Psaltaren 77

1 En Psalm Assaphs, för Jeduthun, till att föresjunga. Jag ropar med mine röst till Gud; till Gud ropar jag, och han hörer mig.

Salmo de Asafe, para o regente, conforme “Jedutum”: Clamo a Deus com minha voz, minha voz a Deus; e ele inclinará seus ouvidos a mim.

2 Uti mine nöds tid söker jag Herran; min hand är om nattena uträckt, och håller intet upp; ty min själ vill sig icke trösta låta.

No dia da minha angústia busquei ao Senhor; minha mão estava continuamente estendida; minha alma não se deixava consolar.

3 När jag bedröfvad är, så tänker jag uppå Gud; när mitt hjerta i ångest är, så talar jag. (Sela)

Eu ficava me lembrando de Deus, e gemendo; ficava pensativo, e meu espírito desfalecia. (Selá)

4 Min ögon håller du, att de vaka. Jag är så vanmägtig, att jag icke tala kan.

Tu mantiveste abertas as pálpebras dos meus olhos; eu estava perturbado, e não conseguia falar.

5 Jag tänker uppå den gamla tiden, på de förra år.

Eu ficava imaginando os dias antigos, e os anos passados.

6 Jag tänker om nattena på mitt strängaspel, och talar med mino hjerta; min ande ransakar.

De noite eu me lembrava de minha canção; meditava em meu coração; e meu espírito ficava procurando [entender].

7 Månn då Herren förkasta evinnerliga; och ingen nåd mer bevisa?

Será que o Senhor rejeitará para sempre? E nunca mais mostrará seu favor?

8 Är det så alldeles ute med hans godhet; och hafver tillsägelsen en ända?

A sua bondade se acabou para sempre? Ele deu fim à [sua] promessa de geração em geração?

9 Hafver då Gud förgätit att vara nådelig; och tillyckt sina barmhertighet för vredes skull? (Sela)

Deus se esqueceu de ter misericórdia? Ele encerrou suas compaixões por causa de sua ira? (Selá)

10 Men dock sade jag: Dermed qväl jag mig sjelf; den Högstas högra hand kan all ting förvandla.

Então eu disse: Esta é a minha dor: os anos em que a mão do Altíssimo [agia].

11 Derföre tänker jag uppå Herrans gerningar; ja, jag tänker uppå din förra under;

Eu me lembrarei das obras do SENHOR; porque me lembrarei de tuas antigas maravilhas.

12 Och talar om all din verk, och säger om din anslag:

Meditarei em todos as tuas obras, e falarei de teus feitos.

13 Gud, din väg är helig; hvar är en så mägtig Gud, såsom du, Gud, äst?

Deus, santo [é] o teu caminho; quem é deus [tão] grande como [nosso] Deus?

14 Du äst den Gud, som under gör; du hafver bevisat dina magt ibland folken.

Tu [és] o Deus que faz maravilhas; tu fizeste os povos conhecerem teu poder.

15 Du hafver förlossat ditt folk väldeliga, Jacobs barn och Josephs. (Sela)

Com [teu] braço livraste teu povo, os filhos de Jacó e de José. (Selá)

16 Vattnen sågo dig, Gud, vattnen sågo dig, och ängslades; och djupen stormade.

As águas te viram, ó Deus; as águas te viram, [e] tremeram; também os abismos foram abalados.

17 De tjocke skyar utgöto vatten; skyarna dundrade, och skotten foro deribland.

Grandes nuvens derramaram muitas águas; os céus fizeram barulho; e também tuas flechas correram de um lado ao outro.

18 Det dundrade i himmelen, ditt ljungande lyste på jordene; jorden rördes och bäfvade deraf.

O ruído de teus trovões [estava] nos ventos; relâmpagos iluminaram ao mundo; a terra se abalou e tremou.

19 Din väg var i hafvet, och din stig i stort vatten; och man fann dock intet din fotspår.

Pelo mar [foi] teu caminho; e tuas veredas por muitas águas; e tuas pegadas não foram conhecidas.

20 Du förde ditt folk, såsom en fårahjord, genom Mose och Aaron.

Guiaste a teu povo como a um rebanho, pela mão de Moisés e de Arão.