Psaltaren 73
1 En Psalm Assaphs. Visserliga hafver Israel Gud till tröst, der man rent hjerta hafver.
Verdadeiramente bom é Deus para com Israel, para com os limpos de coração.
2 Men jag hade sånär stapplat med mina fötter; mine steg hade fulltnär sluntit.
Emquanto a mim, os meus pés quasi que se desviaram; pouco faltou para que escorregassem os meus passos.
3 Ty mig förtröt om de stortaliga, då jag såg, att dem ogudaktigom väl gick.
Pois eu tinha inveja dos loucos, quando via a prosperidade dos impios.
4 Ty de äro i ingen dödsfara, utan stå faste såsom ett palats.
Porque não ha apertos na sua morte, mas firme está a sua força.
5 De äro icke i olycko, såsom andra menniskor, och varda icke, såsom andra menniskor, plågade.
Não se acham em trabalhos como outra gente, nem são afflictos como outros homens.
6 Derföre måste deras stolthet vara en kostelig ting, och deras öfvervåld måste heta allt väl gjordt.
Pelo que a soberba os cerca como um colar; vestem-se de violencia como de adorno.
7 De svälla i ansigtet som en fet buk; de göra hvad dem lyster.
Os olhos d'elles estão inchados de gordura: elles teem mais do que o coração podia desejar.
8 De förakta all ting, och tala illa derom; och tala och lasta högmodeliga.
São corrompidos e tratam maliciosamente de oppressão; fallam arrogantemente.
9 Hvad de tala, det måste vara taladt neder af himmelen; hvad de säga, det måste gälla på jordene.
Põem as suas boccas contra os céus, e as suas linguas andam pela terra.
10 Derföre faller dem den menige man till; förty de nyttja deras vatten tillfyllest;
Pelo que o seu povo volta aqui, e aguas de copo cheio se lhes espremem.
11 Och säga: Hvad skulle Gud fråga efter dem? Hvad skulle den Högste sköta om dem?
E dizem: Como o sabe Deus? ou ha conhecimento no Altissimo?
12 Si, det äro de ogudaktige, de äro lyckosamme i verldene, och varda rike.
Eis que estes são impios, e prosperam no mundo; augmentam em riquezas.
13 Skall det då fåfängt vara, att mitt hjerta ostraffeliga lefver, och jag mina händer i oskyldighet tvår;
Na verdade que em vão tenho purificado o meu coração; e lavei as minhas mãos na innocencia.
14 Och varder plågad dagliga, och min näpst är hvar morgon för handene?
Pois todo o dia tenho sido afflicto, e castigado cada manhã.
15 Jag hade fulltnär så sagt som de; men si, dermed hade jag fördömt all din barn, som någon tid varit hafva.
Se eu dissesse: Fallarei assim; eis que offenderia a geração de teus filhos.
16 Jag tänkte till att jag det begripa måtte; men det var mig för svårt;
Quando pensava em entender isto foi para mim muito doloroso;
17 Tilldess jag gick in uti Guds helgedom, och märkte uppå deras ända.
Até que entrei no sanctuario de Deus: então entendi eu o fim d'elles.
18 Men du satte dem på det hala, och förstörte dem i grund.
Certamente tu os pozeste em logares escorregadios: tu os lanças em destruição.
19 Huru snart varda de till intet! De förgås, och få en ända med förskräckelse.
Como caem na desolação, quasi n'um momento! ficam totalmente consumidos de terrores.
20 Såsom en dröm, när en uppvaknar; så gör du, Herre, deras beläte i stadenom försmädt.
Como um sonho, quando se acorda, assim, ó Senhor, quando acordares, desprezarás a apparencia d'elles.
21 Men det gör mig ondt i hjertat, och stinger mig i mina njurar;
Assim o meu coração se azedou, e sinto picadas nos meus rins.
22 Att jag måste vara en dåre, och intet veta; och måste vara som ett vilddjur för dig.
Assim me embruteci, e nada sabia; fiquei como uma besta perante ti.
23 Likväl blifver jag städse vid dig; ty du håller mig vid mina högra hand.
Todavia estou de continuo comtigo; tu me sustentaste pela minha mão direita.
24 Du leder mig efter ditt råd, och upptager mig på ändalyktone med äro.
Guiar-me-has com o teu conselho, e depois me receberás em gloria.
25 När jag hafver dig, så frågar jag efter himmel och jord intet.
Quem tenho eu no céu senão a ti? e na terra não ha a quem eu deseje além de ti.
26 Om mig än kropp och själ försmäktade, så äst du dock, Gud, alltid mins hjertas tröst, och min del.
A minha carne e o meu coração desfallecem; mas Deus é a fortaleza do meu coração, e a minha porção para sempre
27 Ty si, de som ifrå dig vika, de skola förgås. Du förgör alla dem som emot dig hor bedrifva.
Pois eis que os que se alongam de ti, perecerão; tu tens destruido todos aquelles que se desviam de ti.
28 Men det är min glädje, att jag håller mig intill Gud, och sätter mitt hopp till Herran, Herran, att jag må förkunna, huru du det gör.
Mas para mim, bom é approximar-me de Deus; puz a minha confiança no Senhor Deus, para annunciar todas as tuas obras.
