Psaltaren 71
1 Herre, jag förtröstar uppå dig, låt mig aldrig på skam komma.
MAING Ieowa, i liki komui, kom der mueid ong, i en sarodi kokolata.
2 Fräls mig genom dina rättfärdighet, och hjelp mig ut; böj din öron till mig, och hjelp mig.
Kom kotin dore ia la pweki omui pung, o kotin sauasa ia, o kotin kapaike dong ia karong omui kan o sauasa ia.
3 Var mig en stark tröst, dit jag alltid fly må, du som lofvat hafver att hjelpa mig; ty du äst min klippa och min borg.
Komui en kotin wiala ai paipalap, wasa i pan kak pitila ia ansau karos, pwe kom kotin inauki ong ia er, me kom pan dore ia la, pwe komui ai paip o ai kel.
4 Min Gud, hjelp mig utu dens ogudaktigas hand, utu dens orättfärdigas och tyrannens hand.
Ai Kot, sauasa ia sang nan pa en me doo sang Kot, o sang nan pa en me sapung o weit.
5 Ty du äst min tillflykt, Herre, Herre; mitt hopp allt ifrå minom ungdom.
Pwe komui kapore pa i, Maing Ieowa, komui ai kel sang ni ai pulepul.
6 Uppå dig hafver jag förlåtit mig, allt ifrå moderlifvet; du hafver dragit mig utu mine moders lif; min berömmelse är alltid af dig.
I liki komui sang ni ai ipwidier, o komui me kaipwi ia sang nan kaped en in ai, i pan kapinga komui kokolata.
7 Jag är för mångom ett vidunder; men du äst min starka tröst.
Ngai dueta meakot me kapuriamui ong me toto; a komui kel pa i manaman.
8 Låt min mun full vara af ditt lof och pris dagliga dags.
Kom kotin kadireki au ai kaping o danke ong komui.
9 Förkasta mig icke uti min ålderdom; öfvergif mig icke, när jag svag varder.
Kom der kotin kase ia la ni ai mala, o der muei sang ia ni ai pan luetala.
10 Ty mine fiender tala emot mig, och de som efter mina själ vakta, de rådslå tillhopa;
Pwe ai imwintiti kin palian ia ni ar lokaia, o me kin masamasan ia, kin kapakapung pena,
11 Och säga: Gud hafver öfvergifvit honom; jager efter, och griper honom; ty der är ingen hjelpare.
O indinda: Kot muei sanger i, komail paki o koledi i, pwe sota sauas pa a.
12 Gud, var icke långt borto ifrå mig; min Gud, skynda dig till att hjelpa mig.
Maing Kot, kom der kotin doo wei sang ia, Maing Kot! Kom kotin madangdo o sauasa ia.
13 Skämme sig och förgås, de som emot mine själ äro; varde med skam och hån öfvertäckte, de som mitt värsta söka.
A me palian ia en namenokala o sarodi; o me rapa kin ia, pwen kame ia la, ren kadupale kidi namenok o lalaue.
14 Men jag vill alltid bida, och vill alltid föröka ditt lof.
A i pan auiauita, o i pan kalaudela ai kaping ong komui kokolata.
15 Min mun skall förkunna dina rättfärdighet, dagliga dags dina salighet, den jag icke alla räkna kan.
Au ai en kaloki sili omui pung, o omui kamau pan ran karos, me sota kak wadawad pena.
16 Jag går i Herrans, Herrans kraft; jag prisar dina rättfärdighet, ja, din allena.
I kin weweid sili ni mana en Ieowa Kaun; i pan kapinga omui pung eta.
17 Gud, du hafver lärt mig af min ungdom; derföre förkunnar jag ännu din under.
Maing Kot, kom kotin padaki ong ia er sang ni ai pulepul, o i kaloki sili omui manaman akan sang mas kokodo lel met.
18 Ock förlåt mig icke, Gud, i ålderdomen, när jag grå varder; tilldess jag förkunnar din arm barnabarnom, och dina magt allom dem som komma skola.
Maing Kot, kom der kotin muei sang ia ni ai mala, pit en mong ai lao puetepuetala, lao i pan padaki ong seri en seri kan omui wiawia o ong me pan kokodo omui manaman.
19 Gud, din rättfärdighet är hög, du som stor ting gör. Gud, ho är dig lik?
Maing Kot, omui pung meid ileile, kom kin wiada dodok lapalap. Maing Kot, is me rasong komui?
20 Ty du låter mig förfara mycken och stor ångest, och gör mig åter lefvande; och hemtar mig åter upp utu jordenes djup.
Pwe komui kotiki ong kit er kamasak laud o toto, o kom kotin pur ong kamau kit ada o wai ia dado sang nan wasa lol.
21 Du gör mig ganska storan, och styrker mig igen.
Komui pan kotin kaileile ia da, o kom pan kotin pur ong kamait ia la.
22 Så tackar jag ock dig med psaltarespel, för dina trofasthet, min Gud. Jag lofsjunger dig på harpor, du Helige i Israel.
I ap pan kapingaki komui kasang, pweki omui melel, ai Kot, i pan kauleki ong komui arp, ong komui, me Saraui en Israel.
23 Mine läppar och min själ, som du förlöst hafver, äro glade, och lofsjunga dig.
Kil in au ai o ngen i, me re kotin dorelar, pan pereperen o kauli ong komui.
24 Ock talar min tunga dagliga dags om dina rättfärdighet; ty skämma måga sig, och på skam komma, de som mitt värsta söka.
Pil lo i pan indinda duen omui pung sang mansang lel sautik. Pwe irail, me men kawe ia la, namenokala o sarodier.
