< Psaltaren 64 >
1 En Psalm Davids, till att föresjunga. Hör, Gud, mina röst, i mine klagan. Bevara mitt lif för den grufveliga fiendan.
2 Förskyl mig för de ondas församling; för deras hop, som illa göra;
3 De der skärpa sina tungor, såsom ett svärd, och skjuta med sina förgiftiga ord, såsom med pilar;
4 Att de måga lönliga skjuta den fromma; med hast skjuta de uppå honom, utan all fruktan.
5 De äro djerfve med sin onda anslag, och talas vid, huru de snaror lägga vilja, och säga: Ho kan se dem?
6 De dikta skalkhet, och hållat hemliga; de äro illfundige, och hafva listig skalkastycke före.
7 Men Gud skall hasteliga skjuta dem, så att dem skall svida efter.
8 Deras egen tunga skall fälla dem; så att dem bespotta skall hvar och en, som dem ser.
9 Och alla menniskor, som det se, skola frukta sig, och säga: Det hafver Gud gjort; och förmärka, att det är hans gerning.
10 De rättfärdige skola fröjda sig af Herranom, och förtrösta uppå honom, och alla fromma hjertan skola deraf berömma sig.