Psaltaren 73

1 En Psalm Assaphs. Visserliga hafver Israel Gud till tröst, der man rent hjerta hafver.

Ciertamente ʼElohim es bueno con Israel, Con los que son puros de corazón.

2 Men jag hade sånär stapplat med mina fötter; mine steg hade fulltnär sluntit.

En cuanto a mí, casi se deslizan mis pies. Por poco resbalan mis pasos.

3 Ty mig förtröt om de stortaliga, då jag såg, att dem ogudaktigom väl gick.

Porque tuve envidia de los arrogantes Al ver la prosperidad de los perversos.

4 Ty de äro i ingen dödsfara, utan stå faste såsom ett palats.

Porque no hay dolores en su muerte, Y su cuerpo está lleno de grasa.

5 De äro icke i olycko, såsom andra menniskor, och varda icke, såsom andra menniskor, plågade.

No pasan trabajos como los otros hombres, Ni son plagados como los demás.

6 Derföre måste deras stolthet vara en kostelig ting, och deras öfvervåld måste heta allt väl gjordt.

Por tanto la arrogancia es su collar. Los envuelve un manto de violencia.

7 De svälla i ansigtet som en fet buk; de göra hvad dem lyster.

Los ojos se les saltan por la gordura, Y logran con creces los deseos del corazón.

8 De förakta all ting, och tala illa derom; och tala och lasta högmodeliga.

Se burlan y hablan perversamente de opresión. Hablan con altanería.

9 Hvad de tala, det måste vara taladt neder af himmelen; hvad de säga, det måste gälla på jordene.

Ponen su boca hacia el cielo, Pero su boca desfila por la tierra.

10 Derföre faller dem den menige man till; förty de nyttja deras vatten tillfyllest;

Por tanto su pueblo vuelve a este lugar, Y bebe aguas en abundancia.

11 Och säga: Hvad skulle Gud fråga efter dem? Hvad skulle den Högste sköta om dem?

Y dicen: ¿Cómo puede ʼEL saber? ¿Hay conocimiento en ʼElyón?

12 Si, det äro de ogudaktige, de äro lyckosamme i verldene, och varda rike.

Ciertamente así son los perversos, Y fácilmente aumentan su riqueza.

13 Skall det då fåfängt vara, att mitt hjerta ostraffeliga lefver, och jag mina händer i oskyldighet tvår;

En verdad, en vano guardé puro mi corazón, Y lavé mis manos en inocencia.

14 Och varder plågad dagliga, och min näpst är hvar morgon för handene?

Pues soy azotado todo el día, Y castigado cada mañana.

15 Jag hade fulltnär så sagt som de; men si, dermed hade jag fördömt all din barn, som någon tid varit hafva.

Si dijera yo: Hablaré como ellos, Claro que traicionaría a la generación de tus hijos.

16 Jag tänkte till att jag det begripa måtte; men det var mig för svårt;

Cuando meditaba para entender esto, Fue ardua tarea para mí.

17 Tilldess jag gick in uti Guds helgedom, och märkte uppå deras ända.

Hasta que al entrar en el Santuario de ʼEL Percibí el fin de ellos.

18 Men du satte dem på det hala, och förstörte dem i grund.

Ciertamente los colocaste en deslizaderos, Los lanzaste a la destrucción.

19 Huru snart varda de till intet! De förgås, och få en ända med förskräckelse.

¡Cómo son destruidos de repente! ¡Son absolutamente consumidos por repentinos terrores!

20 Såsom en dröm, när en uppvaknar; så gör du, Herre, deras beläte i stadenom försmädt.

Como cuando uno despierta de un sueño, Así ʼAdonay, cuando Tú despiertes, Despreciarás su apariencia.

21 Men det gör mig ondt i hjertat, och stinger mig i mina njurar;

Cuando mi corazón se amargaba Y me sentía traspasado,

22 Att jag måste vara en dåre, och intet veta; och måste vara som ett vilddjur för dig.

Era entonces torpe e ignorante, Como una bestia ante Ti.

23 Likväl blifver jag städse vid dig; ty du håller mig vid mina högra hand.

Sin embargo, yo siempre estoy contigo. Tú sostienes mi mano derecha.

24 Du leder mig efter ditt råd, och upptager mig på ändalyktone med äro.

Me guiarás con tu consejo, Y después me recibirás en gloria.

25 När jag hafver dig, så frågar jag efter himmel och jord intet.

¿A quién tengo yo en el cielo sino a Ti? Y fuera de Ti, nada deseo en la tierra.

26 Om mig än kropp och själ försmäktade, så äst du dock, Gud, alltid mins hjertas tröst, och min del.

Mi cuerpo y mi corazón desfallecen, Pero ʼElohim es la Fuerza de mi corazón Y mi Porción para siempre.

27 Ty si, de som ifrå dig vika, de skola förgås. Du förgör alla dem som emot dig hor bedrifva.

Porque ciertamente los que se alejan de Ti perecerán. Tú destruyes a aquellos que son infieles a Ti.

28 Men det är min glädje, att jag håller mig intill Gud, och sätter mitt hopp till Herran, Herran, att jag må förkunna, huru du det gör.

En cuanto a mí, la cercanía de ʼElohim es mi dicha. En ʼAdonay Yavé está mi refugio, Para que cuente todas tus obras.