< Psaltaren 78 >

1 En undervisning Assaphs. Hör, mitt folk, min lag; böjer edor öron till mins muns tal.
Asaf yazghan «Masqil»: — I Méning xelqim, telimimni anglanglar, Aghzimdiki sözlerge qulaq sélinglar.
2 Jag vill öppna min mun till ordspråk, och vill förtälja gamla hemligheter;
Men aghzimni bir temsil bilen achimen, Qedimki tépishmaqlarni élan qilimen.
3 De vi hört hafve och vetom, och våra fäder oss förtäljt hafva;
Biz bularni anglighan, bilgen, Ata-bowilirimiz ularni bizge éytip bergen.
4 Att vi det icke fördölja skulle deras barnom, som efter komma skulle; utan förkunna Herrans lof, och hans magt och under, som han gjort hafver.
Biz bularni ularning ewladliridin yoshurmaymiz, Kélidighan dewrge Perwerdigarning medhiyilirini, Uning küch-qudritini, Uning qilghan karamet ishlirini bayan qilimiz.
5 Han upprättade ett vittnesbörd i Jacob, och gaf en lag i Israel, den han våra fäder böd, till att lära deras barn;
Chünki U Yaqupta bir agah-guwahni békitken, Israilda bir qanunni ornatqan; U ata-bowilirimizgha bularni öz perzentlirige ögitishni buyrughan;
6 På det att efterkommanderna måtte det lära, och de barn, som ännu skulle födde varda; då de uppkommo, att de ock förkunnade det sinom barnom;
Shundaq qilip kéler dewr, Yeni tughulidighan balilarmu bularni bilsun, Ularmu ornidin turup öz balilirigha bularni ögetsun;
7 Att de skulle sätta sitt hopp till Gud, och icke förgäta Guds verk, och hålla hans bud;
Perzentliri ümidini Xudagha baghlisun, Tengrining qilghanlirini untumisun, Belki Uning emrlirige kirsun;
8 Och icke varda, såsom deras fäder, en affällig och ohörsam art; hvilkom deras hjerta icke fast var, och deras ande höll sig icke troliga till Gud;
Ular ata-bowilirigha oxshimisun dep, Yeni jahil hem asiy bir dewr, Öz qelbini durus qilmighan, Rohi Tengrige wapaliqta turmighan bir dewrge oxshimisun dep, U shundaq [buyrughandur].
9 Såsom Ephraims barn, som väpnade voro och förde bågan, föllo af i stridstidenom.
Mana Efraimning ewladliri, Qorallan’ghan oqyachilar bolsimu, Jeng künide septin yandi.
10 De höllo icke Guds förbund, och ville icke vandra i hans lag;
Ular Xudaning ehdisini tutmidi, Belki Uning Tewrat-qanunida méngishni ret qildi.
11 Och förgåto hans verk, och hans under, som han dem bevist hade.
Ular Uning qilghanlirini, Özlirige körsetken karametlirini untudi.
12 För deras fäder gjorde han under, i Egypti land, på den markene Zoan.
U Misirning zéminida, Zoanning dalasida, Ularning ata-bowilirining köz aldida möjizilerni körsetkenidi;
13 Han åtskiljde hafvet, och lät dem gå derigenom, och satte vattnet såsom en mur.
U déngizni bölüwétip, Ularni otturisidin ötküzgen; Sularni döwe-döwe qilip tiklidi.
14 Han ledde dem om dagen med en molnsky, och om nattena med en klar eld.
U kündüzde bulut bilen, Kéchide ot nuri bilen ularni yéteklidi.
15 Han lät bergsklippona remna i öknene, och gaf dem dricka vatten tillfyllest;
Chöl-bayawanda tashlarni yériwetti, Chongqur surlardin urghup chiqqandek ichimlikni mol qildi;
16 Och lät bäcker flyta utu bergsklippone, att de flöto derut, såsom vattuströmmar.
U xada tashtin östeng-éqinlarni hasil qildi, Suni deryalardek aqquzdi.
17 Likväl syndade de ännu emot honom, och förtörnade den Högsta i öknene;
Biraq ular yene Uning aldida gunah qiliwerdi, Chölde Hemmidin Aliy Bolghuchigha asiyliq qildi.
