Psaltaren 78
1 En undervisning Assaphs. Hör, mitt folk, min lag; böjer edor öron till mins muns tal.
O kamite ho, kathuhil hi ngaiyun. Kathusei a hin nakol'u hinsungun,
2 Jag vill öppna min mun till ordspråk, och vill förtälja gamla hemligheter;
ajeh chu keiman thulem a nahenga thu kaseiding ahi, keiman achesa thilsoh ho-a kon a kahin hilding nahi,
3 De vi hört hafve och vetom, och våra fäder oss förtäljt hafva;
eihon thusim ijahsa houleh ihetsahou, thusim ipu ipateuva kon a hung kiseilhapeh ho ahi.
4 Att vi det icke fördölja skulle deras barnom, som efter komma skulle; utan förkunna Herrans lof, och hans magt och under, som han gjort hafver.
Eihon hiche thutah hohi icha inaoteu i-impeh loudiu, Yahweh Pakai natoh loupi tahtah hohi, athaneinale akidanna hohi ikhangthah houhi iseipehdiu ahi.
5 Han upprättade ett vittnesbörd i Jacob, och gaf en lag i Israel, den han våra fäder böd, till att lära deras barn;
Ajeh chu Aman Jocob kom a Dan anapeh-a, Israel kom a thuhil ho anapeh ahi. Aman ipu ipateu atu achateu ahil diuva thupeh anapeh ahin,
6 På det att efterkommanderna måtte det lära, och de barn, som ännu skulle födde varda; då de uppkommo, att de ock förkunnade det sinom barnom;
hitiachu ahunglhung ding khangthah ten ahet nadiuleh ahung pengloulai chapang ho dinga, chuleh aman amaho chapangte ahilsonna diuva ahi.
7 Att de skulle sätta sitt hopp till Gud, och icke förgäta Guds verk, och hålla hans bud;
Hitiachu khangthah ahunglhun channa Elohim Pathen a kinepna thah aneisah nadiu, Yahweh Pakai natoh kidang thil loupi hochu asuhmillou nadiu chuleh athupehho anitjing nadiuva ahiljing diu ahi.
8 Och icke varda, såsom deras fäder, en affällig och ohörsam art; hvilkom deras hjerta icke fast var, och deras ande höll sig icke troliga till Gud;
Hiteng chuleh ipi iputeu tobang talou a lungtahna, kiphinna, kitah louna Elohim Pathen a alungthim'u pehnom louna anei lou diu ahitai.
9 Såsom Ephraims barn, som väpnade voro och förde bågan, föllo af i stridstidenom.
Ephraim galsat hon thalchang akipoh vangun akinung hei un galmun a konin ajam tauve.
10 De höllo icke Guds förbund, och ville icke vandra i hans lag;
Amahon Elohim Pathen toh akitepnau ajuitapouvin ama thuhil dinpi ding anom tapouvin ahi.
11 Och förgåto hans verk, och hans under, som han dem bevist hade.
Elohim Pathen in ipi abolpeh uham thil kidangtah tah anabol hochu,
12 För deras fäder gjorde han under, i Egypti land, på den markene Zoan.
napu napateu dinga thil kidang anatohdoh ho, Egypt gamsungle Zoan phaicham chunga, atohdohho asumil tauvin ahi.
13 Han åtskiljde hafvet, och lät dem gå derigenom, och satte vattnet såsom en mur.
Ajeh chu Aman twikhanglen ana homkhen in twichu bang bangin aki khen in amaho anapui galkaiyun ahi.
14 Han ledde dem om dagen med en molnsky, och om nattena med en klar eld.
Sunleh meilhang in anapuijin, janleh meikong in anapuijin ahi.
15 Han lät bergsklippona remna i öknene, och gaf dem dricka vatten tillfyllest;
Aman gamthip gamm a songpia kon in adondiu twi anaputdoh sah-in ahi.
16 Och lät bäcker flyta utu bergsklippone, att de flöto derut, såsom vattuströmmar.
Aman songpia konna twichu vadung bangin analondohsah in ahi.
17 Likväl syndade de ännu emot honom, och förtörnade den Högsta i öknene;
Ahijeng vangin neldi gam achun amahon chonset anabol'un hatchungnung dounan ana kiphin'un ahi.
