< Psaltaren 74 >

1 En undervisning Assaphs. Gud, hvi förkastar du oss så alldeles; och äst så grymmeliga vred öfver dina fosterfår?
E KE Akua, o ke aha kau mea e mamao mau loa aku ai? No ke aha la e wela mai ai kou huhu i na hipa o kou aina?
2 Tänk uppå dina menighet, den du af ålder förvärfvat, och dig till arfvedel förlöst hafver; uppå Zions berg, der du bor.
E hoomanao oe i kou ekalesia au i kuai kahiko loa ai, Ka ohana o kou hooilina au i kuai ai; O keia mauna Ziona kahi i noho ai oe.
3 Trampa dem på fötterna, och stöt dem platt neder i grund. Fienden hafver all ting förderfvat i helgedomenom.
E hoeu i kou wawae i ka neoneo mau ana; I na mea a pau a ka enemi i hana hewa ai iloko e kou wahi hoano.
4 Dina ovänner ryta uti dinom husom, och sätta sina afgudar der in.
Ua uwo kou poe enemi iloko o na anaina; Ua kau lakou i ko lakou mau hae i hoailona.
5 Man ser yxerna ofvantill blänka, såsom man i en skog högge;
Kaulana aku la ke kanaka, E like me kona hapai ana i na koi i na laau paapu.
6 Och sönderhugga all dess tafvelverk med yxer och bilor.
Aka ano, ke wawahi nei lakou i kona mea i kalaiia, Me na koi a me na hamare.
7 De uppbränna din helgedom; de oskära dins Namns boning i grund.
Ua hoolei lakou i ke ahi iloko o kou wahi hoano, Ua hoohaumia lakou ilalo i ka lepo i ka halelewa o kou inoa.
8 De tala i sitt hjerta: Låter oss skinna dem; de uppbränna all Guds hus i landena.
I iho la lakou ma ko lakou naau, E luku pu kakou ia lakou; Ua hoopau i ke ahi i na halehalawai a pau o ke Akua ma ka aina.
9 Vår tecken se vi intet, och ingen Prophet predikar mer, och ingen, lärare lärer oss mer.
Aole kakou i ike i ko kakou mau hoailona; Aole he kaula hou ae; Aohe mea iwaena o kakou i ike i ka loihi ana.
10 Ack! Gud, huru länge skall ovännen försmäda; och fienden så alldeles förlasta ditt Namn?
E ke Akua, pehea ka loihi o ko ka enemi hoino ana mai? E hoino wale anei ka enemi i kou inoa i ka manawa pau ole?
11 Hvi vänder du dina hand ifrå, och dina högra hand så platt ifrå ditt sköt?
No ke aha la oe i hoihoi aku ai i kou lima, i kou lima akau? E unuhi ae ia mai loko ae o kou poli.
12 Men Gud är min Konung af ålder; den all hjelp gör, som på jordene sker.
No ka mea, o ke Akua ko'u Alii mai kinohi mai, E hana ana ma ke ola iwaena o ka honua.
13 Du sönderdelar hafvet genom dina kraft, och sönderslår drakarnas hufvud i vattnet.
Hookaawale ae la oe i ke kai me kou ikaika: Wawahi iho la oe i na poo o na kerokodila ma na wai.
14 Du sönderkrossar hufvuden af hvalfiskarna, och gifver dem folkena i öknene till spis.
Ulupa iho la oe i na poo o ka leviatana, A haawi ia ia i ai na na kanaka o ka waonahele.
15 Du låter uppvälla källor och bäcker; du låter borttorkas starka strömmar.
Hookaawale ae la oe i ke kumuwai me ka muliwai: Hoomaloo iho la oe i na waikahe ikaika.
16 Dag och natt äro dine; du gör, att både sol och stjernor sitt vissa lopp hafva.
Nou no ke ao, nou no hoi ka po: Ua hoomakaukau oe i ka malamalama a me ka la.
17 Du sätter hvarjo lande sina gränsor; sommar och vinter gör du.
Ua hoonohonoho oe i na palena a pau o ka honua; Ua hana hoi oe i ka hoilo a me ka makalii.
18 Så betänk dock det, att fienden försmäder Herran, och ett galet folk lastar ditt Namn.
E hoomanao oe i keia, ua hoino wale ka enemi, e Iehova, A ua kuamuamu wale na kanaka naaupo i kou inoa.
19 Gif dock icke dins turturdufvos själ vilddjurena, och förgät icke så platt dina fattiga kreatur.
Mai noho a haawi i ka uhane o kau manu nunu i ka poe ino: Mai hoopoina mau loa i ke anaina o kou poe ilihune.
20 Tänk uppå förbundet; ty landet är allt omkring jämmerliga förhärjadt, och husen äro nederrifne.
E manao mai oe i ka berita; No ka mea, ua paapu na wahi pouli o ka honua i na wahi e noho ai ka lalauwale.
21 Låt icke de ringa afgå med skam; ty de fattige och elände lofva ditt Namn.
Mai noho a hoi hou ka poe i hooluhihewaia me ka hilahila; Aka, e hoolea aku i kou inoa ka poe ilihune a me ka haahaa.
22 Upp, o Gud, och uträtta dina sak; tänk uppå den försmädelse, som dig dagliga af de galna vederfars.
E ku iluna, e ko Akua, e hakaka i ko'u hakaka: E hoomanao i ko ke kanaka naaupo hoino wale ana ia oe i na la a pau.
23 Förgät icke dina fiendars skri; dina ovänners rasande varder ju längre ju större.
Mai hoopoina i ka leo o kou poe enemi: Ke mahuahua mai nei ka haunaele ana o ka poe ku e ia oe.

< Psaltaren 74 >