Psaltaren 65

1 En Psalm Davids, för en viso till att föresjunga. Gud, man lofvar dig i stillhet i Zion, och dig betalar man löfte.

Al maestro de coro. Salmo de David. Himno. A Ti, oh Dios, es debida la alabanza en Sión, y a Ti se han de cumplir los votos.

2 Du hörer bön, derföre kommer allt kött till dig.

A Ti, que oyes las plegarias, a Ti irá toda carne, a causa de los pecados.

3 Vår missgerning trycker oss hardeliga. Förlåt oss våra synder.

Prevalecen contra nosotros nuestras iniquidades, mas Tú las perdonas.

4 Säll är den du utväljer, och hafver honom till dig, att han skall bo i dina gårdar; han hafver en rik tröst af ditt hus, det helga templet.

Dichoso aquel a quien Tu elijas y atraigas, para que habite en tus atrios. Nos hartaremos de los bienes de tu casa y de la santidad de tu Templo.

5 Hör oss, efter den underliga rättfärdigheten, Gud vår salighet; du, som äst allas hopp, på jordene, och fjerran på hafvet.

En tu justicia nos escuchas con estupendas señales, oh Dios salvador nuestro, esperanza de todos los confines de la tierra y de los más lejanos mares.

6 Du, som bergen stadig gör i sine kraft, och begjordad äst med magt;

Con tu fuerza consolidas los montes, revestido de poder.

7 Du, som stillar hafsens fräsande, dess böljors fräsande, och folks buller;

Sosiegas el furor de los mares, el estruendo de sus ondas y el tumulto de las naciones.

8 Att de, som vid de landsändar bo, skola förskräcka sig för din tecken; du gläder allt det som röres, både om morgon och om afton.

Se estremecen ante tus portentos los que habitan los confines de la tierra. Tú llenas de alegría el Oriente y el Occidente.

9 Du besöker landet, och vattnar det, och gör det mycket rikt; Guds källa hafver vatten tillfyllest; du låter dess korn väl trifvas; ty alltså brukar du landet.

Has visitado la tierra, la has embriagado y colmado de riquezas. El río de Dios rebosa de aguas; Tú preparas sus trigales, aparejando la tierra,

10 Du vattnar dess fårar, och fuktar det upplöjdt är; med regn gör du det blött, och välsignar dess växt.

regando sus surcos, y allanando sus terrones; las ablandas con lluvias, y fecundas sus gérmenes.

11 Du kröner året med ditt goda, och din fotspår drypa af fetma.

Coronas de benignidad el año, y tus huellas destilan grosura.

12 De boningar i öknena äro ock feta, så att de drypa; och högarna äro allt omkring lustige.

Las praderas del desierto destilan, y los collados se visten de exultación.

13 Hjordmarken är full med får, och dalarna stå tjockt med säd; så att man glädes dervid, och sjunger.

Llenos están los campos de rebaños, y los valles se cubren de mieses; se alegran y cantan.