Psaltaren 78
1 En undervisning Assaphs. Hör, mitt folk, min lag; böjer edor öron till mins muns tal.
Yon Sòm a Asaph Koute, O pèp mwen an a lenstriksyon mwen. Panche zòrèy Ou vè pawòl a bouch mwen.
2 Jag vill öppna min mun till ordspråk, och vill förtälja gamla hemligheter;
Mwen va ouvri bouch mwen avèk yon parabòl. Mwen va pale pawòl fonse a tan ansyen yo,
3 De vi hört hafve och vetom, och våra fäder oss förtäljt hafva;
ke nou te tande, konnen e ke papa zansèt nou yo te fè nou konprann.
4 Att vi det icke fördölja skulle deras barnom, som efter komma skulle; utan förkunna Herrans lof, och hans magt och under, som han gjort hafver.
Nou p ap kache yo a pitit nou yo, men nou va pale a jenerasyon k ap vini yo, tout lwanj SENYÈ a, fòs Li ak gran mèvèy ke Li te konn fè yo.
5 Han upprättade ett vittnesbörd i Jacob, och gaf en lag i Israel, den han våra fäder böd, till att lära deras barn;
Paske Li te etabli yon temwayaj nan Jacob e te chwazi yon lwa an Israël, sou (sila) Li te kòmande papa zansèt nou yo pou yo ta enstwi yo a pitit pa yo.
6 På det att efterkommanderna måtte det lära, och de barn, som ännu skulle födde varda; då de uppkommo, att de ock förkunnade det sinom barnom;
Ke jenerasyon k ap vini an ta kab konnen. Menm pou (sila) ki poko fèt yo, pou yo ta kab leve e pale yo a pitit yo,
7 Att de skulle sätta sitt hopp till Gud, och icke förgäta Guds verk, och hålla hans bud;
pou yo kab mete konfyans yo nan Bondye e pa bliye zèv Bondye yo, men kenbe kòmandman Li yo.
8 Och icke varda, såsom deras fäder, en affällig och ohörsam art; hvilkom deras hjerta icke fast var, och deras ande höll sig icke troliga till Gud;
Pou yo pa fè tankou papa zansèt yo, yon jenerasyon tèt di e rebèl, yon jenerasyon ki pa t gen kè fidèl, ki pa t gen lespri fidèl a Bondye.
9 Såsom Ephraims barn, som väpnade voro och förde bågan, föllo af i stridstidenom.
Fis a Éphraïm yo ki kon tire flèch, te pote banza yo. Sepandan, nan jou batay la, yo te fè bak.
10 De höllo icke Guds förbund, och ville icke vandra i hans lag;
Yo pa t kenbe akò yo ak Bondye e te refize mache nan lalwa Li.
11 Och förgåto hans verk, och hans under, som han dem bevist hade.
Yo te bliye zèv Li yo avèk mirak ke Li te montre yo.
12 För deras fäder gjorde han under, i Egypti land, på den markene Zoan.
Li te fòje mirak yo devan zansèt yo, nan peyi Égypte la ak nan chan Tsoan an.
13 Han åtskiljde hafvet, och lät dem gå derigenom, och satte vattnet såsom en mur.
Li te divize lanmè a e te fè yo pase ladann. Li te fè dlo yo kanpe wo tankou yon gwo pil.
14 Han ledde dem om dagen med en molnsky, och om nattena med en klar eld.
Apre, Li te dirije yo avèk nwaj nan lajounen e nan tout nwit lan avèk limyè dife.
15 Han lät bergsklippona remna i öknene, och gaf dem dricka vatten tillfyllest;
Li te fann wòch yo nan dezè a e te bay yo anpil dlo pou bwè tankou nan fon yo.
16 Och lät bäcker flyta utu bergsklippone, att de flöto derut, såsom vattuströmmar.
Li te fè parèt sous ki te pete sòti nan wòch la, e te fè dlo desann tankou larivyè.