18 Och försökte Gud, i deras hjerta, att de spis beddes till deras själar;
Amahon alungsung uchu lungtahna neipumin Elohim Pathen ana patep un nehding anathumun ahi.
19 Och talade emot Gud, och sade: Ja, skulle väl Gud kunna bereda ett bord i öknene?
Amahon Elohim Pathen Amatah dounan thu anaseiyun “Elohim Pathen in gamthip gammah an eipejou pouve” atiuve.
20 Si, han hafver väl slagit bergsklippona, att vatten utflöt, och bäcker sig utgåfvo; men huru kan han gifva bröd, och skaffa sino folke kött?
“Henge, songchu ajep'un twichu aputdoh nai, ahinla amite changlhah le sa me eipejou pouve” atiuve.
21 Då nu Herren det hörde, vardt han upptänd; och eld gick upp i Jacob, och vrede kom öfver Israel;
Elohim Pathen in hichehi ajahdoh phatnin alunghang lheh jengin, Jacob dounan alunghan na mei akoudoh jengin ahi! Hitihin Israel douna alung hanna ahung koudoh jengin ahi,
22 Att de icke trodde uppå Gud, och hoppades icke uppå hans hjelp.
ajeh chu amahon Elohim Pathen atahsan pouvin chuleh amaho akhoukhah diuvin jong ana tahsan pouvin ahi.
23 Och han böd skyarna ofvantill, och upplät himmelens dörrar;
Elohim Pathen in chungleng vanthamjol thu apen vankot jouse jong ahongdoh in,
24 Och lät regna Man till dem till mats, och gaf dem himmelsbröd.
Aman aneh dingun van a konin Mana gojuh in ahin juhlhah sah in van changlhah chu ahinpen ahi.
25 De åto änglabröd; han sände dem mat tillfyllest.
Amahon vantil buchu aneuvin, Elohim Pathen in alungna chimsetnun apen ahi.
26 Han lät blåsa östanväder under himmelen, och genom sina starkhet upprörde sunnanväder;
Aman solam huichu ahin nunsah in, Athahatnan lhanglang huijong anunsah in ahi.
27 Och lät kött regna uppå dem såsom stoft, och foglar såsom sanden i hafvet;
Aman aneh dingun sachu vutdi jat ahin juhlhah sahin, vachaho chu twikhanglen panga neldi jat ahin,
28 Och lät dem falla i deras lägre, allestäds der de bodde.
Aman vachaho chu aponbuh sungu leh avel uvah ahin lenlhah sah in ahi.
29 Då åto de, och vordo för mätte; han lät dem släcka sin lusta.
Amahon oivasetin aneuvin ahi. Angaichat dungjuitah in apen ahi.
30 Då de ännu sin lusta icke släckt hade, och de ännu åto deraf,
Hinla amahon angaichat dungjuija anehva masangu, akam sung uva sa aumpet jeng jong chun,
31 Så kom Guds vrede öfver dem; och drap de yppersta ibland dem, och nederslog de bästa i Israel.
Elohim Pathen lunghana achung uvah ahung lhungtan ahileh Aman alah uva ahatpen pen hochu athat tan ahi. Israel khangthah anasapen hochu athat gamtan ahi.
32 Men öfver allt detta syndade de ännu mer, och trodde intet uppå hans under.
Ahijeng vangin mipiho chun chonset aboljom jingun ahi, thilkidang ijat abol vangin atahsan dehpouvin ahi.
33 Derföre lät han dem dö bort, så att de intet fingo, och måste i deras lifsdagar plågade varda.
Hiti chun ahinkhou chu lhuhgam na ahitan akum khouchu kichatnan adimtai.
34 När han drap dem, sökte de honom, och vände sig bittida till Gud;
Elohim Pathen in amaho ahin thapat phatnun amahon ajona langin Amachu ahin holtauvin ahi. Kisihna ahin neitauvin Elohim Pathen ahin holtauvin ahi.
35 Och tänkte, att Gud är deras tröst, och Gud den Högste deras förlösare;
Hiti chun Elohim Pathen chu asongpiu ahi chuleh Elohim Pathen chu hat chungnung le ahuhhing pao ahi ahin geldoh tauvin ahi.
