Psaltaren 68
1 En Psalmvisa Davids, till att föresjunga. Gud stånde upp, att hans fiender måga förströdde varda, och de honom hata, fly för honom.
To the chief Musician, A Psalm or Song of David. Let God arise, let his enemies be scattered: let them also that hate him flee before him.
2 Fördrif dem, såsom en rök fördrifven varder; såsom vax försmälter för eld, så förgånge de ogudaktige för Gudi.
As smoke is driven away, so drive them away: as wax melteth before the fire, so let the wicked perish at the presence of God.
3 Men de rättfärdige fröjde sig, och vare glade för Gudi, och fröjde sig af hjertat.
But let the righteous be glad; let them rejoice before God: yea, let them exceedingly rejoice.
4 Sjunger Gudi, lofsjunger hans Namne; görer honom väg, som sakta framfar; han heter Herren; och glädjens för honom.
Sing to God, sing praises to his name: extol him that rideth upon the heavens by his name JAH, and rejoice before him.
5 Den en fader är åt faderlösa, och en domare för enkom; han är Gud i sin helga boning;
A father of the fatherless, and a judge of the widows, is God in his holy habitation.
6 En Gud, som dem ensammom gifver huset fullt med barn; den der fångar utförer i rättom tid, och låter de affälliga blifva i det torra.
God setteth the solitary in families: he bringeth out those who are bound with chains: but the rebellious dwell in a dry land.
7 Gud, då du utdrogst för ditt folk, då du gick i öknene; (Sela)
O God, when thou wentest forth before thy people, when thou didst march through the wilderness; (Selah)
8 Då bäfvade jorden, och himlarna dröpo för denna Guden i Sinai; för Gudi, som Israels Gud är.
The earth shook, the heavens also rained at the presence of God: even Sinai itself was moved at the presence of God, the God of Israel.
9 Men nu gifver du, Gud, ett nådeligit regn; och ditt arf, det torrt är, vederqvicker du;
Thou, O God, didst send a plentiful rain, by which thou didst confirm thy inheritance, when it was weary.
10 Att din djur måga bo deruti. Gud, du vederqvicker de elända med dine godhet.
Thy congregation hath dwelt in it: thou, O God, hast prepared of thy goodness for the poor.
11 Herren gifver ordet, med en stor Evangelisters skara.
The Lord gave the word: great was the company of those that proclaimed it.
12 Konungarna för härarna äro med hvarannan vänner, och husäran utskifter rofvet.
Kings of armies fled apace: and she that tarried at home divided the spoil.
13 När I liggen i markene, så glimmar det såsom dufvovingar, hvilke såsom silfver och guld glittra.
Though ye lie among the pots, yet shall ye be as the wings of a dove covered with silver, and her feathers with yellow gold.
14 När den Allsmägtige allestäds ibland dem Konungar sätter, så varder klart, der mörkt är.
When the Almighty scattered kings in it, it was white as snow in Salmon.
15 Guds berg är ett fruktsamt berg, ett stort och fruktsamt berg.
The hill of God is as the hill of Bashan; an high hill as the hill of Bashan.
16 Hvi springen I, stor berg? Gud hafver lust till att bo på detta berget, och Herren blifver der ock evinnerliga.
Why leap ye, ye lofty hills? this is the hill which God desireth to dwell in; yea, the LORD will dwell in it for ever.
17 Guds vagn är mång tusende tusend. Herren är ibland dem på det helga Sinai.
The chariots of God are twenty thousand, even thousands of angels: the Lord is among them, as in Sinai, in the holy place.
18 Du hafver farit upp i höjdena, och hafver fångat fängelset; du hafver undfått gåfvor för menniskorna; de affällige ock, att Herren Gud skall ändå likväl blifva der.
Thou hast ascended on high, thou hast led captivity captive: thou hast received gifts for men; yea, for the rebellious also, that the LORD God might dwell among them.
19 Lofvad vare Herren dagliga. Gud lägger oss ena bördo uppå; men han hjelper oss ock. (Sela)
Blessed be the Lord, who daily loadeth us with benefits, even the God of our salvation. (Selah)
20 Vi hafve en Gud, en Gud, den der hjelper, och Herran, Herran, den ifrå döden frälsar.
He that is our God is the God of salvation; and to GOD the Lord belong the issues from death.
21 Men Gud skall sönderslå hufvudet på sina fiendar, samt med deras hjessa, som blifva i deras synder.
But God shall wound the head of his enemies, and the hairy scalp of such one as goeth on still in his trespasses.
22 Dock säger Herren: Jag vill hemta somliga ibland de feta; utu hafsens djup vill jag somliga hemta.
The Lord said, I will bring again from Bashan, I will bring my people again from the depths of the sea:
23 Derföre skall din fot uti fiendernas blod färgad varda, och dine hundar skola det slicka.
That thy foot may be dipped in the blood of thy enemies, and the tongue of thy dogs in the same.
24 Man ser, Gud, huru du går; huru du, min Gud och Konung, i helgedomenom går.
They have seen thy goings, O God; even the goings of my God, my King, in the sanctuary.
25 De sångare gå framföre, der näst de spelmän, ibland pigor som slå på trummor.
The singers went before, the players on instruments followed after; among them were the damsels playing with timbrels.
26 Lofver Herran Gud i församlingomen, för Israels brunn.
Bless ye God in the congregations, even the Lord, from the fountain of Israel.
27 Der är rådandes ibland dem den litsle BenJamin, Juda Förstar, med deras hopar, Sebulons Förstar, Naphthali Förstar.
There is little Benjamin with their ruler, the princes of Judah and their counsel, the princes of Zebulun, and the princes of Naphtali.
28 Din Gud hafver upprättat ditt rike, det stärk, Gud, i oss; ty det är ditt verk.
Thy God hath commanded thy strength: strengthen, O God, that which thou hast wrought for us.
29 För ditt tempels skull i Jerusalem, skola Konungar föra dig skänker.
Because of thy temple at Jerusalem shall kings bring presents to thee.
30 Straffa djuret i rören, oxahoparna ibland deras kalfvar, de der drifva för penningars skull. Han förströr de folk, som gerna örliga.
Rebuke the company of spearmen, the multitude of the bulls, with the calves of the people, till every one shall submit himself with pieces of silver: scatter thou the people that delight in war.
31 De Förstar utur Egypten skola komma; Ethiopien skall utsträcka sina händer till Gud.
Princes shall come out of Egypt; Cush shall soon stretch out her hands to God.
32 I Konungariken på jordene, sjunger Gudi; lofsjunger Herranom. (Sela)
Sing to God, ye kingdoms of the earth; O sing praises to the Lord; (Selah)
33 Den der vistas i himmelen, allestädes af begynnelsen; si, han skall gifva sino dundre kraft.
To him that rideth upon the heavens of heavens, which were of old; lo, he doth send out his voice, and that a mighty voice.
34 Gifver Gudi magten; hans härlighet är i Israel, och hans magt i skyn.
Ascribe ye strength to God: his excellency is over Israel, and his strength is in the clouds.
35 Gud är underlig i sinom helgedom; han är Israels Gud, han skall gifva folkena magt och kraft. Lofvad vare Gud.
O God, thou art terrible out of thy holy places: the God of Israel is he that giveth strength and power to his people. Blessed be God.