18 Och försökte Gud, i deras hjerta, att de spis beddes till deras själar;
Ular könglide Tengrini sinidi, Nepsini qandurushqa yémeklikni telep qildi.
19 Och talade emot Gud, och sade: Ja, skulle väl Gud kunna bereda ett bord i öknene?
Ular Xudani haqaretlep: — «Tengri chöl-deshtte dastixan salalamdu?
20 Si, han hafver väl slagit bergsklippona, att vatten utflöt, och bäcker sig utgåfvo; men huru kan han gifva bröd, och skaffa sino folke kött?
Mana U qoram tashni uruwidi, Sular urghup, Éqinlar bulaqtek téship chiqti; Emdi U bizge nanmu bérelemdu? Öz xelqini gösh bilen teminliyelemdu?» — déyishti.
21 Då nu Herren det hörde, vardt han upptänd; och eld gick upp i Jacob, och vrede kom öfver Israel;
Shuning bilen Perwerdigar anglap, ghezeplendi; Yaqupqa ot tutashti, Israilgha achchiqi kötürüldi;
22 Att de icke trodde uppå Gud, och hoppades icke uppå hans hjelp.
Chünki ular Xudagha ishenmidi, Uning nijatliqigha ular tayanmidi,
23 Och han böd skyarna ofvantill, och upplät himmelens dörrar;
U ershtin bulutlarni buyrup, Asman derwazilirini achqanidi;
24 Och lät regna Man till dem till mats, och gaf dem himmelsbröd.
U ular üstige «manna»ni yaghdurup, Ulargha ershtiki ashliqni bergenidi;
25 De åto änglabröd; han sände dem mat tillfyllest.
Shuning bilen insanlar küch igilirining nénini yégenidi; U ulargha qan’ghuche ozuqni ewetkenidi.
26 Han lät blåsa östanväder under himmelen, och genom sina starkhet upprörde sunnanväder;
Emdi U asmanda sherq shamili chiqirip, Küchi bilen jenub shamilinimu élip keldi;
27 Och lät kött regna uppå dem såsom stoft, och foglar såsom sanden i hafvet;
U göshni chang-tozandek ular üstige chüshürdi, Déngizlar sahilidiki qumlardek uchar-qanatlarni yaghdurdi.
28 Och lät dem falla i deras lägre, allestäds der de bodde.
U bularni ularning bargahining otturisigha, Chédirlirining etrapigha chüshürdi.
29 Då åto de, och vordo för mätte; han lät dem släcka sin lusta.
Ular bolushiche yep toyushti, Chünki ularning nepsi tartqinini [Xuda] ulargha keltürgenidi.
30 Då de ännu sin lusta icke släckt hade, och de ännu åto deraf,
Lékin ular nepsi tartqinidin téxi zérikmeyla, Göshni éghizlirida téxi chaynawatqinidila,
31 Så kom Guds vrede öfver dem; och drap de yppersta ibland dem, och nederslog de bästa i Israel.
Xudaning ghezipi ulargha qarita qozghaldi; U ulardin eng qametliklirini qiriwetti, Israilning serxil yashlirini yerge uruwetti.
32 Men öfver allt detta syndade de ännu mer, och trodde intet uppå hans under.
Mana, shundaq bolsimu, Ular yenila dawamliq gunah qiliwerdi, Uning möjizilirige téxichila ishenmidi;
33 Derföre lät han dem dö bort, så att de intet fingo, och måste i deras lifsdagar plågade varda.
Shunga U ularning künlirini bihudilikte, Yillirini dekke-dükkilik ichide tügetküzdi.
34 När han drap dem, sökte de honom, och vände sig bittida till Gud;
U ularni öltürgili turghanda, Andin ular Uni izdidi; Ular yolidin yénip, intilip Tengrini izdidi;
35 Och tänkte, att Gud är deras tröst, och Gud den Högste deras förlösare;
Ular Xudaning ularning uyultéshi ikenlikini, Hemmidin Aliy Bolghuchi Tengrining ularning hemjemet-qutquzghuchisi ikenlikini ésige keltürdi.
