Psaltaren 65
1 En Psalm Davids, för en viso till att föresjunga. Gud, man lofvar dig i stillhet i Zion, och dig betalar man löfte.
Anumzamoka Saioni kumapi rankagia kamigahaze. Na'ano hugantegahune hutama ko'ma huvempama hu'nenuna zana tagra hugahune
2 Du hörer bön, derföre kommer allt kött till dig.
Na'ankure Kagra nunamuntia nentahine. Maka vahera Kagriteke egahune.
3 Vår missgerning trycker oss hardeliga. Förlåt oss våra synder.
Tagrama kumitigu'ma antahintahi hakarema nehunkenka, Kagra ana kumitia apaserante'nane.
4 Säll är den du utväljer, och hafver honom till dig, att han skall bo i dina gårdar; han hafver en rik tröst af ditt hus, det helga templet.
Kagrama huhamprintankeno, ruotge kuma tava'onte'ma nemanimo'a rama'a asomu erigahie. Kagri mono nompinka rama'a knare zane musezamo'enena avite'ne.
5 Hör oss, efter den underliga rättfärdigheten, Gud vår salighet; du, som äst allas hopp, på jordene, och fjerran på hafvet.
Anumzamoka knarezantfa huno mareri agatere'nea fatgo kavukva hunka nunamuntia antahinka nona hunerantane. Anumzamoka Kagra tagu'vazi ne' mani'nane. Ama mopafi vahe'mo'za Kagrite zamentintia nehazageno, hagerimpima afetema nemaniza vahe'mo'zanena kagrite zamentintia nehaze.
6 Du, som bergen stadig gör i sine kraft, och begjordad äst med magt;
Kagra hihamukareti agonaramina trohunentenka, hanaveka'a eri ama hu'nane.
7 Du, som stillar hafsens fräsande, dess böljors fräsande, och folks buller;
Hagerimo'ma krantokrantoma nehigenka, Kagra azeri arava nehenka, kokankoka mopafi vahe'mo'zama rankerankema nehazagenka, zamazeri neraganane.
8 Att de, som vid de landsändar bo, skola förskräcka sig för din tecken; du gläder allt det som röres, både om morgon och om afton.
Mopa atumparegama nemaniza vahe'mo'za ruzahu ruzahu kaguva zantamima erifore'ma hana zankura, ama zana, naza fore nehie hu'za nehu'za, tusi zamagogogu nehaze. Zage hanati kazigati vuno zage fre kazigama umani emanima nehaza vahe'mo'za Kagrama hana kavukvamo zamagu'a zamazeri otige'za tusi muse nehaze.
9 Du besöker landet, och vattnar det, och gör det mycket rikt; Guds källa hafver vatten tillfyllest; du låter dess korn väl trifvas; ty alltså brukar du landet.
Kagra mopa kegava hunenka tina aminkeno mopamo'a knare huno masavena nehie. Anumzamoka maka kaziga tina tro hunte'nanankino, knare huno witia tina amigeno, rama'a raga renente. Na'ankure Kagraka'a e'inahu huno fore hugahie hunka retro hunte'nana kante anteno efore nehie.
10 Du vattnar dess fårar, och fuktar det upplöjdt är; med regn gör du det blött, och välsignar dess växt.
Hozama rekorinte mopafina Kagra kora atrankeno runteno mopa ru fru nehuno, mopa ragana runezmane. Ana nehunka ata kora atrankeno hozafina runtegeno ne'zamo'a knarera huno nehageno rama'a ne'zana renente.
11 Du kröner året med ditt goda, och din fotspår drypa af fetma.
Kagra mago kafufina asomu hurantankeno, ne'zamo'a tusi'za huno amponere. Ana nehigeno kama vanoma hupinena nezamo'a aviteno herafineramie.
12 De boningar i öknena äro ock feta, så att de drypa; och högarna äro allt omkring lustige.
Hanki ka'ma kokampina trazamo'a hageno tretre nehigeno, agonaramimpina trazamo'a tretre huno refitegeno musena nehaze.
13 Hjordmarken är full med får, och dalarna stå tjockt med säd; så att man glädes dervid, och sjunger.
Hanki krahopina sipisipi afutamine, meme afutamimo'za avitazageno, agupofina witi hozamo'a fankanino kankmuna omnetfa hu'ne. Ana maka trazama nenaza afu'mozane hozamozanena ranke hu'za zagamera hu'za musena nehaze.
