< Psaltaren 67 >
1 En Psalmvisa, till att föresjunga på strängaspel. Gud vare oss nådelig, och välsigne oss; han låte sitt ansigte lysa oss; (Sela)
Dura Buʼaa Faarfattootaatiif. Miʼa ribuutiin. Faarfannaa. Waaqni garaa nuuf laafu; nu haa eebbisus; fuula isaas nurratti haa ibsu;
2 Att vi på jordene måge känna hans väg, ibland alla Hedningar hans salighet.
kunis akka karaan kee lafa irratti, fayyisuun kee immoo saboota hundumaa biratti beekamuuf.
3 Gud, dig tacke folk; all folk tacke dig.
Yaa Waaqayyo, saboonni si haa jajatan; saboonni hundii si haa jajatan.
4 Folken fröjde sig och glädjes, att du dömer folken rätt, och regerar folken på jordene. (Sela)
Ati waan qajeelummaadhaan namoota bulchituuf, saboota lafa irraas waan geggeessituuf, saboonni haa gammadanis; ililchaniis haa faarfatan.
5 Gud, dig tacke folk; all folk tacke dig.
Yaa Waaqayyo, saboonni si haa jajatan; saboonni hundii si haa jajatan.
6 Landet gifver sina frukt. Gud, vår Gud välsigna oss.
Lafti midhaan kenniteerti; Waaqayyo Waaqni keenyas nu eebbiseera.
7 Gud välsigne oss, och all verlden frukte honom.
Waaqni nu eebbiseera; handaarri lafaa hundi isa haa sodaatu.