< Psaltaren 7 >
1 Davids oskyldighet, der han om söng Herranom, för Chus ords skull, den Jeminitens. Uppå dig, Herre, tröstar jag, min Gud; hjelp mig ifrån alla mina förföljare, och undsätt mig;
Shiggaion of David, which he sang unto the LORD, concerning the words of Cush the Benjamite. O LORD my God, in thee do I put my trust: save me from all them that persecute me, and deliver me:
2 Att de icke få mina själ fatt såsom lejon, och sönderslita henne efter ingen hjelpare är.
Lest he tear my soul like a lion, rending [it] in pieces, while [there is] none to deliver.
3 Herre min Gud, hafver jag sådant gjort, och är orätt i mina händer;
O LORD my God, if I have done this; if there be iniquity in my hands;
4 Hafver jag vedergullit dem ondt, som mig med frid läto, eller gjort dem skada, som mine fiender voro utan sak;
If I have rewarded evil unto him that was at peace with me; (yea, I have delivered him that without cause is mine enemy: )
5 Så förfölje min fiende mina själ, och få henne fatt, och nedtrampe mitt lif på markena, och lägge mina äro uti stoft. (Sela)
Let the enemy persecute my soul, and take [it; ] yea, let him tread down my life upon the earth, and lay mine honour in the dust. (Selah)
6 Statt upp, Herre, i dine vrede; upphäf dig öfver mina fiendars grymhet; och hjelp mig åter in i det ämbete, som du mig befallt hafver;
Arise, O LORD, in thine anger, lift up thyself because of the rage of mine enemies: and awake for me [to] the judgment [that] thou hast commanded.
7 Att folket må åter församla sig till dig; och för deras skull kom upp igen.
So shall the congregation of the people compass thee about: for their sakes therefore return thou on high.
8 Herren är domare öfver folken; döm mig, Herre, efter mina rättfärdighet och fromhet.
The LORD shall judge the people: judge me, O LORD, according to my righteousness, and according to mine integrity [that is] in me.
9 Låt på de ogudaktigas ondsko en ände varda, och fordra de rättfärdiga; ty du, rättfärdige Gud, pröfvar hjerta och njurar.
Oh let the wickedness of the wicked come to an end; but establish the just: for the righteous God trieth the hearts and reins.
10 Min sköld är när Gudi, hvilken de rätthjertade hjelper.
My defence [is] of God, which saveth the upright in heart.
11 Gud är en rätt domare, och en Gud, som dageliga hotas.
God judgeth the righteous, and God is angry [with the wicked] every day.
12 Vill man icke omvända sig, så hafver han hvässt sitt svärd, och spänt sin båga och måttar till;
If he turn not, he will whet his sword; he hath bent his bow, and made it ready.
13 Och hafver lagt der dödelig skott uppå; sina pilar hafver han tillredt, till att förderfva.
He hath also prepared for him the instruments of death; he ordaineth his arrows against the persecutors.
14 Si, denne hafver ondt i sinnet, med olycko är han hafvandes; men ett fel skall han föda.
Behold, he travaileth with iniquity, and hath conceived mischief, and brought forth falsehood.
15 Han hafver grafvit ena grop, och kastat der grant ut, och är i den gropena fallen, som han gjort hade.
He made a pit, and digged it, and is fallen into the ditch [which] he made.
16 Hans olycka skall uppå hans hufvud komma, och hans arghet uppå hans hjessa falla.
His mischief shall return upon his own head, and his violent dealing shall come down upon his own pate.
17 Jag tackar Herranom för hans rättfärdighets skull, och vill lofva Herrans Namn, dens Aldrahögstas.
I will praise the LORD according to his righteousness: and will sing praise to the name of the LORD most high.