Psaltaren 68
1 En Psalmvisa Davids, till att föresjunga. Gud stånde upp, att hans fiender måga förströdde varda, och de honom hata, fly för honom.
“To the chief musician, by David, a Psalm or song.” Oh that God would arise, that his enemies might be scattered, and those that hate him might flee before him.
2 Fördrif dem, såsom en rök fördrifven varder; såsom vax försmälter för eld, så förgånge de ogudaktige för Gudi.
As smoke is driven off, so drive them away: as wax melteth before the fire, so let the wicked perish at the presence of God.
3 Men de rättfärdige fröjde sig, och vare glade för Gudi, och fröjde sig af hjertat.
But the righteous shall rejoice; they shall exult before God: yea, they shall be exceedingly joyful.
4 Sjunger Gudi, lofsjunger hans Namne; görer honom väg, som sakta framfar; han heter Herren; och glädjens för honom.
Sing unto God, sing praises to his name; extol him who rideth upon the heavens: the Everlasting is his name, and rejoice before him.
5 Den en fader är åt faderlösa, och en domare för enkom; han är Gud i sin helga boning;
A father of the fatherless, and a judge of the widows, is God in his holy habitation.
6 En Gud, som dem ensammom gifver huset fullt med barn; den der fångar utförer i rättom tid, och låter de affälliga blifva i det torra.
God places those who are solitary in the midst of their families: he bringeth out those who are bound unto happiness; but the rebellious dwell in a dry land.
7 Gud, då du utdrogst för ditt folk, då du gick i öknene; (Sela)
O God, when thou didst go forth before thy people, when thou didst tread along through the wilderness—Selah—
8 Då bäfvade jorden, och himlarna dröpo för denna Guden i Sinai; för Gudi, som Israels Gud är.
The earth quaked, also the heavens dropped at the presence of God, yea, this Sinai, at the presence of God, the God of Israel.
9 Men nu gifver du, Gud, ett nådeligit regn; och ditt arf, det torrt är, vederqvicker du;
Rain of beneficence didst thou pour down, O God, whereby thou didst truly strengthen thy heritage, when it was weary.
10 Att din djur måga bo deruti. Gud, du vederqvicker de elända med dine godhet.
Thy assembly dwelt therein: thou didst prepare it with thy goodness for the afflicted [people]. O God,
11 Herren gifver ordet, med en stor Evangelisters skara.
The Lord gave [happy] tidings; they are published by the female messengers, a numerous host.
12 Konungarna för härarna äro med hvarannan vänner, och husäran utskifter rofvet.
The kings of the armies flee away—flee away: yet she that tarried at home divideth the spoil.
13 När I liggen i markene, så glimmar det såsom dufvovingar, hvilke såsom silfver och guld glittra.
When ye lie still between the folds [of your cattle], [ye will be like] the wings of the dove covered with sliver, and her pinions shining with flaming gold.
14 När den Allsmägtige allestäds ibland dem Konungar sätter, så varder klart, der mörkt är.
When the Almighty scattered kings in the midst of her, then even in darkness shone light [as pure] as snow.
15 Guds berg är ett fruktsamt berg, ett stort och fruktsamt berg.
A mountain of God is the mount of Bashan; many peaks hath the mount of Bashan.
16 Hvi springen I, stor berg? Gud hafver lust till att bo på detta berget, och Herren blifver der ock evinnerliga.
Why watch ye enviously, ye many-peaked mountains, yonder mountain which God hath chosen for his residence? yea, the Lord will also dwell [there] for ever.
17 Guds vagn är mång tusende tusend. Herren är ibland dem på det helga Sinai.
The chariots of God are two myriads; thousands of angels [follow him]: the Lord is among them: so is Sinai holy [among mountains].
18 Du hafver farit upp i höjdena, och hafver fångat fängelset; du hafver undfått gåfvor för menniskorna; de affällige ock, att Herren Gud skall ändå likväl blifva der.
Thou didst ascend on high, lead away captives, receive gifts among men, yea, even the rebellious, to dwell among them. O Lord God.
19 Lofvad vare Herren dagliga. Gud lägger oss ena bördo uppå; men han hjelper oss ock. (Sela)
Blessed be the Lord; day by day he loadeth us [with benefits]; our God is our salvation. (Selah)
20 Vi hafve en Gud, en Gud, den der hjelper, och Herran, Herran, den ifrå döden frälsar.
Our God is to us the God of salvation: and by the Eternal the Lord are the escapes from death.
21 Men Gud skall sönderslå hufvudet på sina fiendar, samt med deras hjessa, som blifva i deras synder.
But God will crush the head of his enemies, the hairy skull of him who walketh in his guiltiness.
22 Dock säger Herren: Jag vill hemta somliga ibland de feta; utu hafsens djup vill jag somliga hemta.
The Lord hath said, From Bashan will I bring back, I will bring back from the depths of the sea:
23 Derföre skall din fot uti fiendernas blod färgad varda, och dine hundar skola det slicka.
In order that thou mayest wade with thy feet in blood, feeding the tongue of thy dogs from the enemies' blood.
24 Man ser, Gud, huru du går; huru du, min Gud och Konung, i helgedomenom går.
Men see thy goings forth, O God! the goings forth of my God, my King, into the sanctuary.
25 De sångare gå framföre, der näst de spelmän, ibland pigor som slå på trummor.
First come singers, then follow players on instruments, in the midst of maidens playing on timbrels.
26 Lofver Herran Gud i församlingomen, för Israels brunn.
In assemblies bless ye God, [praise] the Lord, ye sprung from Israel's fountain.
27 Der är rådandes ibland dem den litsle BenJamin, Juda Förstar, med deras hopar, Sebulons Förstar, Naphthali Förstar.
There Benjamin the youngest leadeth them on, the princes of Judah in purple robes, the princes of Zebulun, the princes of Naphtali.
28 Din Gud hafver upprättat ditt rike, det stärk, Gud, i oss; ty det är ditt verk.
Thy God hath ordained the rule to thee: strengthen, O God, what thou hast wrought for us.
29 För ditt tempels skull i Jerusalem, skola Konungar föra dig skänker.
Because of thy temple over Jerusalem shall kings bring presents unto thee.
30 Straffa djuret i rören, oxahoparna ibland deras kalfvar, de der drifva för penningars skull. Han förströr de folk, som gerna örliga.
Rebuke the wild beasts hiding among the reeds, the troops of steers among the calves of nations, that hasten along with presents of silver. He scattereth nations that are eager for the fight.
31 De Förstar utur Egypten skola komma; Ethiopien skall utsträcka sina händer till Gud.
Nobles will come out of Egypt: Ethiopia will stretch forth eagerly her hands unto God.
32 I Konungariken på jordene, sjunger Gudi; lofsjunger Herranom. (Sela)
Kingdoms of the earth, sing unto God; sing praises unto the Lord: (Selah)
33 Den der vistas i himmelen, allestädes af begynnelsen; si, han skall gifva sino dundre kraft.
To him who rideth over the highest heavens, of ancient days: hear! he sendeth forth his voice, the voice of might.
34 Gifver Gudi magten; hans härlighet är i Israel, och hans magt i skyn.
Ascribe ye strength unto God: his excellency is over Israel, and his strength is in the skies.
35 Gud är underlig i sinom helgedom; han är Israels Gud, han skall gifva folkena magt och kraft. Lofvad vare Gud.
Thou art tremendous, O God, from thy holy residences: O God of Israel, [thou art] he that givest strength and power unto [thy] people. Blessed be God.
