Buna Davidi wuba nsungi awu mu ntima wufuana ayi wuba diatisila mu koko ku diela.
