Psaltaren 7
1 Davids oskyldighet, der han om söng Herranom, för Chus ords skull, den Jeminitens. Uppå dig, Herre, tröstar jag, min Gud; hjelp mig ifrån alla mina förföljare, och undsätt mig;
Tužaljka. Davidova. Ispjeva je Jahvi zbog Kuša Benjaminovca. O Jahve, Bože moj, tebi se utječem, od svih progonitelja spasi me, oslobodi,
2 Att de icke få mina själ fatt såsom lejon, och sönderslita henne efter ingen hjelpare är.
da mi dušu ne zgrabe kao lav što razdire, a nema tko da izbavi.
3 Herre min Gud, hafver jag sådant gjort, och är orätt i mina händer;
Jahve, Bože moj, ako to učinih, ako je nepravda na rukama mojim,
4 Hafver jag vedergullit dem ondt, som mig med frid läto, eller gjort dem skada, som mine fiender voro utan sak;
ako zlom uzvratih prijatelju, ili oplijenih nepravedna tužitelja:
5 Så förfölje min fiende mina själ, och få henne fatt, och nedtrampe mitt lif på markena, och lägge mina äro uti stoft. (Sela)
neka mi dušmanin progoni dušu i zgrabi je, neka mi život u zemlju satre i jetru u prašinu baci.
6 Statt upp, Herre, i dine vrede; upphäf dig öfver mina fiendars grymhet; och hjelp mig åter in i det ämbete, som du mig befallt hafver;
Ustani, Jahve, u svom gnjevu, digni se na bijes tlačitelja mojih. Probudi se! Sud mi sazovi!
7 Att folket må åter församla sig till dig; och för deras skull kom upp igen.
Neka te okruži skupština narodna, nad njom sjedni visoko!
8 Herren är domare öfver folken; döm mig, Herre, efter mina rättfärdighet och fromhet.
O Jahve, dosudi mi pravo po pravosti mojoj i po nevinosti koja je u meni.
9 Låt på de ogudaktigas ondsko en ände varda, och fordra de rättfärdiga; ty du, rättfärdige Gud, pröfvar hjerta och njurar.
Dokrajči bezakonje zlotvora, pravedna podigni, pravedni Bože koji proničeš srca i bubrege.
10 Min sköld är när Gudi, hvilken de rätthjertade hjelper.
Meni je štit Bog koji spasava čestita srca.
11 Gud är en rätt domare, och en Gud, som dageliga hotas.
Bog je pravedan sudac, on povazdan prijeti:
12 Vill man icke omvända sig, så hafver han hvässt sitt svärd, och spänt sin båga och måttar till;
ako se ne obrate, mač će naoštriti, luk će svoj zapet' i pravo smjerit'.
13 Och hafver lagt der dödelig skott uppå; sina pilar hafver han tillredt, till att förderfva.
Spremit će za njih smrtonosno oružje, strijele će svoje užariti.
14 Si, denne hafver ondt i sinnet, med olycko är han hafvandes; men ett fel skall han föda.
Eto, zlotvor zače nepravdu, otrudnje pakošću i podlost rodi.
15 Han hafver grafvit ena grop, och kastat der grant ut, och är i den gropena fallen, som han gjort hade.
Iskopa jamu i prodube; sam u jamu svoju pade!
16 Hans olycka skall uppå hans hufvud komma, och hans arghet uppå hans hjessa falla.
Pakost će njegova pasti njemu na glavu, njemu na tjeme okrenut se nasilje njegovo.
17 Jag tackar Herranom för hans rättfärdighets skull, och vill lofva Herrans Namn, dens Aldrahögstas.
A ja ću hvaliti Jahvu zbog pravde njegove i pjevat ću imenu Jahve višnjega.
