Psaltaren 68

1 En Psalmvisa Davids, till att föresjunga. Gud stånde upp, att hans fiender måga förströdde varda, och de honom hata, fly för honom.

Let God arise, let his enemies be scattered: let them also that hate him flee before him.

2 Fördrif dem, såsom en rök fördrifven varder; såsom vax försmälter för eld, så förgånge de ogudaktige för Gudi.

As smoke is driven away, so drive them away: as wax melts before the fire, so let the wicked perish at the presence of God.

3 Men de rättfärdige fröjde sig, och vare glade för Gudi, och fröjde sig af hjertat.

But let the righteous be glad; let them rejoice before God: yes, let them exceedingly rejoice.

4 Sjunger Gudi, lofsjunger hans Namne; görer honom väg, som sakta framfar; han heter Herren; och glädjens för honom.

Sing to God, sing praises to his name: extol him that rides on the heavens by his name JAH, and rejoice before him.

5 Den en fader är åt faderlösa, och en domare för enkom; han är Gud i sin helga boning;

A father of the fatherless, and a judge of the widows, is God in his holy habitation.

6 En Gud, som dem ensammom gifver huset fullt med barn; den der fångar utförer i rättom tid, och låter de affälliga blifva i det torra.

God sets the solitary in families: he brings out those which are bound with chains: but the rebellious dwell in a dry land.

7 Gud, då du utdrogst för ditt folk, då du gick i öknene; (Sela)

O God, when you went forth before your people, when you did march through the wilderness; (Selah)

8 Då bäfvade jorden, och himlarna dröpo för denna Guden i Sinai; för Gudi, som Israels Gud är.

The earth shook, the heavens also dropped at the presence of God: even Sinai itself was moved at the presence of God, the God of Israel.

9 Men nu gifver du, Gud, ett nådeligit regn; och ditt arf, det torrt är, vederqvicker du;

You, O God, did send a plentiful rain, whereby you did confirm your inheritance, when it was weary.

10 Att din djur måga bo deruti. Gud, du vederqvicker de elända med dine godhet.

Your congregation has dwelled therein: you, O God, have prepared of your goodness for the poor.

11 Herren gifver ordet, med en stor Evangelisters skara.

The Lord gave the word: great was the company of those that published it.

12 Konungarna för härarna äro med hvarannan vänner, och husäran utskifter rofvet.

Kings of armies did flee apace: and she that tarried at home divided the spoil.

13 När I liggen i markene, så glimmar det såsom dufvovingar, hvilke såsom silfver och guld glittra.

Though you have lien among the pots, yet shall you be as the wings of a dove covered with silver, and her feathers with yellow gold.

14 När den Allsmägtige allestäds ibland dem Konungar sätter, så varder klart, der mörkt är.

When the Almighty scattered kings in it, it was white as snow in Salmon.

15 Guds berg är ett fruktsamt berg, ett stort och fruktsamt berg.

The hill of God is as the hill of Bashan; an high hill as the hill of Bashan.

16 Hvi springen I, stor berg? Gud hafver lust till att bo på detta berget, och Herren blifver der ock evinnerliga.

Why leap you, you high hills? this is the hill which God desires to dwell in; yes, the LORD will dwell in it for ever.

17 Guds vagn är mång tusende tusend. Herren är ibland dem på det helga Sinai.

The chariots of God are twenty thousand, even thousands of angels: the Lord is among them, as in Sinai, in the holy place.

18 Du hafver farit upp i höjdena, och hafver fångat fängelset; du hafver undfått gåfvor för menniskorna; de affällige ock, att Herren Gud skall ändå likväl blifva der.

You have ascended on high, you have led captivity captive: you have received gifts for men; yes, for the rebellious also, that the LORD God might dwell among them.

19 Lofvad vare Herren dagliga. Gud lägger oss ena bördo uppå; men han hjelper oss ock. (Sela)

Blessed be the Lord, who daily loads us with benefits, even the God of our salvation. (Selah)

20 Vi hafve en Gud, en Gud, den der hjelper, och Herran, Herran, den ifrå döden frälsar.

He that is our God is the God of salvation; and to GOD the Lord belong the issues from death.

21 Men Gud skall sönderslå hufvudet på sina fiendar, samt med deras hjessa, som blifva i deras synder.

But God shall wound the head of his enemies, and the hairy scalp of such an one as goes on still in his trespasses.

22 Dock säger Herren: Jag vill hemta somliga ibland de feta; utu hafsens djup vill jag somliga hemta.

The Lord said, I will bring again from Bashan, I will bring my people again from the depths of the sea:

23 Derföre skall din fot uti fiendernas blod färgad varda, och dine hundar skola det slicka.

That your foot may be dipped in the blood of your enemies, and the tongue of your dogs in the same.

24 Man ser, Gud, huru du går; huru du, min Gud och Konung, i helgedomenom går.

They have seen your goings, O God; even the goings of my God, my King, in the sanctuary.

25 De sångare gå framföre, der näst de spelmän, ibland pigor som slå på trummor.

The singers went before, the players on instruments followed after; among them were the damsels playing with tambourines.

26 Lofver Herran Gud i församlingomen, för Israels brunn.

Bless you God in the congregations, even the Lord, from the fountain of Israel.

27 Der är rådandes ibland dem den litsle BenJamin, Juda Förstar, med deras hopar, Sebulons Förstar, Naphthali Förstar.

There is little Benjamin with their ruler, the princes of Judah and their council, the princes of Zebulun, and the princes of Naphtali.

28 Din Gud hafver upprättat ditt rike, det stärk, Gud, i oss; ty det är ditt verk.

Your God has commanded your strength: strengthen, O God, that which you have worked for us.

29 För ditt tempels skull i Jerusalem, skola Konungar föra dig skänker.

Because of your temple at Jerusalem shall kings bring presents to you.

30 Straffa djuret i rören, oxahoparna ibland deras kalfvar, de der drifva för penningars skull. Han förströr de folk, som gerna örliga.

Rebuke the company of spearmen, the multitude of the bulls, with the calves of the people, till every one submit himself with pieces of silver: scatter you the people that delight in war.

31 De Förstar utur Egypten skola komma; Ethiopien skall utsträcka sina händer till Gud.

Princes shall come out of Egypt; Ethiopia shall soon stretch out her hands to God.

32 I Konungariken på jordene, sjunger Gudi; lofsjunger Herranom. (Sela)

Sing to God, you kingdoms of the earth; O sing praises to the Lord; (Selah)

33 Den der vistas i himmelen, allestädes af begynnelsen; si, han skall gifva sino dundre kraft.

To him that rides on the heavens of heavens, which were of old; see, he does send out his voice, and that a mighty voice.

34 Gifver Gudi magten; hans härlighet är i Israel, och hans magt i skyn.

Ascribe you strength to God: his excellency is over Israel, and his strength is in the clouds.

35 Gud är underlig i sinom helgedom; han är Israels Gud, han skall gifva folkena magt och kraft. Lofvad vare Gud.

O God, you are terrible out of your holy places: the God of Israel is he that gives strength and power to his people. Blessed be God.