Psaltaren 7
1 Davids oskyldighet, der han om söng Herranom, för Chus ords skull, den Jeminitens. Uppå dig, Herre, tröstar jag, min Gud; hjelp mig ifrån alla mina förföljare, och undsätt mig;
Na Hina Gode! Na Dia gaga: ma: ne Dima maha. Nama ha lai da na se bobogesa. Dia gaga: ma!
2 Att de icke få mina själ fatt såsom lejon, och sönderslita henne efter ingen hjelpare är.
Dia da hame gaga: sea, nama ha lai dunu da soge laione wa: me agoane, na lale, aboda: ne asili, dunu hame esalebe sogega, fane dadega: le, na dagoi hamedafa ba: mu.
3 Herre min Gud, hafver jag sådant gjort, och är orätt i mina händer;
Na Hina Gode! Na da dunu eno amoma giadofale hamoi galea, o na sama ema hohonoi galea, o nama ha lai amoma udigili wadela: le hamoi galea, amo hou afae na da hamoi galea,
4 Hafver jag vedergullit dem ondt, som mig med frid läto, eller gjort dem skada, som mine fiender voro utan sak;
5 Så förfölje min fiende mina själ, och få henne fatt, och nedtrampe mitt lif på markena, och lägge mina äro uti stoft. (Sela)
defea, nama ha lai dunu da na doagala: le, na gagulaligimu da defea. Amola ilia da na fane salawane, na da osoboga bogola sa: imu da defea.
6 Statt upp, Herre, i dine vrede; upphäf dig öfver mina fiendars grymhet; och hjelp mig åter in i det ämbete, som du mig befallt hafver;
Hina Gode! Di nama ha lai dunuma ougili doagala: ma. Di wa: legadole na fidima. Di da moloidafa fofada: su fawane dawa:
7 Att folket må åter församla sig till dig; och för deras skull kom upp igen.
Amaiba: le, Di fifi asi gala dunu huluane Dima gilisila misa: ne sia: ma. Amola, Dia ilima gasa bagadewane ouligima.
8 Herren är domare öfver folken; döm mig, Herre, efter mina rättfärdighet och fromhet.
Di da fifi asi gala dunu huluane ilima Fofada: su Dunu esala. Hina Gode! Na fidima: ne fofada: ma. Na da wadela: i hou hame hamoi.
9 Låt på de ogudaktigas ondsko en ände varda, och fordra de rättfärdiga; ty du, rättfärdige Gud, pröfvar hjerta och njurar.
Di da moloidafa Gode esala. Di da ninia asigi dawa: su amola ninia dogo ganodini hanai hou huluane dawa: beba: le, fofada: nana. Wadela: i hamosu dunu ilia wadela: i hou hedofama. Amola, noga: i dunu ilima bidi ima.
10 Min sköld är när Gudi, hvilken de rätthjertade hjelper.
Gode da na Gaga: su dunu. E da nowa dunu da Ea sia: nabawane hamosea, amo E da gaga: sa.
11 Gud är en rätt domare, och en Gud, som dageliga hotas.
Gode da moloidafa fofada: su dunu. E da wadela: i hamosu dunu ilima fofada: nanu, se iaha.
12 Vill man icke omvända sig, så hafver han hvässt sitt svärd, och spänt sin båga och måttar till;
Ilia da ilia hou hame afadenesea, E da fedege agoane Ea gobihei mema: ne debesa. E da Ea dadi dili ouligisa.
13 Och hafver lagt der dödelig skott uppå; sina pilar hafver han tillredt, till att förderfva.
E da Ea gasa bagade gegesu liligi lale, ea dadi amoga dilaligili oulela.
14 Si, denne hafver ondt i sinnet, med olycko är han hafvandes; men ett fel skall han föda.
Ba: ma! Wadela: i hamosu dunu da ilia dogo ganodini wadela: i hamomusa: dawa: lala. Ilia da moso hamomusa: dawa: lala, amola ogogosu bagade hamonana.
15 Han hafver grafvit ena grop, och kastat der grant ut, och är i den gropena fallen, som han gjort hade.
Be ilia eno dunu sa: ima: ne sanisisia, ilisu da amo sani ganodini daha.
16 Hans olycka skall uppå hans hufvud komma, och hans arghet uppå hans hjessa falla.
Amaiba: le, ilia wadela: i hou da ililima se iasu dabe iaha. Amola ilia nimi bagade hou da ililima se iasu iaha.
17 Jag tackar Herranom för hans rättfärdighets skull, och vill lofva Herrans Namn, dens Aldrahögstas.
Na da Hina Gode Ea moloidafa fofada: su hou ba: beba: le, Ema nodosa. Na da Hina Gode Gadodafa Ema nodone gesami hea: lala.