17 Likväl syndade de ännu emot honom, och förtörnade den Högsta i öknene;
Sepandan, yo te kontinye peche kont Li, e fè rebèl kont Pi Wo a nan dezè a.
18 Och försökte Gud, i deras hjerta, att de spis beddes till deras själar;
Konsa, nan kè yo, yo te pase Bondye a leprèv lè yo te mande manje selon dezi yo.
19 Och talade emot Gud, och sade: Ja, skulle väl Gud kunna bereda ett bord i öknene?
Wi, yo te pale kont Bondye. Yo te di: “Èske Bondye kapab prepare yon tab nan dezè a?
20 Si, han hafver väl slagit bergsklippona, att vatten utflöt, och bäcker sig utgåfvo; men huru kan han gifva bröd, och skaffa sino folke kött?
Gade byen, Li te frape wòch la pou dlo kouri sòti e gwo sous yo t ap debòde. Èske Li kapab bay pen tou? Èske Li kab founi vyann pou pèp Li a?”
21 Då nu Herren det hörde, vardt han upptänd; och eld gick upp i Jacob, och vrede kom öfver Israel;
Pou sa, SENYÈ a te tande e te ranpli ak kòlè. Konsa, yon dife te limen kont Jacob, e chalè te monte tou kont Israël.
22 Att de icke trodde uppå Gud, och hoppades icke uppå hans hjelp.
Paske yo pa t kwè nan Bondye, e pa t mete konfyans yo nan delivrans Li.
23 Och han böd skyarna ofvantill, och upplät himmelens dörrar;
Men Li te kòmande nwaj anlè yo, e te louvri pòt syèl yo.
24 Och lät regna Man till dem till mats, och gaf dem himmelsbröd.
Li te fè lamàn vin tonbe tankou lapli sou yo, pou yo manje e te bay yo manje soti nan syèl la.
25 De åto änglabröd; han sände dem mat tillfyllest.
Lòm te manje manje a zanj yo. Li te voye manje ba yo an abondans.
26 Han lät blåsa östanväder under himmelen, och genom sina starkhet upprörde sunnanväder;
Li te fè van lès la vante nan syèl yo e avèk pwisans Li, Li te dirije van sid la.
27 Och lät kött regna uppå dem såsom stoft, och foglar såsom sanden i hafvet;
Li te fè tonbe vyann sou yo tankou lapli, tankou pousyè, menm zwazo ak zèl tankou sab lanmè.
28 Och lät dem falla i deras lägre, allestäds der de bodde.
Alò, Li te kite yo tonbe nan mitan kan an, toupatou abitasyon yo.
29 Då åto de, och vordo för mätte; han lät dem släcka sin lusta.
Konsa, yo te manje vant plen, e sa yo te mande, se sa Li te bay yo.
30 Då de ännu sin lusta icke släckt hade, och de ännu åto deraf,
Avan, yo te satisfè dezi yo, pandan manje a te toujou nan bouch yo,
31 Så kom Guds vrede öfver dem; och drap de yppersta ibland dem, och nederslog de bästa i Israel.
kòlè Bondye te leve kont yo e te touye kèk nan pi vayan pami yo. Li te frape desann mesye pi chwazi Israël yo.
32 Men öfver allt detta syndade de ännu mer, och trodde intet uppå hans under.
Malgre tout sa, yo te peche toujou, e pa t kwè nan zèv mèvèy Li yo.
33 Derföre lät han dem dö bort, så att de intet fingo, och måste i deras lifsdagar plågade varda.
Akoz sa, Li te fè jou yo fini mal, e ane yo nan laperèz sibit.
34 När han drap dem, sökte de honom, och vände sig bittida till Gud;
Lè Li te touye yo, nan lè sa a, yo te chache Li. Yo te retounen chache Li ak dilijans.
35 Och tänkte, att Gud är deras tröst, och Gud den Högste deras förlösare;
Konsa, yo te sonje ke Bondye te wòch yo, e Pi Wo a, redanmtè yo.
