< Psaltaren 7 >

1 Davids oskyldighet, der han om söng Herranom, för Chus ords skull, den Jeminitens. Uppå dig, Herre, tröstar jag, min Gud; hjelp mig ifrån alla mina förföljare, och undsätt mig;
En sjiggajon av David, som han sang for Herren på grunn av benjaminitten Kus' ord. Herre min Gud! Til dig setter jeg min lit; frels mig fra alle mine forfølgere og redd mig,
2 Att de icke få mina själ fatt såsom lejon, och sönderslita henne efter ingen hjelpare är.
forat ikke fienden skal sønderrive min sjel som en løve, sønderbryte, og det er ingen som redder!
3 Herre min Gud, hafver jag sådant gjort, och är orätt i mina händer;
Herre min Gud! Dersom jeg har gjort dette, dersom det er urett i mine hender,
4 Hafver jag vedergullit dem ondt, som mig med frid läto, eller gjort dem skada, som mine fiender voro utan sak;
dersom jeg har gjengjeldt den med ondt som holdt fred med mig, eller plyndret den som var min fiende uten årsak,
5 Så förfölje min fiende mina själ, och få henne fatt, och nedtrampe mitt lif på markena, och lägge mina äro uti stoft. (Sela)
så la fienden forfølge min sjel og innhente den og trå mitt liv til jorden og legge min ære i støvet. (Sela)
6 Statt upp, Herre, i dine vrede; upphäf dig öfver mina fiendars grymhet; och hjelp mig åter in i det ämbete, som du mig befallt hafver;
Stå op, Herre, i din vrede, reis dig mot mine fienders rasen og våkn op til min hjelp! Du har jo påbudt dom.
7 Att folket må åter församla sig till dig; och för deras skull kom upp igen.
Og la folkeslagenes forsamling omringe dig, og vend tilbake over den til det høie!
8 Herren är domare öfver folken; döm mig, Herre, efter mina rättfärdighet och fromhet.
Herren holder dom over folkene; døm mig, Herre, efter min rettferdighet og efter min uskyld, som er hos mig!
9 Låt på de ogudaktigas ondsko en ände varda, och fordra de rättfärdiga; ty du, rättfärdige Gud, pröfvar hjerta och njurar.
La dog de ugudeliges ondskap få ende og den rettferdige stå fast! Du er jo den som prøver hjerter og nyrer, en rettferdig Gud.
10 Min sköld är när Gudi, hvilken de rätthjertade hjelper.
Mitt skjold er hos Gud, som frelser de opriktige av hjertet.
11 Gud är en rätt domare, och en Gud, som dageliga hotas.
Gud er en rettferdig dommer, og en Gud som vredes hver dag.
12 Vill man icke omvända sig, så hafver han hvässt sitt svärd, och spänt sin båga och måttar till;
Dersom han ikke vender om, så hvesser han sitt sverd, spenner sin bue og gjør den ferdig
13 Och hafver lagt der dödelig skott uppå; sina pilar hafver han tillredt, till att förderfva.
og legger drepende våben til rette imot ham; sine piler gjør han brennende.
14 Si, denne hafver ondt i sinnet, med olycko är han hafvandes; men ett fel skall han föda.
Se, han er i ferd med å føde misgjerning; han er fruktsommelig med ulykke og føder løgn.
15 Han hafver grafvit ena grop, och kastat der grant ut, och är i den gropena fallen, som han gjort hade.
En grav har han gravd og hulet den ut; men han faller i den grav han arbeidet på.
16 Hans olycka skall uppå hans hufvud komma, och hans arghet uppå hans hjessa falla.
Den ulykke han gikk og tenkte på, faller tilbake på hans hode, og over hans egen isse kommer den vold han hadde i sinne.
17 Jag tackar Herranom för hans rättfärdighets skull, och vill lofva Herrans Namn, dens Aldrahögstas.
Jeg vil prise Herren efter hans rettferdighet og lovsynge Herrens, den Høiestes navn.

< Psaltaren 7 >