Psaltaren 68
1 En Psalmvisa Davids, till att föresjunga. Gud stånde upp, att hans fiender måga förströdde varda, och de honom hata, fly för honom.
Al maestro de coro. Salmo de David. Cántico. Alzase Dios; sus enemigos se dispersan, y huyen ante Él sus adversarios.
2 Fördrif dem, såsom en rök fördrifven varder; såsom vax försmälter för eld, så förgånge de ogudaktige för Gudi.
Como se desvanece el humo, así se disipan; como se derrite la cera junto al fuego, así perecen los impíos ante la faz de Dios.
3 Men de rättfärdige fröjde sig, och vare glade för Gudi, och fröjde sig af hjertat.
Los justos están alegres, saltan de júbilo en la presencia de Dios, y se regocijan con deleite.
4 Sjunger Gudi, lofsjunger hans Namne; görer honom väg, som sakta framfar; han heter Herren; och glädjens för honom.
Celebrad a Dios, entonad salmos a su Nombre; abrid camino al que viene a través del desierto. “El Señor” es su nombre, gozaos delante de Él.
5 Den en fader är åt faderlösa, och en domare för enkom; han är Gud i sin helga boning;
Padre de los huérfanos y defensor de las viudas, Dios está en su santa morada.
6 En Gud, som dem ensammom gifver huset fullt med barn; den der fångar utförer i rättom tid, och låter de affälliga blifva i det torra.
Dios prepara un hogar a los desamparados, saca a prosperidad a los cautivos, solo los rebeldes se quedan en el tórrido desierto.
7 Gud, då du utdrogst för ditt folk, då du gick i öknene; (Sela)
Dios cuando Tú saliste a la cabeza de tu pueblo, cuando avanzabas por el desierto,
8 Då bäfvade jorden, och himlarna dröpo för denna Guden i Sinai; för Gudi, som Israels Gud är.
se estremeció la tierra; también los cielos destilaron a la vista de Dios, [el mismo Sinaí tembló delante de Dios] el Dios de Israel.
9 Men nu gifver du, Gud, ett nådeligit regn; och ditt arf, det torrt är, vederqvicker du;
Lluvia generosa derramaste, oh Dios, sobre tu heredad; estaba agotada y la renovaste.
10 Att din djur måga bo deruti. Gud, du vederqvicker de elända med dine godhet.
En ella habitó tu grey; en tu bondad, oh Dios, proveías a los necesitados.
11 Herren gifver ordet, med en stor Evangelisters skara.
El Señor cumple su palabra: las buenas nuevas llegan en tropel:
12 Konungarna för härarna äro med hvarannan vänner, och husäran utskifter rofvet.
“Huyen reyes y ejércitos, huyen; y las mujeres de la casa reparten el botín.
13 När I liggen i markene, så glimmar det såsom dufvovingar, hvilke såsom silfver och guld glittra.
Mientras vosotros descansabais recostados entre los apriscos, las alas de la paloma brillaban plateadas y las plumas de la misma atornasoladas de oro.
14 När den Allsmägtige allestäds ibland dem Konungar sätter, så varder klart, der mörkt är.
Cuando el Omnipotente dispersaba a los reyes parecía caer nieve sobre el Salmón.”
15 Guds berg är ett fruktsamt berg, ett stort och fruktsamt berg.
Montes grandes son los montes de Basan, montañas de altas cumbres son los montes de Basan.
16 Hvi springen I, stor berg? Gud hafver lust till att bo på detta berget, och Herren blifver der ock evinnerliga.
¿Por qué, oh montes encumbrados, miráis con envidia el monte que Dios escogió para su morada? Sí, en él habitará Yahvé para siempre.
17 Guds vagn är mång tusende tusend. Herren är ibland dem på det helga Sinai.
Millares y millares forman la carroza de Dios; en medio de ellos viene el Señor del Sinaí al Santuario.
18 Du hafver farit upp i höjdena, och hafver fångat fängelset; du hafver undfått gåfvor för menniskorna; de affällige ock, att Herren Gud skall ändå likväl blifva der.