36 Och skrymtade för honom med deras mun, och lögo för honom med deras tungo.
Men yo te twonpe Li ak bouch yo. Yo te manti a Li ak lang yo.
37 Men deras hjerta var icke fast intill honom, och höllo sig icke troliga intill hans förbund.
Paske kè yo pa t fèm vè Li menm, ni yo pa t fidèl selon akò Li.
38 Men han var barmhertig, och förlät missgerningarna, och förgjorde dem icke; och afvände ofta sina vrede, och lät icke alla sina vrede gå.
Men Li menm, akoz mizerikòd Li, te padone inikite yo, e pa t detwi yo. Wi, souvan Li te ralanti kòlè Li e pa t kite tout kòlè li vin leve.
39 Ty han tänkte att de äro kött; ett väder, som bortfar, och kommer intet igen.
Konsa, Li te sonje ke se sèl chè yo te ye, yon van pase ki pa retounen ankò.
40 De förtörnade honom ganska ofta i öknene, och bekymrade honom i ödemarkene.
Konbyen fwa yo te fè rebèl kont Li nan dezè a, e te fè L soufri lapèn la nan savann an!
41 De försökte Gud framgent, och rette den Heliga i Israel.
Anpil fwa, yo te pase Bondye a leprèv, epi te fè (Sila) Ki Sen A Israël la soufri doulè.
42 De tänkte intet uppå hans hand, den dagen då han förlöste dem ifrå fienderna;
Yo pa t sonje pwisans Li, ni jou ke Li te delivre yo nan men advèsè yo,
43 Såsom han sina tecken gjort hade uti Egypten, och sina under i det landet Zoan.
lè Li te akonpli mirak Li yo an Égypte ak mèvèy Li yo nan chan Tsoan an.
44 Då han deras vatten i blod vände; så att de af deras bäcker icke dricka kunde.
Li te chanje rivyè yo an san. Konsa, nan sous yo, yo pa t kab bwè.
45 Då han ohyro ibland dem sände, som dem åto, och paddor, som dem förderfvade;
Li te voye pami yo mouch an gran kantite ki te devore yo, avèk krapo ki te detwi yo.
46 Och gaf deras frukt gräsmatkom, och deras säd gräshoppom.
Li te bay chan rekòlt a chwalbwa a, ak pwodwi travay yo a krikèt la.
47 Då han deras vinträ med hagel förderfvade, och deras mulbärsträ med stort hagel.
Li te detwi chan fwi yo ak lagrèl e bwa sikomò yo ak fredi.
48 Då han deras boskap slog med hagel, och deras hjordar med ljungande.
Li te bay bèt yo tou a lagrèl e twoupo yo a loray.
49 Då han i sina grymma vrede sände ibland dem onda änglar, och lät dem härja och förderfva, och skada göra.
Li te voye sou yo chalè kòlè Li, gwo kòlè avèk endiyasyon ak twoub, ak yon bann zanj ki pou detwi yo.
50 Då han lät sina vrede gå, och icke skonade deras själom för dödenom, och lät deras boskap dö af pestilentie.
Li te fè yon chemen pou lakòlè Li. Li pa t epagne nanm yo de lanmò, men te bay lavi yo a gwo fleyo.
51 Då han i Egypten allt förstfödt slog, de första arfvingar i Hams hyddom;
Li te frape di tout premye ne an Égypte yo, premye sòti a fòs kouraj yo nan tant a Cham yo.
52 Och lät sitt folk utdraga såsom får, och förde dem såsom en hjord i öknene.
Men Li te mennen fè sòti pwòp pèp li a tankou mouton. Li te dirije yo nan dezè a tankou yon twoupo.
53 Och han ledde dem säkra, så att de intet fruktade sig; men deras fiendar öfvertäckte hafvet;
Li te dirije yo avèk swen pou yo pa pè, men lanmè te vale lènmi yo.
