Psaltaren 63

1 En Psalm Davids, då han var i Juda öken. Gud, du äst min Gud, bittida vakar jag upp till dig. Min själ törstar efter dig, mitt kött längtar efter dig, uti ett torrt och törstigt land, der intet vatten är.

Un salmo de David, cuando estaba en el desierto de Judá. Dios, tú eres mi Dios. Te buscaré con ahínco. Mi alma tiene sed de ti. Mi carne te anhela, en una tierra seca y cansada, donde no hay agua.

2 Der ser jag efter dig i dinom helgedom, att jag måtte skåda dina magt och äro.

Así te he visto en el santuario, viendo tu poder y tu gloria.

3 Ty din godhet är bättre än lif. Mine läppar prisa dig.

Porque tu bondad amorosa es mejor que la vida, mis labios te alabarán.

4 Der ville jag gerna lofva dig i mina lifsdagar, och upplyfta mina händer, i ditt Namn.

Así te bendeciré mientras viva. Levantaré mis manos en tu nombre.

5 Det vore mins hjertas fröjd och lust, då jag dig med gladom mun lofva skulle.

Mi alma se saciará como del más rico alimento. Mi boca te alabará con labios alegres,

6 När jag mig i säng lägger, så tänker jag uppå dig; när jag uppvaknar, så talar jag om dig.

cuando te recuerdo en mi cama, y pensar en ti en las guardias nocturnas.

7 Ty du äst min hjelpare, och under dina vingars skugga vill jag fröjda mig.

Porque tú has sido mi ayuda. Me alegraré a la sombra de tus alas.

8 Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.

Mi alma permanece cerca de ti. Tu mano derecha me sostiene.

9 Men de stå efter mina själ, till att öfverfalla mig; de måste under jordena nederfara.

Pero los que buscan mi alma para destruirla irán a las partes bajas de la tierra.

10 De måste falla i svärd, och räfvomen till lott blifva.

Serán entregados al poder de la espada. Serán comida para chacales.

11 Men Konungen fröjdar sig i Gudi; den vid honom svär, han skall prisad varda; ty de lögnmunnar skola tillstoppade varda.

Pero el rey se alegrará en Dios. Todos los que juran por él lo alabarán, porque la boca de los que hablan mentiras será silenciada.