36 Och skrymtade för honom med deras mun, och lögo för honom med deras tungo.
Biraq ular aghzi bilen Uninggha xushamet qildi, Tili bilen Uninggha yalghan söz qildi;
37 Men deras hjerta var icke fast intill honom, och höllo sig icke troliga intill hans förbund.
Chünki ularning köngli Uninggha sadiq bolmidi, Ular Uning ehdisini ching tutmidi.
38 Men han var barmhertig, och förlät missgerningarna, och förgjorde dem icke; och afvände ofta sina vrede, och lät icke alla sina vrede gå.
Biraq U yenila rehimdil idi; Qebihlikini kechürüp, ularni yoqatmidi; U qayta-qayta Öz ghezipidin yandi, U qehrini qozghighini bilen hemmini tökmidi.
39 Ty han tänkte att de äro kött; ett väder, som bortfar, och kommer intet igen.
U ularning peqet et igiliri, Ketse qaytip kelmes bir nepes ikenlikini yad etti.
40 De förtörnade honom ganska ofta i öknene, och bekymrade honom i ödemarkene.
Ular chöl-deshtte shunche köp qétim Uning achchiqini keltürdi. Shunche köp qétim bayawanda könglige azar berdi!
41 De försökte Gud framgent, och rette den Heliga i Israel.
Berheq, ular qaytidin yoldin chetnep Tengrini sinidi, Israildiki Muqeddes Bolghuchining yürikini zéde qildi.
42 De tänkte intet uppå hans hand, den dagen då han förlöste dem ifrå fienderna;
Ular Uning qolini [eslimidi]; Ularni zomigerning changgilidin hörlükke qutquzghan künini, Qandaq qilip Misirda karametlerni yaritip, Zoan dalasida möjizilerni körsetkinini ésidin chiqardi.
43 Såsom han sina tecken gjort hade uti Egypten, och sina under i det landet Zoan.
44 Då han deras vatten i blod vände; så att de af deras bäcker icke dricka kunde.
U [Misirliqlarning] deryalirini, éqinlirini qan’gha aylandurup, Ularni ichelmes qilip qoydi;
45 Då han ohyro ibland dem sände, som dem åto, och paddor, som dem förderfvade;
Ularning arisigha neshterlik chiwinlarni top-topi bilen ewetti, Halak qilar paqilarni mangdurdi;
46 Och gaf deras frukt gräsmatkom, och deras säd gräshoppom.
Ularning ziraetlirini képinek qurtlirigha tutup bérip, Mehsulatlirini chéketkilerge berdi;
47 Då han deras vinträ med hagel förderfvade, och deras mulbärsträ med stort hagel.
Üzüm tallirini möldür bilen urdurup, Enjürlirini qiraw bilen üshshütiwetti.
48 Då han deras boskap slog med hagel, och deras hjordar med ljungande.
U kalilirini möldürge soqturup, Mallirini chaqmaq otlirida [köydüriwetti].
49 Då han i sina grymma vrede sände ibland dem onda änglar, och lät dem härja och förderfva, och skada göra.
U ulargha ghezipining dehshetlikini — Qehrini, achchiqini hem éghir külpetlerni, Balayi’apet élip kélidighan bir türküm perishtilernimu chüshürdi.
50 Då han lät sina vrede gå, och icke skonade deras själom för dödenom, och lät deras boskap dö af pestilentie.
U Öz ghezipi üchün bir yolni tüzlep qoydi; Ularning jénini ölümdin ayimay, Belki hayatini wabagha tapshurdi;
51 Då han i Egypten allt förstfödt slog, de första arfvingar i Hams hyddom;
U Misirda barliq tunji tughulghan balilarni, Hamning chédirlirida ularning ghururi bolghan tunji oghul balilirini qiriwetti.
52 Och lät sitt folk utdraga såsom får, och förde dem såsom en hjord i öknene.
U padichidek Öz xelqini Misirdin seperge atlandurup, Chöl-bayawandin ularni qoy padisidek bashlap mangdi;
53 Och han ledde dem säkra, så att de intet fruktade sig; men deras fiendar öfvertäckte hafvet;
Ularni aman-ésen yétekligechke, Ular qorqunchtin xaliy bolup mangdi; Düshmenlirini bolsa, déngiz yutup ketti.
