Psaltaren 68
1 En Psalmvisa Davids, till att föresjunga. Gud stånde upp, att hans fiender måga förströdde varda, och de honom hata, fly för honom.
To the victorie, the salm `of the song `of Dauid. God rise vp, and hise enemyes be scaterid; and thei that haten hym fle fro his face.
2 Fördrif dem, såsom en rök fördrifven varder; såsom vax försmälter för eld, så förgånge de ogudaktige för Gudi.
As smoke failith, faile thei; as wax fletith fro the face of fier, so perische synneris fro the face of God.
3 Men de rättfärdige fröjde sig, och vare glade för Gudi, och fröjde sig af hjertat.
And iust men eete, and make fulli ioye in the siyt of God; and delite thei in gladnesse.
4 Sjunger Gudi, lofsjunger hans Namne; görer honom väg, som sakta framfar; han heter Herren; och glädjens för honom.
Synge ye to God, seie ye salm to his name; make ye weie to hym, that stieth on the goyng doun, the Lord is name to hym. Make ye fulli ioye in his siyt, enemyes schulen be disturblid fro the face of hym,
5 Den en fader är åt faderlösa, och en domare för enkom; han är Gud i sin helga boning;
which is the fadir of fadirles and modirles children; and the iuge of widewis.
6 En Gud, som dem ensammom gifver huset fullt med barn; den der fångar utförer i rättom tid, och låter de affälliga blifva i det torra.
God is in his hooli place; God that makith men of o wille to dwelle in the hous. Which leedith out bi strengthe hem that ben boundun; in lijk maner hem that maken scharp, that dwellen in sepulcris.
7 Gud, då du utdrogst för ditt folk, då du gick i öknene; (Sela)
God, whanne thou yedist out in the siyt of thi puple; whanne thou passidist forth in the desert.
8 Då bäfvade jorden, och himlarna dröpo för denna Guden i Sinai; för Gudi, som Israels Gud är.
The erthe was moued, for heuenes droppiden doun fro the face of God of Synay; fro the face of God of Israel.
9 Men nu gifver du, Gud, ett nådeligit regn; och ditt arf, det torrt är, vederqvicker du;
God, thou schalt departe wilful reyn to thin eritage, and it was sijk; but thou madist it parfit.
10 Att din djur måga bo deruti. Gud, du vederqvicker de elända med dine godhet.
Thi beestis schulen dwelle therynne; God, thou hast maad redi in thi swetnesse to the pore man.
11 Herren gifver ordet, med en stor Evangelisters skara.
The Lord schal yyue a word; to hem that prechen the gospel with myche vertu.
12 Konungarna för härarna äro med hvarannan vänner, och husäran utskifter rofvet.
The kyngis of vertues ben maad loued of the derlyng; and to the fairnesse of the hous to departe spuylis.
13 När I liggen i markene, så glimmar det såsom dufvovingar, hvilke såsom silfver och guld glittra.
If ye slepen among the myddil of eritagis, the fetheris of the culuer ben of siluer; and the hyndrere thingis of the bak therof ben in the shynyng of gold.
14 När den Allsmägtige allestäds ibland dem Konungar sätter, så varder klart, der mörkt är.
While the king of heuene demeth kyngis theronne, thei schulen be maad whitter then snow in Selmon;
15 Guds berg är ett fruktsamt berg, ett stort och fruktsamt berg.
the hille of God is a fat hille. The cruddid hil is a fat hil;
16 Hvi springen I, stor berg? Gud hafver lust till att bo på detta berget, och Herren blifver der ock evinnerliga.
wherto bileuen ye falsli, cruddid hillis? The hil in which it plesith wel God to dwelle ther ynne; for the Lord schal dwelle `in to the ende.
17 Guds vagn är mång tusende tusend. Herren är ibland dem på det helga Sinai.
The chare of God is manyfoold with ten thousynde, a thousynde of hem that ben glad; the Lord was in hem, in Syna, in the hooli.
