Psaltaren 7
1 Davids oskyldighet, der han om söng Herranom, för Chus ords skull, den Jeminitens. Uppå dig, Herre, tröstar jag, min Gud; hjelp mig ifrån alla mina förföljare, och undsätt mig;
Benjamin capa Kusah kah olka kongah BOEIPA taengah a hlai David kah Omdamlaa Ka BOEIPA Pathen, namah dongah ka ying. Kai aka hloem rhoek boeih taeng lamkah kai n'khang lamtah kai n'huul dae.
2 Att de icke få mina själ fatt såsom lejon, och sönderslita henne efter ingen hjelpare är.
Sathueng bangla ka hinglu he pat a ngaeh vetih, aka huul om pawt ve.
3 Herre min Gud, hafver jag sådant gjort, och är orätt i mina händer;
Ka BOEIPA Pathen, hekah he ka saii mai tih, ka kut ah dumlai om mai ni.
4 Hafver jag vedergullit dem ondt, som mig med frid läto, eller gjort dem skada, som mine fiender voro utan sak;
Kai aka thuung te a thae la ka thuung tih, lunglilungla la kai aka daengdaeh te ka rheth atah,
5 Så förfölje min fiende mina själ, och få henne fatt, och nedtrampe mitt lif på markena, och lägge mina äro uti stoft. (Sela)
Ka hinglu he thunkha thunghling loh han hloem tih n'kae vaengah, ka hingnah he diklai ah taelh uh saeh lamtah, kai kah thangpomnah khaw, laipi khuila khueh saeh. (Selah)
6 Statt upp, Herre, i dine vrede; upphäf dig öfver mina fiendars grymhet; och hjelp mig åter in i det ämbete, som du mig befallt hafver;
Thoo lah BOEIPA kai taengah aka daengdaeh thinpom rhoek he, na thintoek neh pai thil lah. Haenghang lamtah, kai ham tiktamnah uen lah.
7 Att folket må åter församla sig till dig; och för deras skull kom upp igen.
Te dongah namtu rhaengpuei loh, namah m'vael saeh lamtah, amih te hmuen sang lamkahngol thil.
8 Herren är domare öfver folken; döm mig, Herre, efter mina rättfärdighet och fromhet.
BOEIPA loh pilnam rhoek ke laitloek pah saeh. Ka duengnah neh ka thincaknah vanbangla, ka lai han tloek lah BOEIPA.
9 Låt på de ogudaktigas ondsko en ände varda, och fordra de rättfärdiga; ty du, rättfärdige Gud, pröfvar hjerta och njurar.
Halang rhoek kah boethae tah paltham suidae aka dueng te na cak sak. Te dongah duengnah Pathen loh lungbuei neh kuel ni a loepdak.
10 Min sköld är när Gudi, hvilken de rätthjertade hjelper.
Lungbuei aka thuem kah khangkung Pathen tah kai kah photling ni.
11 Gud är en rätt domare, och en Gud, som dageliga hotas.
Pathen he a dueng la lai a tloek neh khohnin takuem ah kosi aka sah Pathen ni.
12 Vill man icke omvända sig, så hafver han hvässt sitt svärd, och spänt sin båga och måttar till;
Yut pawt koinih a cunghang khaw a tah vetih, a lii khaw a phuk vetih a nuen ni.
13 Och hafver lagt der dödelig skott uppå; sina pilar hafver han tillredt, till att förderfva.
Te dongah amah ham dueknah tubael a tawn tih thaltang aka alh te a saii.
14 Si, denne hafver ondt i sinnet, med olycko är han hafvandes; men ett fel skall han föda.
Boethae te a yom tih thakthaenah la a vawn dongah a hong a hi ni a cun coeng ke.
15 Han hafver grafvit ena grop, och kastat der grant ut, och är i den gropena fallen, som han gjort hade.
Vaam te a vueh tih a too dae amah loh a saii vaam khuiah amah cungku.
16 Hans olycka skall uppå hans hufvud komma, och hans arghet uppå hans hjessa falla.
A thakthaenah te a lu dongla mael vetih a kah kuthlahnah khaw a luki ah suntla ni.
17 Jag tackar Herranom för hans rättfärdighets skull, och vill lofva Herrans Namn, dens Aldrahögstas.
BOEIPA kah a duengnah te ka uem vetih Khohni BOEIPA ming te ka tingtoeng ni.
