Psaltaren 69
1 En Psalm Davids, om roserna, till att föresjunga. Gud, hjelp mig, ty vatten går allt intill mina själ.
E HOOLA mai ia'u, e ke Akua; No ka mea, ua komo mai na wai i ko'u uhane.
2 Jag sjunker ned i djup dy, der ingen botten uti är; jag är kommen i djup vatten, och floden vill fördränka mig.
Ke palemo nei au i ka lepo poho hohonu, kahi e ku ole ai: Ua hiki mai nei au i na wai hohonu; Ke kahe nei no hoi na muliwai maluna o'u.
3 Jag hafver ropat mig tröttan, min hals är hes, synen förgås mig; att jag så länge måste bida efter min Gud.
Ua luhi au i kuu kahea ana aku, ua maloo kuu puu: Pau e kuu mau maka i ko'u kali ana no kuu Akua.
4 De som mig utan skuld hata, äro flere än jag håren på hufvudet hafver; de som mig med oskäl förfölja och förderfva, äro mägtige; jag måste betala det jag intet röfvat hade.
Ua lehulehu aku i na lauoho o kuu poo ka poe huhu hala ole mai ia'u; Ua ikaika hoi ka poe manao e pepehi mai ia'u, e ku e hewa mai ana ia'u: Alaila hoihoi aku au i ka mea a'u i kaili ole ai.
5 Gud, du vetst min galenskap, och mina skulder äro dig intet förskylda.
E ke Akua, ua ike mai oe i ko'u naaupo: Aole hoi i nalo ko'u mau hewa ia oe.
6 Låt dem icke på mig till skam komma, som dig förbida, Herre, Herre Zebaoth; låt dem icke till blygd komma, som dig söka, Israels Gud.
Mai noho a hoohilahilaia no'u nei ka poe hilinai ia oe, e ka Haku, Iehova Sabaota. Mai noho a hoohokaia no'u nei ka poe imi ia oe, e ke Akua o ka Iseraela.
7 Ty för dina skuld lider jag försmädelse; mitt ansigte är fullt med blygd.
No ka mea, nou la i halihali ai au i ka hoinoia; Ua uhi mai ka hilahila i ko'u maka.
8 Jag är minom brödrom främmande vorden, och okänd mins moders barnom.
Ua lilo au i malihini i ko'u mau hoahanau, He kanaka e hoi i na keiki a ko'u makuwahine.
9 Ty dins hus nitälskan uppfräter mig, och deras försmädelser, som dig häda, falla uppå mig.
No ka mea, ua hoopauia au e ka manao ikaika no kou hale: A o na hoino ana o ka poe hoino ia oe, ua haule mai ia maluna iho o'u.
10 Och jag gret, och fastade bitterliga; och man begabbade mig dertill.
A uwe au, a hahau hoi i kuu uhane me ka hookeai ana, Oia ka'u mea i hoinoia mai ai.
11 Jag drog en säck uppå; men de gjorde der lek af.
A aahu iho la au i ke kapa ino; Lilo au i mea hoohiki wale ia.
12 De som i porten sitta, tassla om mig, och i dryckenskap qväder man om mig.
Ua olelo ku e mai ia'u ka poe noho ma ka ipuka; A lilo hoi au i mele na ka poe inu i ka mea ona.
13 Men jag beder, Herre, till dig, i behagelig tid; Gud, efter dina stora godhet, hör mig med dine trofasta hjelp.
Aka, owau nei la, aia ia oe ka'u pule, o Iehova, I ka wa maliuia; E ke Akua, ma ka nui o kou aloha, e hoolohe mai ia'u, I ka oiaio o kou ola.
14 Upptag mig utu träcken, att jag icke nedersjunker; att jag må frälst varda ifrå mina hatare, och utu de djupa vatten;
E hoopakele ia'u i ka lepo poho, aole hoi au e palemo: E hoopakeleia au i ka poe inaina mai ia'u, a i na wai hohonu.
15 Att vattufloden icke fördränker mig, och djupet icke uppsluker mig, och gapet på gropene icke igentäppes öfver mig.
Mai noho a kahe ka waikahe maluna o'u; Mai noho a ale mai ka hohonu ia'u; Aole hoi e pani ka lua i kona waha maluna o'u.
16 Hör mig, Herre, ty din godhet är tröstelig. Vänd dig till mig efter dina stora barmhertighet;
E hoolohe mai ia'u, e Iehova, no ka mea, he pono kou lokomaikai; Mamuli o ka nui loa o kou aloha, e maliu mai ia'u.
