Psaltaren 78
1 En undervisning Assaphs. Hör, mitt folk, min lag; böjer edor öron till mins muns tal.
Masikiri raAsafi. Haiwa vanhu vangu, inzwai kudzidzisa kwangu; teererai mashoko omuromo wangu.
2 Jag vill öppna min mun till ordspråk, och vill förtälja gamla hemligheter;
Ndichashamisa muromo wangu nditaure nomufananidzo, ndichataura zvinhu zvakavanzika, zvinhu zvakare kare,
3 De vi hört hafve och vetom, och våra fäder oss förtäljt hafva;
zvatakanzwa nezvatakaziva, zvatakaudzwa namadzibaba edu.
4 Att vi det icke fördölja skulle deras barnom, som efter komma skulle; utan förkunna Herrans lof, och hans magt och under, som han gjort hafver.
Hatingazozvivanziri vana vavo; tichaudza rudzi runotevera mabasa angarumbidzwa aJehovha, simba rake, nezvishamiso zvaakaita.
5 Han upprättade ett vittnesbörd i Jacob, och gaf en lag i Israel, den han våra fäder böd, till att lära deras barn;
Akatema zvirevo zvaJakobho akasimbisa murayiro muIsraeri, waakarayira madzitateguru edu kuti vadzidzise vana vavo,
6 På det att efterkommanderna måtte det lära, och de barn, som ännu skulle födde varda; då de uppkommo, att de ock förkunnade det sinom barnom;
kuti rudzi runotevera ruzvizive, kunyange vana vachazoberekwa, naivo vagozoudzawo vana vavo.
7 Att de skulle sätta sitt hopp till Gud, och icke förgäta Guds verk, och hålla hans bud;
Ipapo vachavimba naMwari wavo uye havangazokanganwi mabasa ake asi vachazochengeta mirayiro yake.
8 Och icke varda, såsom deras fäder, en affällig och ohörsam art; hvilkom deras hjerta icke fast var, och deras ande höll sig icke troliga till Gud;
Havazofanani namadzitateguru avo, rudzi rwakanga rwakasindimara uye rwaimumukira, mwoyo yavo yakanga isingateereri Mwari, mweya yavo yakanga isina kutendeka kwaari.
9 Såsom Ephraims barn, som väpnade voro och förde bågan, föllo af i stridstidenom.
Vanhu vokwaEfuremu, kunyange vakanga vakapakata uta, vakadzokera shure pazuva rokurwa;
10 De höllo icke Guds förbund, och ville icke vandra i hans lag;
havana kuchengeta sungano yaMwari, uye vakaramba kufamba maererano nomurayiro wake.
11 Och förgåto hans verk, och hans under, som han dem bevist hade.
Vakakanganwa zvaakaita, zvishamiso zvaakavaratidza.
12 För deras fäder gjorde han under, i Egypti land, på den markene Zoan.
Akaita zviratidzo pamberi pamadzibaba avo munyika yeIjipiti, mudunhu reZoani.
13 Han åtskiljde hafvet, och lät dem gå derigenom, och satte vattnet såsom en mur.
Akapamura gungwa akavayambutsa napakati; akaita kuti mvura imire yakasimba sorusvingo.
14 Han ledde dem om dagen med en molnsky, och om nattena med en klar eld.
Akavatungamirira negore masikati, uye nechiedza chomoto usiku hwose.
15 Han lät bergsklippona remna i öknene, och gaf dem dricka vatten tillfyllest;
Akapamura ruware mugwenga akavapa mvura yakawanda seyamakungwa;
16 Och lät bäcker flyta utu bergsklippone, att de flöto derut, såsom vattuströmmar.
akabudisa hova dzemvura paruware akaita kuti iyerere seyenzizi.
17 Likväl syndade de ännu emot honom, och förtörnade den Högsta i öknene;
Asi vakaramba vachingomutadzira, vachimukira Wokumusoro-soro mugwenga.
