Psaltaren 66
1 En Psalmvisa, till att föresjunga. Fröjdens Gudi, all land.
TO THE OVERSEER. A SONG. A PSALM. Shout to God, all the earth.
2 Lofsjunger, till att ära hans Namn; priser honom härliga.
Praise the glory of His Name, Make honorable His praise.
3 Säger till Gud: Huru underliga äro dina gerningar! Dinom fiendom skall fela för dine stora magt.
Say to God, “How fearful Your works—By the abundance of Your strength, Your enemies feign obedience to You.
4 All land tillbedje dig, och lofsjunge dig; lofsjunge dino Namne. (Sela)
All the earth bows to You, They sing praise to You, they praise Your Name.” (Selah)
5 Kommer och ser uppå Guds verk; den så underlig är i sina gerningar, ibland menniskors barn.
Come, and see the works of God, Fearful acts toward the sons of men.
6 Han förvandlar hafvet uti det torra, så att man till fot öfver vattnet går. Dess fröjde vi oss i honom.
He has turned a sea to dry land, Through a river they pass over on foot, There we rejoice in Him.
7 Han är rådandes med sine kraft evinnerliga; hans ögon skåda på folken. De affällige skola icke kunna upphäfva sig. (Sela)
Ruling by His might for all time, His eyes watch among the nations, The stubborn do not exalt themselves. (Selah)
8 Lofver, I folk, vår Gud; låter hans lof vidt hördt varda;
Bless our God you peoples, And sound the voice of His praise,
9 Den våra själ vid lif behåller, och låter våra fötter icke slinta.
Who has placed our soul in life, And has not permitted our feet to be moved.
10 Ty, Gud, du hafver försökt oss, och pröfvat oss, såsom silfver pröfvadt varder.
For You have tried us, O God, You have refined us as the refining of silver.
11 Du hafver fört oss uti häktelse; du hafver lagt en tunga på våra länder.
You have brought us into a net, You have placed pressure on our loins.
12 Du hafver låtit komma menniskor öfver vårt hufvud. Vi äre komne i eld och i vatten; men du hafver utfört oss, och vederqvickt oss.
You have caused man to ride at our head. We have entered into fire and into water, And You bring us out to a watered place.
13 Derföre vill jag med bränneoffer gå in uti ditt hus, och betala dig mina löften;
I enter Your house with burnt-offerings, I complete my vows to You,
14 Såsom jag mina läppar upplåtit hafver, och min mun talat hafver, i mine nöd.
For my lips were opened, And my mouth spoke in my distress:
15 Jag vill göra dig fet bränneoffer af brändom vädrom; jag vill offra oxar och bockar. (Sela)
“I offer to You burnt-offerings of fatlings, With incense of rams, I prepare a bullock with male goats.” (Selah)
16 Kommer hit, hörer till, alle I som Gud frukten; jag vill förtälja, hvad han mine själ gjort hafver.
Come, hear, all you who fear God, And I recount what He did for my soul.
17 Till honom ropade jag med min mun, och prisade honom med mine tungo.
I have called to Him [with] my mouth, And exaltation [is] under my tongue.
18 Om jag något orätt förehade i mitt hjerta, så, vorde Herren mig ej hörandes.
Iniquity, if I have seen in my heart, The Lord does not hear.
19 Derföre hörer mig Gud, och aktar uppå min bön.
But God has heard, He has attended to the voice of my prayer.
20 Lofvad vare Gud, den mina bön icke förkastar, eller vänder sina godhet ifrå mig.
Blessed [is] God, Who has not turned aside my prayer, And His loving-kindness, from me!