54 Och lät dem komma i sina helga gränsor, till detta berg, hvilket hans högra hand förvärfvat hafver;
U ularni Öz muqeddes zéminining chégrasigha, Ong qoli igiliwalghan bu taghliqqa élip keldi.
55 Och fördref för dem folk, och lät dem utskifta arfvet, och lät Israels slägter bo i deras hyddom.
U ellerni ularning aldidin qoghliwétip, Zémin üstige tana tartquzup ölchep, ulargha teqsim qildi; Israil qebililirini ularning chédirlirigha olturaqlashturdi.
56 Men de försökte och förtörnade Gud, den Högsta, och höllo intet hans vittnesbörd;
Biraq ular Xudani, Hemmidin Aliy Bolghuchini sinap achchiqlandurdi, Uning tapshurghan guwah-agahlirini tutmidi;
57 Och föllo tillbaka, och föraktade all ting, såsom deras fäder; och höllo intet, såsom en lös båge;
Belki ata-bowliridek yoldin téyip asiyliq qildi, Xain oqyadek qéyip ketti.
58 Och förtörnade honom med sina höjder, och rette honom med sina afgudar;
Ular égizlikte qurghan ibadetgahlar bilen Uning ghezipini qozghidi, Oyma butliri bilen Uning yürikini örtidi.
59 Och då Gud det hörde, vardt han upptänd, och förkastade Israel svårliga;
Xuda ularni anglap ghezeplendi, Israildin intayin yirgendi.
60 Så att han lät fara sina boning i Silo, den hyddo, der han ibland menniskor bodde;
U Shilohdiki makanini, Yeni U insan arisida turghan chédirni tashlap ketti,
61 Och gaf deras magt uti fängelse, och deras härlighet uti fiendans händer;
Özining qudret belgisini bulap kétishke, Shan-sheripini ishghaliyetchilerning qoligha berdi;
62 Och öfvergaf sitt folk för svärd, och var upptänd emot sitt arf.
Öz xelqini qilichqa tapshurdi, Özining mirasi bolghanlardin intayin ghezeplendi.
63 Deras unga män förtärde elden, och deras jungfrur måste ogifta blifva.
Ot ularning yigitlirini yalmidi, Qizliri toy naxshilirida maxtalmaytti.
64 Deras Prester föllo genom svärd, och inga enkor voro, de der gråta skulle.
Ularning kahinliri qilich astida yiqildi, Lékin tul xotunliri haza tutmidi.
65 Och Herren vaknade upp, såsom en sofvande, och såsom en stark glad är, den ifrå vin kommer;
Andin Reb birsi uyqudin oyghandek oyghandi, Sharabtin jasaretlen’gen palwandek towlidi.
66 Och slog sina fiendar baktill, och hängde en evig skam uppå dem;
U reqiblirini urup chékindürüp, Ularni tügimes reswagha qaldurdi.
67 Och förkastade Josephs hyddo, och utvalde icke Ephraims slägte;
Yüsüpning chédirini shallap, ret qildi; Efraim qebilisini tallimidi;
68 Utan utvalde Juda slägte, det berget Zion, som han älskade;
Belki Yehuda qebilisini, Yaxshi körgen Zion téghini tallidi.
69 Och byggde sin helgedom högt, såsom ett land det evinnerliga fast stå skall;
[Shu yerde] muqeddes jayini tagh choqqiliridek, Yer-zéminni ebediy ornatqandek mezmut bina qildi;
70 Och utvalde sin tjenare David, och tog honom utu fårahusen.
U Öz quli Dawutni tallap, Uni qoy qotanliridin chaqiriwaldi;
71 Ifrå de däggande får hemtade han honom, att han hans folk Jacob föda skulle, och hans arf Israel.
Qozilirini émitidighan saghliqlarni egiship béqishtin ayrip, Uni Öz xelqi Yaqupni, mirasi bolghan Israilni béqishqa chiqardi.
72 Och han födde dem också med all trohet, och regerade dem med all flit.
Dawut ularni qelbidiki durusluqi bilen baqti, Qolining epchilliki bilen ularni yéteklidi.

< Psaltaren 78 >