Psaltaren 73
1 En Psalm Assaphs. Visserliga hafver Israel Gud till tröst, der man rent hjerta hafver.
A psalm of Asaph surely [is] good to Israel God to [people] pure of heart.
2 Men jag hade sånär stapplat med mina fötter; mine steg hade fulltnär sluntit.
And I like a little (they had turned aside *Q(K)*) feet my like nothing (they had been poured out *Q(K)*) steps my.
3 Ty mig förtröt om de stortaliga, då jag såg, att dem ogudaktigom väl gick.
For I was jealous of the boasters [the] well-being of wicked [people] I saw.
4 Ty de äro i ingen dödsfara, utan stå faste såsom ett palats.
That there not [are] pangs to death their and [is] fat body their.
5 De äro icke i olycko, såsom andra menniskor, och varda icke, såsom andra menniskor, plågade.
[are] in [the] trouble of Humankind not they and with humankind not they are stricken.
6 Derföre måste deras stolthet vara en kostelig ting, och deras öfvervåld måste heta allt väl gjordt.
Therefore [it is] a necklace [for] them pride it covers a garment of violence them.
7 De svälla i ansigtet som en fet buk; de göra hvad dem lyster.
It comes out from fat eye their they pass over [the] imaginations of heart.
8 De förakta all ting, och tala illa derom; och tala och lasta högmodeliga.
They mock - and they may speak with evil oppression from a high place they speak.
9 Hvad de tala, det måste vara taladt neder af himmelen; hvad de säga, det måste gälla på jordene.
They set in the heavens mouth their and tongue their it walks on the earth.
10 Derföre faller dem den menige man till; förty de nyttja deras vatten tillfyllest;
Therefore - (it turns back *Q(K)*) people his here and waters of full they are drained by them.
11 Och säga: Hvad skulle Gud fråga efter dem? Hvad skulle den Högste sköta om dem?
And they say how? does he know God and [is] there? knowledge with [the] Most High.
12 Si, det äro de ogudaktige, de äro lyckosamme i verldene, och varda rike.
Here! these [are] wicked [people] and [people] at ease of perpetuity they increase wealth.
13 Skall det då fåfängt vara, att mitt hjerta ostraffeliga lefver, och jag mina händer i oskyldighet tvår;
Surely vanity I have kept pure heart my and I have washed in innocence hands my.
14 Och varder plågad dagliga, och min näpst är hvar morgon för handene?
And I have been stricken all the day and rebuke my [has been] to the mornings.
15 Jag hade fulltnär så sagt som de; men si, dermed hade jag fördömt all din barn, som någon tid varit hafva.
If I had said I will speak like here! [the] generation of children your I dealt treacherously with.
16 Jag tänkte till att jag det begripa måtte; men det var mig för svårt;
And I thought! to know this [was] trouble (it *Q(K)*) in view my.
17 Tilldess jag gick in uti Guds helgedom, och märkte uppå deras ända.
Until I went into [the] sanctuari of God I considered end their.
18 Men du satte dem på det hala, och förstörte dem i grund.
Surely on slippery [places] you set them you make fall them to deceptions.
19 Huru snart varda de till intet! De förgås, och få en ända med förskräckelse.
How! they have become a waste like a moment they come to an end they are finished from sudden terror.
20 Såsom en dröm, när en uppvaknar; så gör du, Herre, deras beläte i stadenom försmädt.
Like a dream from when awakes O Lord when waken - image their you will despise.
21 Men det gör mig ondt i hjertat, och stinger mig i mina njurar;
If it was embittered heart my and kidneys my I was pierced.
22 Att jag måste vara en dåre, och intet veta; och måste vara som ett vilddjur för dig.
And I [was] stupid and not I knew animals I was with you.
23 Likväl blifver jag städse vid dig; ty du håller mig vid mina högra hand.
And I continually [am] with you you take hold on [the] hand of right my.
24 Du leder mig efter ditt råd, och upptager mig på ändalyktone med äro.
With counsel your you guide me and after honor you will take me.
25 När jag hafver dig, så frågar jag efter himmel och jord intet.
Who? [belongs] to me in the heavens and with you not I take pleasure on the earth.
26 Om mig än kropp och själ försmäktade, så äst du dock, Gud, alltid mins hjertas tröst, och min del.
It had come to an end flesh my and heart my [is] [the] rock of heart my and portion my God for ever.
27 Ty si, de som ifrå dig vika, de skola förgås. Du förgör alla dem som emot dig hor bedrifva.
For there! [people] far from you they will perish you destroy every [one who] acts as a prostitute from you.
28 Men det är min glädje, att jag håller mig intill Gud, och sätter mitt hopp till Herran, Herran, att jag må förkunna, huru du det gör.
And I - [the] approach of God for me [is] good I have made - in [the] Lord Yahweh refuge my to recount all works your.
