Psaltaren 63

1 En Psalm Davids, då han var i Juda öken. Gud, du äst min Gud, bittida vakar jag upp till dig. Min själ törstar efter dig, mitt kött längtar efter dig, uti ett torrt och törstigt land, der intet vatten är.

Un salmo de David, cuando estaba en el desierto de Judá. Dios, tú eres mi Dios y te busco de todo corazón. Mi ser entero te anhela y tiene sed de ti, en medio de esta tierra seca, árida y carente de aguas.

2 Der ser jag efter dig i dinom helgedom, att jag måtte skåda dina magt och äro.

Te veo en el Templo. Contemplo tu poder y tu gloria.

3 Ty din godhet är bättre än lif. Mine läppar prisa dig.

Tu fidelidad y amor son mejores que la vida misma. Por ello te alabaré.

4 Der ville jag gerna lofva dig i mina lifsdagar, och upplyfta mina händer, i ditt Namn.

Te agradeceré tanto como viva. Elevo mis manos hacia ti y celebro tu maravilloso carácter.

5 Det vore mins hjertas fröjd och lust, då jag dig med gladom mun lofva skulle.

Tú me satisfaces más que el mejor de los alimentos. Te alabaré con canciones alegres.

6 När jag mig i säng lägger, så tänker jag uppå dig; när jag uppvaknar, så talar jag om dig.

Paso la noche entera pensando en ti desde que me acuesto, meditando sobre ti.

7 Ty du äst min hjelpare, och under dina vingars skugga vill jag fröjda mig.

Porque eres quien me ayuda, canto feliz bajo tus alas.

8 Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.

Me aferro a ti y tus fuertes brazos me levantan.

9 Men de stå efter mina själ, till att öfverfalla mig; de måste under jordena nederfara.

Los que tratan de destruirme irán a la tumba.

10 De måste falla i svärd, och räfvomen till lott blifva.

Morirán a punta de espada y serán alimento para los chacales.

11 Men Konungen fröjdar sig i Gudi; den vid honom svär, han skall prisad varda; ty de lögnmunnar skola tillstoppade varda.

Pero el rey vivirá feliz por todo lo que Dios ha hecho. Todos los que siguen a Dios le alabarán, pero los que mienten serán silenciados.