Subiste a lo alto llevando cautivos; recibiste en don hombres; aun los rebeldes habitarán junto a Yah (nuestro) Dios.
19 Lofvad vare Herren dagliga. Gud lägger oss ena bördo uppå; men han hjelper oss ock. (Sela)
¡Bendito sea el Señor, día tras día! Dios, salvación nuestra, lleva nuestras cargas.
20 Vi hafve en Gud, en Gud, den der hjelper, och Herran, Herran, den ifrå döden frälsar.
El Dios nuestro es un Dios que salva; por el Señor Yahvé escapamos a la muerte.
21 Men Gud skall sönderslå hufvudet på sina fiendar, samt med deras hjessa, som blifva i deras synder.
Porque Dios quebrantará la cabeza de sus enemigos, el altivo penacho de los que se pasean en sus delitos.
22 Dock säger Herren: Jag vill hemta somliga ibland de feta; utu hafsens djup vill jag somliga hemta.
El Señor dijo: “De Basan los sacaré, los sacaré de lo profundo del océano;
23 Derföre skall din fot uti fiendernas blod färgad varda, och dine hundar skola det slicka.
para que hundas tu pie en la sangre de tus enemigos y en ella tenga parte la lengua de los perros.”
24 Man ser, Gud, huru du går; huru du, min Gud och Konung, i helgedomenom går.
Se ve tu entrada, oh Dios, la entrada de mi Dios, de mi Rey, en el Santuario.
25 De sångare gå framföre, der näst de spelmän, ibland pigor som slå på trummor.
Cantores van delante, en pos van los tañedores; en medio, las doncellas baten los címbalos (cantando):
26 Lofver Herran Gud i församlingomen, för Israels brunn.
“Bendecid a Dios con alegría, bendecid al Señor los hijos de Israel.”
27 Der är rådandes ibland dem den litsle BenJamin, Juda Förstar, med deras hopar, Sebulons Förstar, Naphthali Förstar.
Allí está Benjamín, el más joven, precediéndolos; los príncipes de Judá y su séquito, los príncipes de Zabulón, los príncipes de Neftalí.
28 Din Gud hafver upprättat ditt rike, det stärk, Gud, i oss; ty det är ditt verk.
Despliega, oh Dios, tu poderío; poderío que asumes, oh Dios, en favor nuestro.
29 För ditt tempels skull i Jerusalem, skola Konungar föra dig skänker.
A causa de tu templo que está en Jerusalén, te ofrezcan tributos los reyes.
30 Straffa djuret i rören, oxahoparna ibland deras kalfvar, de der drifva för penningars skull. Han förströr de folk, som gerna örliga.
Increpa a la bestia del cañaveral y la multitud de los poderosos, dominadores de los pueblos. Suprime a los ávidos de plata. ¡Dispersa a los pueblos, que se gozan en las guerras!
31 De Förstar utur Egypten skola komma; Ethiopien skall utsträcka sina händer till Gud.
Vengan los magnates de Egipto, levante Etiopía sus manos a Dios,
32 I Konungariken på jordene, sjunger Gudi; lofsjunger Herranom. (Sela)
Reinos de la tierra, celebrad a Dios, entonad salmos al Señor,
33 Den der vistas i himmelen, allestädes af begynnelsen; si, han skall gifva sino dundre kraft.
a Aquel que cabalga por los cielos, los antiguos cielos; al que hace resonar su voz, su voz poderosa.
34 Gifver Gudi magten; hans härlighet är i Israel, och hans magt i skyn.
Reconoced la potestad de Dios, su majestad es sobre Israel, y su poder en las nubes.
35 Gud är underlig i sinom helgedom; han är Israels Gud, han skall gifva folkena magt och kraft. Lofvad vare Gud.
Terrible es Dios desde su Santuario, el Dios de Israel, el que da potestad y vigor a su pueblo. ¡Bendito sea Dios!