18 Du hafver farit upp i höjdena, och hafver fångat fängelset; du hafver undfått gåfvor för menniskorna; de affällige ock, att Herren Gud skall ändå likväl blifva der.
Thou stiedist an hiy, thou tokist caitiftee; thou resseyuedist yiftis among men. For whi thou tokist hem that bileueden not; for to dwelle in the Lord God.
19 Lofvad vare Herren dagliga. Gud lägger oss ena bördo uppå; men han hjelper oss ock. (Sela)
Blessid be the Lord ech dai; the God of oure heelthis schal make an eesie wei to vs.
20 Vi hafve en Gud, en Gud, den der hjelper, och Herran, Herran, den ifrå döden frälsar.
Oure God is God to make men saaf; and outgoyng fro deeth is of the Lord God.
21 Men Gud skall sönderslå hufvudet på sina fiendar, samt med deras hjessa, som blifva i deras synder.
Netheles God schal breke the heedis of hise enemyes; the cop of the heere of hem that goen in her trespassis.
22 Dock säger Herren: Jag vill hemta somliga ibland de feta; utu hafsens djup vill jag somliga hemta.
The Lord seide, Y schal turne fro Basan; Y schal turne in to the depthe of the see.
23 Derföre skall din fot uti fiendernas blod färgad varda, och dine hundar skola det slicka.
That thi foot be deppid in blood; the tunge of thi doggis be dippid in blood of the enemyes of hym.
24 Man ser, Gud, huru du går; huru du, min Gud och Konung, i helgedomenom går.
God, thei sien thi goyngis yn; the goyngis yn of my God, of my king, which is in the hooli.
25 De sångare gå framföre, der näst de spelmän, ibland pigor som slå på trummor.
Prynces ioyned with syngeris camen bifore; in the myddil of yonge dameselis syngynge in tympans.
26 Lofver Herran Gud i församlingomen, för Israels brunn.
In chirchis blesse ye God; blesse ye the Lord fro the wellis of Israel.
27 Der är rådandes ibland dem den litsle BenJamin, Juda Förstar, med deras hopar, Sebulons Förstar, Naphthali Förstar.
There Beniamyn, a yonge man; in the rauyschyng of mynde. The princis of Juda weren the duykis of hem; the princis of Zabulon, the princis of Neptalym.
28 Din Gud hafver upprättat ditt rike, det stärk, Gud, i oss; ty det är ditt verk.
God, comaunde thou to thi vertu; God, conferme thou this thing, which thou hast wrouyt in vs.
29 För ditt tempels skull i Jerusalem, skola Konungar föra dig skänker.
Fro thi temple, which is in Jerusalem; kyngis schulen offre yiftis to thee.
30 Straffa djuret i rören, oxahoparna ibland deras kalfvar, de der drifva för penningars skull. Han förströr de folk, som gerna örliga.
Blame thou the wielde beestis of the reheed, the gaderyng togidere of bolis is among the kien of puplis; that thei exclude hem that ben preuyd bi siluer. Distrie thou folkis that wolen batels,
31 De Förstar utur Egypten skola komma; Ethiopien skall utsträcka sina händer till Gud.
legatis schulen come fro Egipt; Ethiopie schal come bifore the hondis therof to God.
32 I Konungariken på jordene, sjunger Gudi; lofsjunger Herranom. (Sela)
Rewmes of the erthe, synge ye to God; seie ye salm to the Lord.
33 Den der vistas i himmelen, allestädes af begynnelsen; si, han skall gifva sino dundre kraft.
Singe ye to God; that stiede on the heuene of heuene at the eest. Lo! he schal yyue to his vois the vois of vertu, yyue ye glorie to God on Israel;
34 Gifver Gudi magten; hans härlighet är i Israel, och hans magt i skyn.
his greet doyng and his vertu is in the cloudis.
35 Gud är underlig i sinom helgedom; han är Israels Gud, han skall gifva folkena magt och kraft. Lofvad vare Gud.
God is wondirful in hise seyntis; God of Israel, he schal yyue vertu, and strengthe to his puple; blessid be God.