18 Och försökte Gud, i deras hjerta, att de spis beddes till deras själar;
Vakaedza Mwari nobwoni vachimugombedzera kuti avape zvokudya zvavaipanga.
19 Och talade emot Gud, och sade: Ja, skulle väl Gud kunna bereda ett bord i öknene?
Vakapopotera Mwari, vachiti, “Ko, Mwari angawadzira tafura mugwenga here?
20 Si, han hafver väl slagit bergsklippona, att vatten utflöt, och bäcker sig utgåfvo; men huru kan han gifva bröd, och skaffa sino folke kött?
Paakarova dombo, mvura yakatubuka, uye hova dzakayerera mvura zhinji. Asi angagona kutipawo zvokudya here? Angavigira vanhu vake nyama here?”
21 Då nu Herren det hörde, vardt han upptänd; och eld gick upp i Jacob, och vrede kom öfver Israel;
Jehovha akati avanzwa, akatsamwa zvikuru kwazvo; moto wake ukaveserwa Jakobho, uye hasha dzake dzikamukira Israeri,
22 Att de icke trodde uppå Gud, och hoppades icke uppå hans hjelp.
nokuti havana kutenda muna Mwari kana kuvimba nokurwira kwake.
23 Och han böd skyarna ofvantill, och upplät himmelens dörrar;
Asi akarayira matenga kumusoro akazarura makonhi okumatenga;
24 Och lät regna Man till dem till mats, och gaf dem himmelsbröd.
akanayisa mana kuti vanhu vadye, akavapa zviyo zvokudenga.
25 De åto änglabröd; han sände dem mat tillfyllest.
Vanhu vakadya chingwa chavatumwa; akavatumira zvokudya zvose zvavaigona kudya.
26 Han lät blåsa östanväder under himmelen, och genom sina starkhet upprörde sunnanväder;
Akazarura mhepo yokumabvazuva kubva kudenga, uye akafambisa mhepo yakabva zasi nesimba rake.
27 Och lät kött regna uppå dem såsom stoft, och foglar såsom sanden i hafvet;
Akavanayisira nyama pamusoro pavo seguruva, shiri dzinobhururuka dzakaita sejecha rokumhenderekedzo yegungwa.
28 Och lät dem falla i deras lägre, allestäds der de bodde.
Akaita kuti dziburukire mumisasa yavo, dzakapoteredza matende avo ose.
29 Då åto de, och vordo för mätte; han lät dem släcka sin lusta.
Vakadya kusvikira vaguta kwazvo, nokuti akanga avapa zvavakanga vachipanga.
30 Då de ännu sin lusta icke släckt hade, och de ännu åto deraf,
Asi vasati vafuratira chokudya chavaikarira, kunyange pachakanga chichiri pamiromo yavo,
31 Så kom Guds vrede öfver dem; och drap de yppersta ibland dem, och nederslog de bästa i Israel.
kutsamwa kwaMwari kwakavamukira; akauraya vakanga vakanyanya kusimba pakati pavo, akaparadza majaya eIsraeri.
32 Men öfver allt detta syndade de ännu mer, och trodde intet uppå hans under.
Kunyange zvakadaro, vakaramba vachingotadza; kunyange zvazvo zviratidzo zvake izvi zvaivapo, havana kutenda.
33 Derföre lät han dem dö bort, så att de intet fingo, och måste i deras lifsdagar plågade varda.
Saka akagumisa mazuva avo nezvisina maturo, uye makore avo mukutya.
34 När han drap dem, sökte de honom, och vände sig bittida till Gud;
Pose pavaiurayiwa naMwari, ndipo pavaimutsvaka; vaishingairira kudzokerazve kwaari.
35 Och tänkte, att Gud är deras tröst, och Gud den Högste deras förlösare;
Vakarangarira kuti Mwari ndiye Dombo ravo, kuti Mwari Wokumusoro-soro ndiye Mudzikinuri wavo.