36 Och skrymtade för honom med deras mun, och lögo för honom med deras tungo.
Ahijeng vangin hichu kamnal a anaseijiu ahibouvin alei u mangchan jou anaseiyun ahi.
37 Men deras hjerta var icke fast intill honom, och höllo sig icke troliga intill hans förbund.
Alung sungu chu Elohim Pathen a ana petheng pouvin Elohim Pathen toh anakitep nauva jong ana dingdet pouvin ahi.
38 Men han var barmhertig, och förlät missgerningarna, och förgjorde dem icke; och afvände ofta sina vrede, och lät icke alla sina vrede gå.
Hinla lungsetna dim Elohim Pathen chun achonsetnau anangai damun amahochu ana sumang deh pouvin ahi. Phat atamjon alunghan na anatuh tangin hiche bangchun ima ana tongdoh pon ahi.
39 Ty han tänkte att de äro kött; ett väder, som bortfar, och kommer intet igen.
Tahsa mihembep ahiuve ti ahejingin, hui anun leh heikhat kahbou ahin ahung kiletapoi ti ageldoh in ahi.
40 De förtörnade honom ganska ofta i öknene, och bekymrade honom i ödemarkene.
Gamthip sunga ijatvei Ama douna ana kiphin jengu chuleh alungsung anatsah vangin,
41 De försökte Gud framgent, och rette den Heliga i Israel.
Avel vel in Elohim Pathen thohhat nachu apatep jiuvin Israel Pathen Elohim chu asulunghang jiuvin ahi.
42 De tänkte intet uppå hans hand, den dagen då han förlöste dem ifrå fienderna;
Amahon athahatna in agalmi houva kon a anahuhdoh u hi ageldoh joutapouve.
43 Såsom han sina tecken gjort hade uti Egypten, och sina under i det landet Zoan.
Egypt gamsunga thil kidang ijat abolu hitam chuleh Zoan phaicham a athil kidang bol hochu ageldoh tapouvin ahi.
44 Då han deras vatten i blod vände; så att de af deras bäcker icke dricka kunde.
Vadungho thisan asosah a don mohella alha, vadung twi donmo hella alha jengchu.
45 Då han ohyro ibland dem sände, som dem åto, och paddor, som dem förderfvade;
Elohim Pathen in amaho lah a thousi vaibong alansah a, uphohte alansah a agam ujong a suh set peh chu ahepha tapouve.
46 Och gaf deras frukt gräsmatkom, och deras säd gräshoppom.
Aman achang jouseu khongbai aneh gamsah in alousoh jouseu jong khaokhopi anehgam sah e.
47 Då han deras vinträ med hagel förderfvade, och deras mulbärsträ med stort hagel.
Alengpithei jouseu gel avohlhah sah sohkei in, atheipiu phung jouseu jong daibang athagamsah in ahi.
48 Då han deras boskap slog med hagel, och deras hjordar med ljungande.
Agancha jouseu gel lah a dalhah in aumsah in, akelngoi houjong keh alhah lihsah sohtai.
49 Då han i sina grymma vrede sände ibland dem onda änglar, och lät dem härja och förderfva, och skada göra.
Achung uva nasatah in alunghangin, alung dammona alung hanna, mi sumang vantil hon tamtah alhahkhum tan ahi.
50 Då han lät sina vrede gå, och icke skonade deras själom för dödenom, och lät deras boskap dö af pestilentie.
Aman alunghanna achung uvah achuh sahtan, Egypt mite hinkho anahing hoipon, amangthah gamtan ahi,
51 Då han i Egypten allt förstfödt slog, de första arfvingar i Hams hyddom;
Egypt insunga achapa tahpen cheh athat in Egypt gamsung pumpia khangdongte pahcha amolsahtai.
52 Och lät sitt folk utdraga såsom får, och förde dem såsom en hjord i öknene.
Hinla Aman amite chu kelngoi honbangin apuiyin gamthip noija bitkei in apui galkai tan ahi.
53 Och han ledde dem säkra, så att de intet fruktade sig; men deras fiendar öfvertäckte hafvet;
Aman mongtahin apuilen hijeh chun amahon kichatna aneipouve, chujongleh twikhanglen in agalteu alhoh mangpeh gamtai.
