Psaltaren 70

1 En Psalm Davids, till att föresjunga, till åminnelse. Skynda dig, Gud, till att frälsa mig; Herre, till att hjelpa mig.

For the end, by David for a remembrance, that the Lord may save me. Draw near, O God, to my help.

2 Skämme sig, och komme på skam, de som efter mine själ stå; vände tillrygga, och komme på skam, de mig ondt önska;

Let them be ashamed and confounded that seek my soul: let them be turned backward and put to shame, that wish me evil.

3 Att de måtte på skam komma igen, som öfver mig ropa: Så, så.

Let them that say to me, Aha, aha, be turned back and put to shame immediately.

4 Fröjde, och glädje sig i dig, de som efter dig fråga; och de som dina salighet älska, säga alltid: Gud vare högeliga lofvad.

Let all that seek you exult and be glad in you: and let those that love your salvation say continually, Let God be magnified.

5 Men jag är eländig och fattig; Gud, var snar till mig; ty du äst min hjelpare och förlossare; min Herre, fördröj icke.

But I am poor and needy; O God, help me: you are my helper and deliverer, O Lord, delay not.