Psaltaren 68
1 En Psalmvisa Davids, till att föresjunga. Gud stånde upp, att hans fiender måga förströdde varda, och de honom hata, fly för honom.
Til Sangmesteren. Af David. En Salme. En Sang.
2 Fördrif dem, såsom en rök fördrifven varder; såsom vax försmälter för eld, så förgånge de ogudaktige för Gudi.
Naar Gud staar op, da splittes hans Fjender, hans Avindsmænd flyr for hans Aasyn,
3 Men de rättfärdige fröjde sig, och vare glade för Gudi, och fröjde sig af hjertat.
som Røg henvejres, saa henvejres de; som Voks, der smelter for Ild, gaar gudløse til Grunde for Guds Aasyn.
4 Sjunger Gudi, lofsjunger hans Namne; görer honom väg, som sakta framfar; han heter Herren; och glädjens för honom.
Men retfærdige frydes og jubler med Glæde og Fryd for Guds Aasyn.
5 Den en fader är åt faderlösa, och en domare för enkom; han är Gud i sin helga boning;
Syng for Gud, lovsyng hans Navn, hyld ham, der farer frem gennem Ørknerne! HERREN er hans Navn, jubler for hans Aasyn,
6 En Gud, som dem ensammom gifver huset fullt med barn; den der fångar utförer i rättom tid, och låter de affälliga blifva i det torra.
faderløses Fader, Enkers Værge, Gud i hans hellige Bolig,
7 Gud, då du utdrogst för ditt folk, då du gick i öknene; (Sela)
Gud, som bringer ensomme hjem, fører Fanger ud til Lykke; men genstridige bor i tørre Egne.
8 Då bäfvade jorden, och himlarna dröpo för denna Guden i Sinai; för Gudi, som Israels Gud är.
Da du drog ud, o Gud, i Spidsen for dit Folk, skred frem gennem Ørkenen, (Sela) da rystede Jorden,
9 Men nu gifver du, Gud, ett nådeligit regn; och ditt arf, det torrt är, vederqvicker du;
ja, Himlen dryppede for Guds Aasyn, for Guds Aasyn, Israels Guds.
10 Att din djur måga bo deruti. Gud, du vederqvicker de elända med dine godhet.
Regn i Strømme lod du falde, o Gud, din vansmægtende Arvelod styrkede du;
11 Herren gifver ordet, med en stor Evangelisters skara.
din Skare tog Bolig der, for de arme sørged du, Gud, i din Godhed.
12 Konungarna för härarna äro med hvarannan vänner, och husäran utskifter rofvet.
Ord lægger Herren de Kvinder i Munden, som bringer Glædesbud, en talrig Hær:
13 När I liggen i markene, så glimmar det såsom dufvovingar, hvilke såsom silfver och guld glittra.
»Hærenes Konger flyr, de flyr, Husets Frue uddeler Bytte.
14 När den Allsmägtige allestäds ibland dem Konungar sätter, så varder klart, der mörkt är.
Vil I da blive imellem Foldene? Duens Vinger dækkes af Sølv, dens Fjedre af gulgrønt Guld.
15 Guds berg är ett fruktsamt berg, ett stort och fruktsamt berg.
Da den Almægtige splittede Kongerne der, faldt der Sne paa Zalmon.«
16 Hvi springen I, stor berg? Gud hafver lust till att bo på detta berget, och Herren blifver der ock evinnerliga.
Et Gudsbjerg er Basans Bjerg, et Bjerg med spidse Tinder er Basans Bjerg;
17 Guds vagn är mång tusende tusend. Herren är ibland dem på det helga Sinai.
Hvi skæver I Bjerge med spidse Tinder til Bjerget, Gud ønsked til Bolig, hvor HERREN ogsaa vil bo for evigt?
18 Du hafver farit upp i höjdena, och hafver fångat fängelset; du hafver undfått gåfvor för menniskorna; de affällige ock, att Herren Gud skall ändå likväl blifva der.