54 Och lät dem komma i sina helga gränsor, till detta berg, hvilket hans högra hand förvärfvat hafver;
Konsa, Li te mennen yo nan peyi sen Li an, vè peyi ti kolin ke men dwat Li te vin posede a.
55 Och fördref för dem folk, och lät dem utskifta arfvet, och lät Israels slägter bo i deras hyddom.
Anplis, li te chase nasyon yo devan yo, te pataje pou yo yon eritaj selon mezi li, e te fè tribi Israël yo abite nan tant yo.
56 Men de försökte och förtörnade Gud, den Högsta, och höllo intet hans vittnesbörd;
Sepandan, yo te tante e fè rebèl kont Bondye Pi Wo a, e pa t kenbe temwayaj Li yo,
57 Och föllo tillbaka, och föraktade all ting, såsom deras fäder; och höllo intet, såsom en lös båge;
men te vire fè bak e te aji nan malveyans tankou papa zansèt yo. Yo te vire akote tankou yon banza ki tòde.
58 Och förtörnade honom med sina höjder, och rette honom med sina afgudar;
Paske yo te pwovoke Li avèk wo plas yo, e te fè L jalou avèk imaj taye yo.
59 Och då Gud det hörde, vardt han upptänd, och förkastade Israel svårliga;
Lè Bondye te tande, Li te vin ranpli avèk kòlè, e te vin deteste Israël anpil.
60 Så att han lät fara sina boning i Silo, den hyddo, der han ibland menniskor bodde;
Jiskaske Li te abandone abitasyon Silo, tant ke li te konn monte pami lòm nan,
61 Och gaf deras magt uti fängelse, och deras härlighet uti fiendans händer;
e te bay yo menm ki te fòs Li, an kaptivite, glwa Li nan men advèsè a.
62 Och öfvergaf sitt folk för svärd, och var upptänd emot sitt arf.
Anplis, Li te livre pèp Li a de nepe e te vin ranpli avèk kòlè kont eritaj Li a.
63 Deras unga män förtärde elden, och deras jungfrur måste ogifta blifva.
Dife te devore jennonm Li yo e vyèj Li yo pa t gen chan maryaj.
64 Deras Prester föllo genom svärd, och inga enkor voro, de der gråta skulle.
Prèt Li yo te tonbe pa nepe e Vèv Li yo pa t kab kriye.
65 Och Herren vaknade upp, såsom en sofvande, och såsom en stark glad är, den ifrå vin kommer;
Konsa, SENYÈ a te leve tankou se nan dòmi Li te ye, tankou yon gèrye ki rele fò akoz diven.
66 Och slog sina fiendar baktill, och hängde en evig skam uppå dem;
Li te pouse advèsè Li yo fè bak. Li te mete sou yo yon repwòch ki pa t ap fini menm.
67 Och förkastade Josephs hyddo, och utvalde icke Ephraims slägte;
Anplis, Li te rejte tant Jospeh la, ni pa t chwazi tribi Éphraïm nan.
68 Utan utvalde Juda slägte, det berget Zion, som han älskade;
Men Li te chwazi tribi Juda a, Mòn Sion ke Li te renmen anpil la.
69 Och byggde sin helgedom högt, såsom ett land det evinnerliga fast stå skall;
Li te bati sanktiyè Li tankou wotè mòn yo, tankou latè ke Li te etabli jis pou tout tan an.
70 Och utvalde sin tjenare David, och tog honom utu fårahusen.
Anplis, Li te chwazi David, sèvitè Li a. Li te pran l sòti nan Pak mouton yo,
71 Ifrå de däggande får hemtade han honom, att han hans folk Jacob föda skulle, och hans arf Israel.
sòti nan okipe mouton k ap fè pitit, avèk ti mouton nouris, Li te mennen li, pou vin bèje Jacob, pèp Li a, avèk Israël, eritaj Li a.
72 Och han födde dem också med all trohet, och regerade dem med all flit.
Konsa, Li te fè bèje yo selon entegrite kè l, e te gide yo avèk men abil li.
