< Psaltaren 64 >
1 En Psalm Davids, till att föresjunga. Hör, Gud, mina röst, i mine klagan. Bevara mitt lif för den grufveliga fiendan.
Au chef des chantres. Psaume de David. O Dieu, écoute ma voix, quand je gémis! Protège ma vie contre l’ennemi que je crains!
2 Förskyl mig för de ondas församling; för deras hop, som illa göra;
Garantis-moi des complots des méchants, De la troupe bruyante des hommes iniques!
3 De der skärpa sina tungor, såsom ett svärd, och skjuta med sina förgiftiga ord, såsom med pilar;
Ils aiguisent leur langue comme un glaive, Ils lancent comme des traits leurs paroles amères,
4 Att de måga lönliga skjuta den fromma; med hast skjuta de uppå honom, utan all fruktan.
Pour tirer en cachette sur l’innocent; Ils tirent sur lui à l’improviste, et n’ont aucune crainte.
5 De äro djerfve med sin onda anslag, och talas vid, huru de snaror lägga vilja, och säga: Ho kan se dem?
Ils se fortifient dans leur méchanceté: Ils se concertent pour tendre des pièges, Ils disent: Qui les verra?
6 De dikta skalkhet, och hållat hemliga; de äro illfundige, och hafva listig skalkastycke före.
Ils méditent des crimes: Nous voici prêts, le plan est conçu! La pensée intime, le cœur de chacun est un abîme.
7 Men Gud skall hasteliga skjuta dem, så att dem skall svida efter.
Dieu lance contre eux ses traits: Soudain les voilà frappés.
8 Deras egen tunga skall fälla dem; så att dem bespotta skall hvar och en, som dem ser.
Leur langue a causé leur chute; Tous ceux qui les voient secouent la tête.
9 Och alla menniskor, som det se, skola frukta sig, och säga: Det hafver Gud gjort; och förmärka, att det är hans gerning.
Tous les hommes sont saisis de crainte, Ils publient ce que Dieu fait, Et prennent garde à son œuvre.
10 De rättfärdige skola fröjda sig af Herranom, och förtrösta uppå honom, och alla fromma hjertan skola deraf berömma sig.
Le juste se réjouit en l’Éternel et cherche en lui son refuge, Tous ceux qui ont le cœur droit se glorifient.