17 Och bortgöm icke ditt ansigte för dinom tjenare; ty mig är ångest. Hör mig snarliga.
Mai hoonalo i kou maka i kau kauwa; No ka mea, ua pilikia au: E hoolohe koke mai oe ia'u.
18 Nalka dig till mina själ, och förlossa henne; förlossa mig för mina fiendars skull.
E hookokoke mai i kuu uhane, a e hoola mai ia ia: E hoopakele ia'u no ko'u poe enemi.
19 Du vetst min försmädelse, skam och blygd; alle mine fiender äro för dig.
Ua ike ae nei oe i ko'u hoinoia, ko'u hoohilahilaia, a me ko'u heneheneia: Imua no hoi ou ko'u mau enemi a pau.
20 Försmädelse bråkar mig hjertat sönder, och kränker mig; jag vänter, att någor ville varkunna sig, men der är ingen; och efter hugsvalare, men jag finner ingen.
Ua haehae ko'u naau i ka hoinoia mai, a kaumaha loa au; Kali aku la au i mea e menemene mai, aole hoi; A i mau mea hooluolu mai, aole i loaa ia'u.
21 Och de gåfvo mig galla äta, och ättiko dricka uti minom stora törst.
Ua haawi mai la lakou i ka mea awahia i ai na'u; A i kuu makewai ana ua hoohainu mai lakou ia'u i ka vinega.
22 Deras bord varde för dem en snara, till vedergällning, och till ena fällo.
E lilo no ko lakou papaaina i pahele imua o lakou: A o ko lakou uku i mea e hihia ai.
23 Deras ögon varde mörk, så att de intet se; och deras länder låt städse ostadiga vara.
E hoopouliia ko lakou mau maka i ike ole lakou; A e hoohaalulu mau no hoi oe i ko lakou mau puhaka.
24 Utgjut dina ogunst uppå dem, och din grymma vrede gripe dem.
E ninini iho no oe i kou inaina maluna o lakou; A e loohia lakou i kou huhu wela.
25 Deras boning varde öde, och ingen vare som uti deras hyddom bor.
E neoneo no hoi ko lakou hale; Aohe mea e noho iloko o ko lakou mau halelewa.
26 Ty de förfölja den du slagit hafver, och berömma att du slår dina illa.
No ka mea, ua alualu hewa lakou i ka mea au i hahau ai; A kamailio lakou he mea kaumaha no na mea au e hoeha mai.
27 Låt dem falla uti den ena synden efter den andra, att de icke komma till dina rättfärdighet.
E hookui i ka hewa maluna o ko lakou hewa: Aole hoi lakou e komo iloko o kou hoaponoia.
28 Utskrapa dem utu de lefvandes bok; att de med de rättfärdiga icke uppskrefne varda.
E hoonaloia lakou mailoko aku o ka buke a ka poe ola, Aole lakou e kakau pu ia me ka poe pono.
29 Men jag är elände, och hafver ondt; Gud, din hjelp beskydde mig.
Aka, ua ilihune au a ua kaumaha no hoi; E hookiekie kou ola ia'u, e ke Akua.
30 Jag vill lofva Guds Namn med en viso, och vill högeliga ära honom med tacksägelse.
E hoolea aku au i ka inoa o ke Akua, ma ka himeni; A e hoonui aku ia ia me ka hoomaikai ana.
31 Det skall bättre täckas Herranom, än en stut, den horn och klöfvar hafver.
Ua oi aku ka pono o keia ia Iehova mamua o ka bipi kane, A o ka bipi opiopio mea pepeiaohao me na maiuu.
32 De elände se det, och glädja sig; och de som Gud söka, dem skall hjertat lefva.
E ike hoi ka poe hoohaahaa, a e hauoli hoi: E imi ana i ke Akua, e ola ko oukou naau.
33 Ty Herren hörer de fattiga, och föraktar icke sina fångna.
No ka mea, ua hoolohe mai o Iehova i ka poe ilihune; Aole hoi ia i hoowahawaha i kona poe i hoopaaia.
34 Honom lofve himmelen, jorden och hafvet, och allt det deruti röres.
E hoomaikai ka lani a me ka honua ia ia; O na kai, a me na mea a pau e holo ana maloko olaila.
35 Ty Gud skall hjelpa Zion, och bygga Juda städer; att man der bo skall, och besitta dem.
No ka mea, e hoola no ke Akua ia Ziona, A e kukulu hoi i na kulanakauhale o Iuda; I noho lakou ilaila, a e lilo ia no lakou.
36 Och hans tjenares säd skall ärfva dem; och de som hans Namn älska, skola blifva derinne.
E loaa mai no hoi ia i na hua a kana mau kauwa: A malaila e noho ai ka poe makemake i kona inoa.