54 Och lät dem komma i sina helga gränsor, till detta berg, hvilket hans högra hand förvärfvat hafver;
Amaho chu Elohim Pathen in agamtheng abanjetna atundoh, molsang vum achun ahin puilut in,
55 Och fördref för dem folk, och lät dem utskifta arfvet, och lät Israels slägter bo i deras hyddom.
Amaho masangah namtin vaipi adelmang peh sohkeiyin, abonchauvin achan dingu gam ahoppeh chehin, Israel phung namtin abonchauvin ama ama ponbuh cheh a achensah tai.
56 Men de försökte och förtörnade Gud, den Högsta, och höllo intet hans vittnesbörd;
Ahijeng vangin amahon hatchungnung Elohim Pathen dounan thil abol jingun athupeh ho khatcha anitpeh pouvin ahi.
57 Och föllo tillbaka, och föraktade all ting, såsom deras fäder; och höllo intet, såsom en lös båge;
Apu apateu bangin avah mang-uvin jou jengin na atonguvin ahi. Amaho chu thalpi janglou bangin akitah pouvin ahi.
58 Och förtörnade honom med sina höjder, och rette honom med sina afgudar;
Amahon pathen dangho doiphung aphutdoh un Elohim Pathen alunghan sah uvin, chuleh semthu pathen ahoujeh-un Elohim Pathen athangthip sahtauvin ahi.
59 Och då Gud det hörde, vardt han upptänd, och förkastade Israel svårliga;
Elohim Pathen in ajahdoh phat in hatah'in alunghangin Israel chu pumpai in apaimangtan ahi.
60 Så att han lät fara sina boning i Silo, den hyddo, der han ibland menniskor bodde;
Elohim Pathen in Shiloh achenna mun adalhan mihemte lah a aumna ponbuh chu adalhatai.
61 Och gaf deras magt uti fängelse, och deras härlighet uti fiendans händer;
Aman aloupina le athaneina hetna kitepna thingkong chu galmiho khutna apehdohtan ahi.
62 Och öfvergaf sitt folk för svärd, och var upptänd emot sitt arf.
Ama amite chunga alunghan jeh-in agalmiteu athasah gamtan ahi.
63 Deras unga män förtärde elden, och deras jungfrur måste ogifta blifva.
Gollhangho galah athigam tauvin, nungah ho akichenpidiu aumtapon ahi.
64 Deras Prester föllo genom svärd, och inga enkor voro, de der gråta skulle.
Thempute athat gamtauvin ameithai houvin alhasetpi thei tapouvin ahi.
65 Och Herren vaknade upp, såsom en sofvande, och såsom en stark glad är, den ifrå vin kommer;
Ajonan Yahweh Pakai chu a-ihmua ahung khangdoh bangin ahung thoudoh in mihatpa hung kiltildoh bangin ahung kitildohin,
66 Och slog sina fiendar baktill, och hängde en evig skam uppå dem;
Galmi hochu anungno in a-itih a ding jumna atosah tan ahi.
67 Och förkastade Josephs hyddo, och utvalde icke Ephraims slägte;
Ahinla Joseph chilhah hochu apaidohin, chuleh Ephraim phungchu alheng tapon ahi.
68 Utan utvalde Juda slägte, det berget Zion, som han älskade;
Aman akhellin Judah leh angailut Zion molchu alhengin,
69 Och byggde sin helgedom högt, såsom ett land det evinnerliga fast stå skall;
hichea chun vanho san banga sang, leiset banga chah a-itih a umjing dingin houin khat atungdoh tan ahi.
70 Och utvalde sin tjenare David, och tog honom utu fårahusen.
Aman asohpa David chu akelngoi chinna a konnin anakoudoh'in analheng tan ahi.
71 Ifrå de däggande får hemtade han honom, att han hans folk Jacob föda skulle, och hans arf Israel.
Aman kelngoipi le anou achin laijin akoudoh'in amite Israel Jacob chilhah hochu kelngoi chinna ching dingin anapansah tan ahi.
72 Och han födde dem också med all trohet, och regerade dem med all flit.
David in amaho chu lungtheng tah leh chingtheitah in analamkaiyin ahi.
