Psaltaren 66
1 En Psalmvisa, till att föresjunga. Fröjdens Gudi, all land.
Al Vencedor: Canción de Alabanza. Jubilad a Dios toda la tierra.
2 Lofsjunger, till att ära hans Namn; priser honom härliga.
Cantad la gloria de su Nombre; poned gloria en su alabanza.
3 Säger till Gud: Huru underliga äro dina gerningar! Dinom fiendom skall fela för dine stora magt.
Decid a Dios: ¡Cuán terrible eres en tus obras! Por lo grande de tu fortaleza se sujetarán a ti tus enemigos.
4 All land tillbedje dig, och lofsjunge dig; lofsjunge dino Namne. (Sela)
Toda la tierra te adorará, y cantará a ti; cantarán a tu Nombre. (Selah)
5 Kommer och ser uppå Guds verk; den så underlig är i sina gerningar, ibland menniskors barn.
Venid, y ved las obras de Dios, terrible en hechos sobre los hijos de los hombres.
6 Han förvandlar hafvet uti det torra, så att man till fot öfver vattnet går. Dess fröjde vi oss i honom.
Volvió el mar en seco; por el río pasaron a pie; allí nos alegramos en él.
7 Han är rådandes med sine kraft evinnerliga; hans ögon skåda på folken. De affällige skola icke kunna upphäfva sig. (Sela)
El se enseñorea con su fortaleza para siempre; sus ojos atalayan sobre los gentiles; los rebeldes no serán ensalzados. (Selah)
8 Lofver, I folk, vår Gud; låter hans lof vidt hördt varda;
Bendecid, pueblos, a nuestro Dios, y haced oír la voz de su alabanza.
9 Den våra själ vid lif behåller, och låter våra fötter icke slinta.
El es el que puso nuestra alma en vida, y no permitió que nuestros pies resbalasen.
10 Ty, Gud, du hafver försökt oss, och pröfvat oss, såsom silfver pröfvadt varder.
Porque tú nos probaste, oh Dios; nos afinaste como se afina la plata.
11 Du hafver fört oss uti häktelse; du hafver lagt en tunga på våra länder.
Nos metiste en la red; pusiste apretura en nuestros lomos.
12 Du hafver låtit komma menniskor öfver vårt hufvud. Vi äre komne i eld och i vatten; men du hafver utfört oss, och vederqvickt oss.
Hiciste subir varón sobre nuestra cabeza; entramos en fuego y en aguas, y nos sacaste a abundancia.
13 Derföre vill jag med bränneoffer gå in uti ditt hus, och betala dig mina löften;
Entraré en tu Casa con holocaustos; te pagaré mis votos,
14 Såsom jag mina läppar upplåtit hafver, och min mun talat hafver, i mine nöd.
que pronunciaron mis labios, y habló mi boca, cuando estaba angustiado.
15 Jag vill göra dig fet bränneoffer af brändom vädrom; jag vill offra oxar och bockar. (Sela)
Holocaustos de cebados te ofreceré, con perfume de carneros; sacrificaré bueyes y machos cabríos. (Selah)
16 Kommer hit, hörer till, alle I som Gud frukten; jag vill förtälja, hvad han mine själ gjort hafver.
Venid, oíd todos los que teméis a Dios, y contaré lo que ha hecho a mi alma.
17 Till honom ropade jag med min mun, och prisade honom med mine tungo.
A él clamé con mi boca, y fue ensalzado con mi lengua.
18 Om jag något orätt förehade i mitt hjerta, så, vorde Herren mig ej hörandes.
Si en mi corazón hubiese yo mirado a la iniquidad, el Señor no me oiría.
19 Derföre hörer mig Gud, och aktar uppå min bön.
Mas ciertamente me oyó Dios; atendió a la voz de mi oración.
20 Lofvad vare Gud, den mina bön icke förkastar, eller vänder sina godhet ifrå mig.
Bendito Dios, que no echó de sí mi oración, ni de mí su misericordia.
