Psaltaren 77
1 En Psalm Assaphs, för Jeduthun, till att föresjunga. Jag ropar med mine röst till Gud; till Gud ropar jag, och han hörer mig.
Ya Mukulu wa Bayimbi. Zabbuli ya Asafu. Nnaakaabirira Katonda ambeere, ddala nnaakaabirira Katonda nga musaba ampulire.
2 Uti mine nöds tid söker jag Herran; min hand är om nattena uträckt, och håller intet upp; ty min själ vill sig icke trösta låta.
Bwe nnali mu nnaku, nanoonya Mukama, ekiro kyonna ne ngolola emikono gyange obutakoowa; emmeeme yange neegaana okusanyusibwa.
3 När jag bedröfvad är, så tänker jag uppå Gud; när mitt hjerta i ångest är, så talar jag. (Sela)
Nakujjukiranga, Ayi Katonda ne nsinda, ne nfumiitiriza emmeeme yange n’ezirika.
4 Min ögon håller du, att de vaka. Jag är så vanmägtig, att jag icke tala kan.
Tewaŋŋanya kwebaka; natawaanyizibwa nnyo ne sisobola kwogera.
5 Jag tänker uppå den gamla tiden, på de förra år.
Ne ndowooza ku biseera eby’edda, ne nzijukira emyaka egyayita.
6 Jag tänker om nattena på mitt strängaspel, och talar med mino hjerta; min ande ransakar.
Najjukiranga ennyimba zange ekiro, ne nfumiitiriza nga bwe neebuuza mu mutima gwange nti:
7 Månn då Herren förkasta evinnerliga; och ingen nåd mer bevisa?
“Mukama anaatusuuliranga ddala ennaku zonna naataddayo kutulaga kisa kye?
8 Är det så alldeles ute med hans godhet; och hafver tillsägelsen en ända?
Okwagala kwe okutaggwaawo kukomedde ddala? Kye yasuubiza kibulidde ddala emirembe n’emirembe?
9 Hafver då Gud förgätit att vara nådelig; och tillyckt sina barmhertighet för vredes skull? (Sela)
Katonda yeerabidde ekisa kye? Asunguwalidde ddala ne yeggyako n’okusaasira kwe?”
10 Men dock sade jag: Dermed qväl jag mig sjelf; den Högstas högra hand kan all ting förvandla.
Awo ne ndowooza nti, “Ebyo bye mmanyi eby’emyaka emingi eby’omukono ogwa ddyo ogw’oyo Ali Waggulu Ennyo.”
11 Derföre tänker jag uppå Herrans gerningar; ja, jag tänker uppå din förra under;
Nnajjukiranga ebikolwa bya Mukama, weewaawo, nnajjukiranga ebyamagero byo eby’edda.
12 Och talar om all din verk, och säger om din anslag:
Nnaafumiitirizanga ku bikolwa byo byonna eby’amaanyi; nnaalowoozanga ku byamagero byo byonna.
13 Gud, din väg är helig; hvar är en så mägtig Gud, såsom du, Gud, äst?
Ekkubo lyo, Ayi Katonda, liri mu watukuvu. Tewali katonda yenkana Katonda waffe.
14 Du äst den Gud, som under gör; du hafver bevisat dina magt ibland folken.
Ggwe Katonda akola eby’amagero; era amaanyi go ogalaga mu mawanga.
15 Du hafver förlossat ditt folk väldeliga, Jacobs barn och Josephs. (Sela)
Wanunula abantu bo n’omukono gwo, abazzukulu ba Yakobo ne Yusufu.
16 Vattnen sågo dig, Gud, vattnen sågo dig, och ängslades; och djupen stormade.
Amazzi gaakulaba, Ayi Katonda; amazzi bwe gaakulaba ne gatya, n’obuziba ne bukankanira ddala.
17 De tjocke skyar utgöto vatten; skyarna dundrade, och skotten foro deribland.
Ebire byayiwa amazzi ne bivaamu n’okubwatuka, era n’obusaale bwo ne bubuna.
18 Det dundrade i himmelen, ditt ljungande lyste på jordene; jorden rördes och bäfvade deraf.
Eddoboozi lyo ery’okubwatuka lyawulirwa mu kikuŋŋunta okumyansa kwo ne kumulisa ensi. Ensi n’ekankana n’enyeenyezebwa.
19 Din väg var i hafvet, och din stig i stort vatten; och man fann dock intet din fotspår.
Ekkubo lyo lyali mu nnyanja; wayita mu mazzi amangi, naye ebigere mwe walinnya tebyalabika.
20 Du förde ditt folk, såsom en fårahjord, genom Mose och Aaron.
Wakulembera abantu bo ng’ekisibo, nga bali mu mikono gya Musa ne Alooni.
