Psaltaren 65
1 En Psalm Davids, för en viso till att föresjunga. Gud, man lofvar dig i stillhet i Zion, och dig betalar man löfte.
For the Chief Musician. A Psalm. A Song of David. Praise waiteth for thee, O God, in Zion; And unto thee shall the vow be performed.
2 Du hörer bön, derföre kommer allt kött till dig.
O thou that hearest prayer, Unto thee shall all flesh come.
3 Vår missgerning trycker oss hardeliga. Förlåt oss våra synder.
Iniquities prevail against me: As for our transgressions, thou wilt forgive them.
4 Säll är den du utväljer, och hafver honom till dig, att han skall bo i dina gårdar; han hafver en rik tröst af ditt hus, det helga templet.
Blessed is the man whom thou choosest, and causest to approach [unto thee], That he may dwell in thy courts: We shall be satisfied with the goodness of thy house, Thy holy temple.
5 Hör oss, efter den underliga rättfärdigheten, Gud vår salighet; du, som äst allas hopp, på jordene, och fjerran på hafvet.
By terrible things thou wilt answer us in righteousness, O God of our salvation, Thou that art the confidence of all the ends of the earth, And of them that are afar off upon the sea:
6 Du, som bergen stadig gör i sine kraft, och begjordad äst med magt;
Who by his strength setteth fast the mountains, Being girded about with might;
7 Du, som stillar hafsens fräsande, dess böljors fräsande, och folks buller;
Who stilleth the roaring of the seas, The roaring of their waves, And the tumult of the peoples.
8 Att de, som vid de landsändar bo, skola förskräcka sig för din tecken; du gläder allt det som röres, både om morgon och om afton.
They also that dwell in the uttermost parts are afraid at thy tokens: Thou makest the outgoings of the morning and evening to rejoice.
9 Du besöker landet, och vattnar det, och gör det mycket rikt; Guds källa hafver vatten tillfyllest; du låter dess korn väl trifvas; ty alltså brukar du landet.
Thou visitest the earth, and waterest it, Thou greatly enrichest it; The river of God is full of water: Thou providest them grain, when thou hast so prepared the earth.
10 Du vattnar dess fårar, och fuktar det upplöjdt är; med regn gör du det blött, och välsignar dess växt.
Thou waterest its furrows abundantly; Thou settlest the ridges thereof: Thou makest it soft with showers; Thou blessest the springing thereof.
11 Du kröner året med ditt goda, och din fotspår drypa af fetma.
Thou crownest the year with thy goodness; And thy paths drop fatness.
12 De boningar i öknena äro ock feta, så att de drypa; och högarna äro allt omkring lustige.
They drop upon the pastures of the wilderness; And the hills are girded with joy.
13 Hjordmarken är full med får, och dalarna stå tjockt med säd; så att man glädes dervid, och sjunger.
The pastures are clothed with flocks; The valleys also are covered over with grain; They shout for joy, they also sing.
