Psaltaren 68
1 En Psalmvisa Davids, till att föresjunga. Gud stånde upp, att hans fiender måga förströdde varda, och de honom hata, fly för honom.
TO THE OVERSEER. A PSALM. A SONG OF DAVID. God rises [and] His enemies are scattered! And those hating Him flee from His face.
2 Fördrif dem, såsom en rök fördrifven varder; såsom vax försmälter för eld, så förgånge de ogudaktige för Gudi.
You drive them away as the driving away of smoke, As the melting of wax before fire, The wicked perish at the presence of God.
3 Men de rättfärdige fröjde sig, och vare glade för Gudi, och fröjde sig af hjertat.
And the righteous rejoice, they exult before God, And they rejoice with gladness.
4 Sjunger Gudi, lofsjunger hans Namne; görer honom väg, som sakta framfar; han heter Herren; och glädjens för honom.
Sing to God—praise His Name, Raise up a highway for Him who is riding in deserts, In YAH [is] His Name, and exult before Him.
5 Den en fader är åt faderlösa, och en domare för enkom; han är Gud i sin helga boning;
Father of the fatherless, and judge of the widows, [Is] God in His holy habitation.
6 En Gud, som dem ensammom gifver huset fullt med barn; den der fångar utförer i rättom tid, och låter de affälliga blifva i det torra.
God—causing the lonely to dwell at home, Bringing out bound ones into prosperity, Only—the stubborn have inhabited a dry place.
7 Gud, då du utdrogst för ditt folk, då du gick i öknene; (Sela)
O God, in Your going forth before Your people, In Your stepping through the wilderness, (Selah)
8 Då bäfvade jorden, och himlarna dröpo för denna Guden i Sinai; för Gudi, som Israels Gud är.
The earth has shaken, Indeed, the heavens have dropped before God, This Sinai—before God, the God of Israel.
9 Men nu gifver du, Gud, ett nådeligit regn; och ditt arf, det torrt är, vederqvicker du;
You shake out a shower of free-will gifts, O God. Your inheritance, when it has been weary, You have established it.
10 Att din djur måga bo deruti. Gud, du vederqvicker de elända med dine godhet.
Your creature has dwelt in it, You prepare for the poor in Your goodness, O God.
11 Herren gifver ordet, med en stor Evangelisters skara.
The Lord gives the saying, The female proclaimers [are] a numerous host.
12 Konungarna för härarna äro med hvarannan vänner, och husäran utskifter rofvet.
Kings of hosts utterly flee away, And a female inhabitant of the house apportions spoil.
13 När I liggen i markene, så glimmar det såsom dufvovingar, hvilke såsom silfver och guld glittra.
Though you lie between two boundaries, Wings of a dove covered with silver, And her pinions with yellow gold.
14 När den Allsmägtige allestäds ibland dem Konungar sätter, så varder klart, der mörkt är.
When the Mighty spreads kings in it, it snows in Salmon.
15 Guds berg är ett fruktsamt berg, ett stort och fruktsamt berg.
A hill of God [is] the hill of Bashan, A hill of heights [is] the hill of Bashan.
16 Hvi springen I, stor berg? Gud hafver lust till att bo på detta berget, och Herren blifver der ock evinnerliga.
Why do you envy, O high hills, The hill God has desired for His seat? YHWH also dwells forever.
17 Guds vagn är mång tusende tusend. Herren är ibland dem på det helga Sinai.
The chariots of God [are] myriads, thousands of changes, The Lord [is] among them, in Sinai, in the sanctuary.
18 Du hafver farit upp i höjdena, och hafver fångat fängelset; du hafver undfått gåfvor för menniskorna; de affällige ock, att Herren Gud skall ändå likväl blifva der.
You have ascended on high, You have taken captivity captive, You have taken gifts for men, That even the stubborn may rest, O YAH God.
19 Lofvad vare Herren dagliga. Gud lägger oss ena bördo uppå; men han hjelper oss ock. (Sela)
Blessed [is] the Lord, day by day He lays on us. God Himself [is] our salvation. (Selah)
20 Vi hafve en Gud, en Gud, den der hjelper, och Herran, Herran, den ifrå döden frälsar.
God Himself [is] to us a God for deliverances, And YHWH Lord has the outgoings of death.
21 Men Gud skall sönderslå hufvudet på sina fiendar, samt med deras hjessa, som blifva i deras synder.
Only—God strikes The head of His enemies, The hairy crown of a habitual walker in his guilt.
22 Dock säger Herren: Jag vill hemta somliga ibland de feta; utu hafsens djup vill jag somliga hemta.
The Lord said: “From Bashan I bring back, I bring back from the depths of the sea.
23 Derföre skall din fot uti fiendernas blod färgad varda, och dine hundar skola det slicka.
So that you dash your foot In the blood of enemies—the tongue of Your dogs.”
24 Man ser, Gud, huru du går; huru du, min Gud och Konung, i helgedomenom går.
They have seen Your goings, O God, Goings of my God, my king, in the sanctuary.
25 De sångare gå framföre, der näst de spelmän, ibland pigor som slå på trummor.
Singers have been before, Behind [are] players on instruments, Virgins playing with timbrels in the midst.
26 Lofver Herran Gud i församlingomen, för Israels brunn.
In assemblies bless God, The Lord—from the fountain of Israel.
27 Der är rådandes ibland dem den litsle BenJamin, Juda Förstar, med deras hopar, Sebulons Förstar, Naphthali Förstar.
There [is] little Benjamin, their ruler, Heads of Judah their defense, Heads of Zebulun—heads of Naphtali.
28 Din Gud hafver upprättat ditt rike, det stärk, Gud, i oss; ty det är ditt verk.
Your God has commanded your strength, Be strong, O God, You have worked this for us.
29 För ditt tempels skull i Jerusalem, skola Konungar föra dig skänker.
Because of Your temple at Jerusalem, Kings bring a present to You.
30 Straffa djuret i rören, oxahoparna ibland deras kalfvar, de der drifva för penningars skull. Han förströr de folk, som gerna örliga.
Rebuke a beast of the reeds, a herd of bulls, With calves of the peoples, Each humbling himself with pieces of silver, You scatter peoples delighting in conflicts.
31 De Förstar utur Egypten skola komma; Ethiopien skall utsträcka sina händer till Gud.
Fat ones come out of Egypt, Cush causes her hands to run to God.
32 I Konungariken på jordene, sjunger Gudi; lofsjunger Herranom. (Sela)
Kingdoms of the earth, sing to God, Praise the Lord! (Selah)
33 Den der vistas i himmelen, allestädes af begynnelsen; si, han skall gifva sino dundre kraft.
To Him who is riding on the heavens of the heavens of old, Behold, He gives with His voice a strong voice.
34 Gifver Gudi magten; hans härlighet är i Israel, och hans magt i skyn.
Ascribe strength to God, His excellence [is] over Israel, and His strength in the clouds.
35 Gud är underlig i sinom helgedom; han är Israels Gud, han skall gifva folkena magt och kraft. Lofvad vare Gud.
Fearful, O God, out of Your sanctuaries, The God of Israel Himself, Giving strength and might to the people. Blessed [is] God!
