Psaltaren 65
1 En Psalm Davids, för en viso till att föresjunga. Gud, man lofvar dig i stillhet i Zion, och dig betalar man löfte.
“For the leader of the music. A psalm of David.” To thee belongeth trust, to thee praise, O God in Zion! And to thee shall the vow be performed!
2 Du hörer bön, derföre kommer allt kött till dig.
O Thou that hearest prayer! To thee shall all flesh come!
3 Vår missgerning trycker oss hardeliga. Förlåt oss våra synder.
My iniquities are heavy upon me; But thou wilt forgive our transgressions!
4 Säll är den du utväljer, och hafver honom till dig, att han skall bo i dina gårdar; han hafver en rik tröst af ditt hus, det helga templet.
Happy is he whom thou choosest, And bringest near thee to dwell in thy courts! May we be satisfied with the blessings of thy house, Thy holy temple!
5 Hör oss, efter den underliga rättfärdigheten, Gud vår salighet; du, som äst allas hopp, på jordene, och fjerran på hafvet.
By wonderful deeds dost thou answer us in thy goodness, O God, our salvation! Who art the confidence of all the ends of the earth, And of the most distant seas!
6 Du, som bergen stadig gör i sine kraft, och begjordad äst med magt;
Thou makest fast the mountains by thy power, Being girded with strength!
7 Du, som stillar hafsens fräsande, dess böljors fräsande, och folks buller;
Thou stillest the roar of the sea, The roar of its waves, And the tumult of the nations.
8 Att de, som vid de landsändar bo, skola förskräcka sig för din tecken; du gläder allt det som röres, både om morgon och om afton.
They who dwell in the ends of the earth are awed by thy signs; Thou makest the outgoings of the morning and of the evening to rejoice!
9 Du besöker landet, och vattnar det, och gör det mycket rikt; Guds källa hafver vatten tillfyllest; du låter dess korn väl trifvas; ty alltså brukar du landet.
Thou visitest the earth and waterest it; Thou enrichest it exceedingly; The river of God is full of water. Thou suppliest the earth with corn, When thou hast thus prepared it.
10 Du vattnar dess fårar, och fuktar det upplöjdt är; med regn gör du det blött, och välsignar dess växt.
Thou waterest its furrows, And breakest down its ridges; Thou makest it soft with showers, And blessest its increase.
11 Du kröner året med ditt goda, och din fotspår drypa af fetma.
Thou crownest the year with thy goodness; Thy footsteps drop fruitfulness;
12 De boningar i öknena äro ock feta, så att de drypa; och högarna äro allt omkring lustige.
They drop it upon the pastures of the wilderness, And the hills are girded with gladness.
13 Hjordmarken är full med får, och dalarna stå tjockt med säd; så att man glädes dervid, och sjunger.
The pastures are clothed with flocks, And the valleys are covered with corn; They shout, yea, they sing for joy.
