Psaltaren 66
1 En Psalmvisa, till att föresjunga. Fröjdens Gudi, all land.
Jubilae a Deus, todas as terras.
2 Lofsjunger, till att ära hans Namn; priser honom härliga.
Cantae a gloria do seu nome; dae gloria ao seu louvor.
3 Säger till Gud: Huru underliga äro dina gerningar! Dinom fiendom skall fela för dine stora magt.
Dizei a Deus: Quão terrivel és tu nas tuas obras! pela grandeza do teu poder se submetterão a ti os teus inimigos.
4 All land tillbedje dig, och lofsjunge dig; lofsjunge dino Namne. (Sela)
Toda a terra te adorará e te cantará louvores: elles cantarão o teu nome (Selah)
5 Kommer och ser uppå Guds verk; den så underlig är i sina gerningar, ibland menniskors barn.
Vinde, e vêde as obras de Deus: é terrivel nos seus feitos para com os filhos dos homens.
6 Han förvandlar hafvet uti det torra, så att man till fot öfver vattnet går. Dess fröjde vi oss i honom.
Converteu o mar em terra secca; passaram o rio a pé; ali nos alegrámos n'elle.
7 Han är rådandes med sine kraft evinnerliga; hans ögon skåda på folken. De affällige skola icke kunna upphäfva sig. (Sela)
Elle domina eternamente pelo seu poder: os seus olhos estão sobre as nações; não se exaltem os rebeldes (Selah)
8 Lofver, I folk, vår Gud; låter hans lof vidt hördt varda;
Bemdizei, povos, ao nosso Deus, e fazei ouvir a voz do seu louvor:
9 Den våra själ vid lif behåller, och låter våra fötter icke slinta.
Ao que sustenta com vida a nossa alma, e não consente que sejam abalados os nossos pés.
10 Ty, Gud, du hafver försökt oss, och pröfvat oss, såsom silfver pröfvadt varder.
Pois tu, ó Deus, nos provaste; tu nos afinaste como se afina a prata.
11 Du hafver fört oss uti häktelse; du hafver lagt en tunga på våra länder.
Tu nos metteste na rede; affligiste os nossos lombos.
12 Du hafver låtit komma menniskor öfver vårt hufvud. Vi äre komne i eld och i vatten; men du hafver utfört oss, och vederqvickt oss.
Fizeste com que os homens cavalgassem sobre as nossas cabeças; passámos pelo fogo e pela agua; mas nos trouxeste a um logar copioso.
13 Derföre vill jag med bränneoffer gå in uti ditt hus, och betala dig mina löften;
Entrarei em tua casa com holocaustos; pagar-te-hei os meus votos.
14 Såsom jag mina läppar upplåtit hafver, och min mun talat hafver, i mine nöd.
Os quaes pronunciaram os meus labios, e fallou a minha bocca, quando estava na angustia.
15 Jag vill göra dig fet bränneoffer af brändom vädrom; jag vill offra oxar och bockar. (Sela)
Offerecer-te-hei holocaustos gordurosos com incenso de carneiros; offerecerei novilhos com cabritos (Selah)
16 Kommer hit, hörer till, alle I som Gud frukten; jag vill förtälja, hvad han mine själ gjort hafver.
Vinde, e ouvi, todos os que temeis a Deus, e eu contarei o que elle tem feito á minha alma.
17 Till honom ropade jag med min mun, och prisade honom med mine tungo.
A elle clamei com a minha bocca, e elle foi exaltado pela minha lingua.
18 Om jag något orätt förehade i mitt hjerta, så, vorde Herren mig ej hörandes.
Se eu attender á iniquidade no meu coração, o Senhor não me ouvirá;
19 Derföre hörer mig Gud, och aktar uppå min bön.
Mas, na verdade, Deus me ouviu; attendeu á voz da minha oração.
20 Lofvad vare Gud, den mina bön icke förkastar, eller vänder sina godhet ifrå mig.
Bemdito seja Deus, que não rejeitou a minha oração, nem desviou de mim a sua misericordia.