36 Och skrymtade för honom med deras mun, och lögo för honom med deras tungo.
Asizve vaingomubata kumeso nemiromo yavo, vachimurevera nhema nendimi dzavo;
37 Men deras hjerta var icke fast intill honom, och höllo sig icke troliga intill hans förbund.
mwoyo yavo yakanga isina kutendeka kwaari, vakanga vasina kutendeka pasungano yake.
38 Men han var barmhertig, och förlät missgerningarna, och förgjorde dem icke; och afvände ofta sina vrede, och lät icke alla sina vrede gå.
Kunyange zvakadaro iye akavanzwira tsitsi; akavakanganwira kuipa kwavo akasavaparadza. Nguva nenguva akadzora kutsamwa kwake, uye haana kumutsa hasha dzake dzose.
39 Ty han tänkte att de äro kött; ett väder, som bortfar, och kommer intet igen.
Akarangarira kuti ivo vaingova nyama bedzi, mhepo inopfuura isingadzoki.
40 De förtörnade honom ganska ofta i öknene, och bekymrade honom i ödemarkene.
Vakamumukira mugwenga kazhinji sei, uye vakamuitisa shungu murenje!
41 De försökte Gud framgent, och rette den Heliga i Israel.
Vakaedza Mwari vamuedzazve; vakagumbusa Iye Mutsvene waIsraeri.
42 De tänkte intet uppå hans hand, den dagen då han förlöste dem ifrå fienderna;
Havana kurangarira simba rake, zuva raakavadzikinura kubva pamudzvinyiriri,
43 Såsom han sina tecken gjort hade uti Egypten, och sina under i det landet Zoan.
zuva raakaratidza zviratidzo zvake zvinoshamisa muIjipiti, zvishamiso zvake mudunhu reZoani.
44 Då han deras vatten i blod vände; så att de af deras bäcker icke dricka kunde.
Akashandura nzizi dzavo dzikava ropa; havana kugona kunwa muhova dzavo.
45 Då han ohyro ibland dem sände, som dem åto, och paddor, som dem förderfvade;
Akavatumira mapupira enhunzi dzikavaparadza, uye matatya akavaparadza zvikuru.
46 Och gaf deras frukt gräsmatkom, och deras säd gräshoppom.
Akapa zviyo zvavo kumagutaguta nezvibereko zvavo kumhashu.
47 Då han deras vinträ med hagel förderfvade, och deras mulbärsträ med stort hagel.
Akaparadza mazambiringa avo nechimvuramabwe, uye namaonde emionde yavo nechando.
48 Då han deras boskap slog med hagel, och deras hjordar med ljungande.
Mombe dzavo akadziisa kuchimvuramabwe, nezvipfuwo zvavo kukurova kwemheni.
49 Då han i sina grymma vrede sände ibland dem onda änglar, och lät dem härja och förderfva, och skada göra.
Akaregedzera kutsamwa kwake kukuru pamusoro pavo, hasha dzake, shungu dzake noukasha hwake, boka ravatumwa vokuparadza.
50 Då han lät sina vrede gå, och icke skonade deras själom för dödenom, och lät deras boskap dö af pestilentie.
Akagadzira nzira yokutsamwa kwake; haana kuponesa mweya yavo parufu asi akavaisa kudenda.
51 Då han i Egypten allt förstfödt slog, de första arfvingar i Hams hyddom;
Akauraya matangwe ose eIjipiti, chibereko chokutanga chomurume pamatende aHamu.
52 Och lät sitt folk utdraga såsom får, och förde dem såsom en hjord i öknene.
Asi akabudisa vanhu vake seboka ramakwai; akavatungamirira samakwai nomugwenga.
53 Och han ledde dem säkra, så att de intet fruktade sig; men deras fiendar öfvertäckte hafvet;
Akavafambisa norugare, asi gungwa rakamedza vavengi vavo.
