Psaltaren 71

1 Herre, jag förtröstar uppå dig, låt mig aldrig på skam komma.

En ti, oh Señor, he puesto mi esperanza; no sea yo avergonzado jamás.

2 Fräls mig genom dina rättfärdighet, och hjelp mig ut; böj din öron till mig, och hjelp mig.

Guárdame en tu justicia, y ven en mi ayuda; escucha mi voz y sé mi salvador.

3 Var mig en stark tröst, dit jag alltid fly må, du som lofvat hafver att hjelpa mig; ty du äst min klippa och min borg.

Sé mi roca fuerte, el fuerte lugar de mi salvación; porque tú eres mi Roca y mi lugar seguro.

4 Min Gud, hjelp mig utu dens ogudaktigas hand, utu dens orättfärdigas och tyrannens hand.

Oh Dios mío, sácame de la mano del pecador, de la mano del malvado y cruel hombre.

5 Ty du äst min tillflykt, Herre, Herre; mitt hopp allt ifrå minom ungdom.

Porque tú eres mi esperanza, oh Señor Dios; He tenido fe en ti desde el momento en que era joven.

6 Uppå dig hafver jag förlåtit mig, allt ifrå moderlifvet; du hafver dragit mig utu mine moders lif; min berömmelse är alltid af dig.

Tú has sido mi apoyo desde el día de mi nacimiento; me sacaste del cuerpo de mi madre; mi alabanza será siempre para ti.

7 Jag är för mångom ett vidunder; men du äst min starka tröst.

Soy una maravilla para todos; pero tú eres mi torre fuerte.

8 Låt min mun full vara af ditt lof och pris dagliga dags.

Mi boca estará llena de tu alabanza y gloria todo el día.

9 Förkasta mig icke uti min ålderdom; öfvergif mig icke, när jag svag varder.

No me abandones cuando sea viejo; se mi ayuda incluso cuando mi fuerza se haya ido.

10 Ty mine fiender tala emot mig, och de som efter mina själ vakta, de rådslå tillhopa;

Porque mis enemigos me esperan en secreto; y aquellos que miran por mi alma están unidos en sus planes malvados,

11 Och säga: Gud hafver öfvergifvit honom; jager efter, och griper honom; ty der är ingen hjelpare.

Diciendo: Dios lo ha entregado; ve tras él y tómalo, porque no tiene ayuda.

12 Gud, var icke långt borto ifrå mig; min Gud, skynda dig till att hjelpa mig.

Oh Dios, no te alejes de mí; Oh, Dios mío, ven rápidamente en mi ayuda.

13 Skämme sig och förgås, de som emot mine själ äro; varde med skam och hån öfvertäckte, de som mitt värsta söka.

Que aquellos que dicen mal contra mi alma sean vencidos y avergonzados; deja que mis enemigos sean humillados y no tengan honor.

14 Men jag vill alltid bida, och vill alltid föröka ditt lof.

Pero seguiré esperando y te alabaré más y más.

15 Min mun skall förkunna dina rättfärdighet, dagliga dags dina salighet, den jag icke alla räkna kan.

Mi boca declarará tu justicia y tu salvación todo el día; porque son más de lo que se puede contar.

16 Jag går i Herrans, Herrans kraft; jag prisar dina rättfärdighet, ja, din allena.

Daré noticias de los grandes hechos del Señor Dios; Mis palabras serán de tu justicia, de la tuya sola.

17 Gud, du hafver lärt mig af min ungdom; derföre förkunnar jag ännu din under.

Oh Dios, has sido mi maestro desde la juventud; y he estado hablando de tus obras de maravilla incluso hasta ahora.

18 Ock förlåt mig icke, Gud, i ålderdomen, när jag grå varder; tilldess jag förkunnar din arm barnabarnom, och dina magt allom dem som komma skola.

Cuando sea viejo y con la cabeza gris, oh Dios, no me desampares; hasta que anuncie tu poder a esta generación, y tu poder a todos los que vendrán.

19 Gud, din rättfärdighet är hög, du som stor ting gör. Gud, ho är dig lik?

Tu justicia, oh Dios, es muy alta; has hecho grandes cosas; Oh Dios, ¿quién es como tú?

20 Ty du låter mig förfara mycken och stor ångest, och gör mig åter lefvande; och hemtar mig åter upp utu jordenes djup.

Tú, que me has enviado problemas grandes y amargos, me darás vida otra vez, levantándome de las aguas profundas del inframundo.

21 Du gör mig ganska storan, och styrker mig igen.

Me harás más grande que antes, y me darás consuelo por todos lados.

22 Så tackar jag ock dig med psaltarespel, för dina trofasthet, min Gud. Jag lofsjunger dig på harpor, du Helige i Israel.

Te alabaré con instrumentos de música, Dios mío, tu verdad cantaré a ti; Te haré canciones con música, oh Santo de Israel.

23 Mine läppar och min själ, som du förlöst hafver, äro glade, och lofsjunga dig.

La alegría estará en mis labios cuando te haga melodía; y en mi alma, a la que has dado la salvación.

24 Ock talar min tunga dagliga dags om dina rättfärdighet; ty skämma måga sig, och på skam komma, de som mitt värsta söka.

Mi lengua hablará de tu justicia todo el día; para aquellos cuyo propósito es hacerme mal han sido aplastados y avergonzados.