Titusinder er Guds Vogne, tusinde Gange tusinde, HERREN kom fra Sinaj til Helligdommen.
19 Lofvad vare Herren dagliga. Gud lägger oss ena bördo uppå; men han hjelper oss ock. (Sela)
Du steg op til det høje, du bortførte Fanger, Gaver tog du blandt Mennesker, ogsaa iblandt de genstridige, at du maatte bo der, HERRE, o Gud.
20 Vi hafve en Gud, en Gud, den der hjelper, och Herran, Herran, den ifrå döden frälsar.
Lovet være Herren! Fra Dag til Dag bærer han vore Byrder; Gud er vor Frelse. (Sela)
21 Men Gud skall sönderslå hufvudet på sina fiendar, samt med deras hjessa, som blifva i deras synder.
En Gud til Frelse er Gud for os, hos den Herre HERREN er Udgange fra Døden.
22 Dock säger Herren: Jag vill hemta somliga ibland de feta; utu hafsens djup vill jag somliga hemta.
Men Fjendernes Hoveder knuser Gud, den gudløses Isse, der vandrer i sine Synder.
23 Derföre skall din fot uti fiendernas blod färgad varda, och dine hundar skola det slicka.
Herren har sagt: »Jeg henter dem hjem fra Basan, henter dem hjem fra Havets Dyb,
24 Man ser, Gud, huru du går; huru du, min Gud och Konung, i helgedomenom går.
at din Fod maa vade i Blod, dine Hundes Tunger faa del i Fjenderne.«
25 De sångare gå framföre, der näst de spelmän, ibland pigor som slå på trummor.
Se paa Guds Højtidstog, min Guds, min Konges Højtidstog ind i Helligdommen!
26 Lofver Herran Gud i församlingomen, för Israels brunn.
Sangerne forrest, saa de, der spiller, i Midten unge Piger med Pauker:
27 Der är rådandes ibland dem den litsle BenJamin, Juda Förstar, med deras hopar, Sebulons Förstar, Naphthali Förstar.
»Lover Gud i Festforsamlinger, Herren, I af Israels Kilde!«
28 Din Gud hafver upprättat ditt rike, det stärk, Gud, i oss; ty det är ditt verk.
Der er liden Benjamin forrest, Judas Fyrster i Flok, Zebulons Fyrster, Naftalis Fyrster.
29 För ditt tempels skull i Jerusalem, skola Konungar föra dig skänker.
Opbyd, o Gud, din Styrke, styrk, hvad du gjorde for os, o Gud!
30 Straffa djuret i rören, oxahoparna ibland deras kalfvar, de der drifva för penningars skull. Han förströr de folk, som gerna örliga.
For dit Tempels Skyld skal Konger bringe dig Gaver i Jerusalem.
31 De Förstar utur Egypten skola komma; Ethiopien skall utsträcka sina händer till Gud.
Tru ad Dyret i Sivet, Tyreflokken, Folkeslags Herrer, saa de hylder dig med deres Sølvstykker. Adsplit Folkeslag, der elsker Strid!
32 I Konungariken på jordene, sjunger Gudi; lofsjunger Herranom. (Sela)
De kommer med Olie fra Ægypten, Ætioperne iler til Gud med fulde Hænder.
33 Den der vistas i himmelen, allestädes af begynnelsen; si, han skall gifva sino dundre kraft.
I Jordens Riger, syng for Gud, lovsyng HERREN;
34 Gifver Gudi magten; hans härlighet är i Israel, och hans magt i skyn.
hyld ham, der farer frem paa Himlenes Himle, de gamle! Se, han løfter sin Røst, en vældig Røst.
35 Gud är underlig i sinom helgedom; han är Israels Gud, han skall gifva folkena magt och kraft. Lofvad vare Gud.
Giv Gud Ære! Over Israel er hans Højhed, Hans Vælde i Skyerne, frygtelig er Gud i sin Helligdom, Israels Gud; han giver Folket Styrke og Kraft. Lovet være Gud!