54 Och lät dem komma i sina helga gränsor, till detta berg, hvilket hans högra hand förvärfvat hafver;
Saizvozvo akavasvitsa kumuganhu wenyika yake tsvene, kunyika yamakomo yaakatora noruoko rwake rworudyi.
55 Och fördref för dem folk, och lät dem utskifta arfvet, och lät Israels slägter bo i deras hyddom.
Akadzinga ndudzi mberi kwavo, akagovera nyika yavo kwavari senhaka; akagarisa rudzi rwaIsraeri mudzimba dzavo.
56 Men de försökte och förtörnade Gud, den Högsta, och höllo intet hans vittnesbörd;
Asi vakaedza Mwari uye vakamukira Wokumusoro-soro; vakasachengeta zvirevo zvake.
57 Och föllo tillbaka, och föraktade all ting, såsom deras fäder; och höllo intet, såsom en lös båge;
Vakanga vasingazvirereki uye vasina kutendeka samadzibaba avo, vasingavimbiki souta hunonyengera.
58 Och förtörnade honom med sina höjder, och rette honom med sina afgudar;
Vakamutsamwisa nenzvimbo dzavo dzakakwirira; vakamutsa godo rake nokuda kwezvifananidzo zvavo.
59 Och då Gud det hörde, vardt han upptänd, och förkastade Israel svårliga;
Mwari akati avanzwa akatsamwa zvikuru kwazvo; akaramba Israeri zvachose.
60 Så att han lät fara sina boning i Silo, den hyddo, der han ibland menniskor bodde;
Akasiya tabhenakeri yeShiro, iyo tende yaakanga amisa pakati pavanhu.
61 Och gaf deras magt uti fängelse, och deras härlighet uti fiendans händer;
Akaendesa areka yesimba rake kuutapwa, kubwinya kwake mumaoko omuvengi.
62 Och öfvergaf sitt folk för svärd, och var upptänd emot sitt arf.
Akaisa vanhu vake kumunondo; akatsamwira nhaka yake zvikuru kwazvo.
63 Deras unga män förtärde elden, och deras jungfrur måste ogifta blifva.
Moto wakaparadza majaya avo, uye varandakadzi vavo vakashayiwa nziyo dzesvitsa;
64 Deras Prester föllo genom svärd, och inga enkor voro, de der gråta skulle.
vaprista vavo vakanga vaiswa kumunondo, uye chirikadzi dzavo hadzina kugona kuchema.
65 Och Herren vaknade upp, såsom en sofvande, och såsom en stark glad är, den ifrå vin kommer;
Ipapo Ishe akamuka somunhu anga akakotsira, somunhu amuka pakubatwa newaini.
66 Och slog sina fiendar baktill, och hängde en evig skam uppå dem;
Akarova vavengi vake vakadzokera shure; akavanyadzisa nokusingaperi.
67 Och förkastade Josephs hyddo, och utvalde icke Ephraims slägte;
Ipapo akaramba matende aJosefa, haana kusarudza rudzi rwaEfuremu;
68 Utan utvalde Juda slägte, det berget Zion, som han älskade;
asi akasarudza rudzi rwaJudha, Gomo reZioni, raakada.
69 Och byggde sin helgedom högt, såsom ett land det evinnerliga fast stå skall;
Akavaka nzvimbo yake tsvene senhare yakakwirira, senyika yaakasimbisa nokusingaperi.
70 Och utvalde sin tjenare David, och tog honom utu fårahusen.
Akasarudza Dhavhidhi muranda wake, akamutora kumatanga amakwai;
71 Ifrå de däggande får hemtade han honom, att han hans folk Jacob föda skulle, och hans arf Israel.
akamubvisa pakufudza makwai kuti ave mufudzi wavanhu vake Jakobho, vaIsraeri nhaka yake.
72 Och han födde dem också med all trohet, och regerade dem med all flit.
Uye Dhavhidhi akavafudza nokururama kwomwoyo; akavatungamirira namaoko ouchenjeri.
