Psaltaren 63

1 En Psalm Davids, då han var i Juda öken. Gud, du äst min Gud, bittida vakar jag upp till dig. Min själ törstar efter dig, mitt kött längtar efter dig, uti ett torrt och törstigt land, der intet vatten är.

Oh Bog, ti si moj Bog, zgodaj te bom iskal. Mojo dušo žeja po tebi, moje meso hrepeni po tebi v suhi in žejni deželi, kjer ni vode,

2 Der ser jag efter dig i dinom helgedom, att jag måtte skåda dina magt och äro.

da bi videl tvojo oblast in tvojo slavo, tako kot sem te videl v svetišču.

3 Ty din godhet är bättre än lif. Mine läppar prisa dig.

Ker je tvoja ljubeča skrbnost boljša kot življenje, te bodo moje ustnice hvalile.

4 Der ville jag gerna lofva dig i mina lifsdagar, och upplyfta mina händer, i ditt Namn.

Tako te bom blagoslavljal, medtem ko živim, svoje roke bom vzdigoval v tvojem imenu.

5 Det vore mins hjertas fröjd och lust, då jag dig med gladom mun lofva skulle.

Moja duša bo nasičena kakor z mozgom in tolščo in moja usta te bodo hvalila z radostnimi ustnicami,

6 När jag mig i säng lägger, så tänker jag uppå dig; när jag uppvaknar, så talar jag om dig.

ko se te spominjam na svoji postelji in o tebi premišljujem v nočnih stražah.

7 Ty du äst min hjelpare, och under dina vingars skugga vill jag fröjda mig.

Ker si bil ti moja pomoč, zato se bom veselil v senci tvojih peruti.

8 Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.

Moja duša trdno sledi tebi; tvoja desnica me podpira.

9 Men de stå efter mina själ, till att öfverfalla mig; de måste under jordena nederfara.

Toda tisti, ki iščejo mojo dušo, da bi jo uničili, bodo šli v globočine zemlje.

10 De måste falla i svärd, och räfvomen till lott blifva.

Padli bodo pod mečem; delež bodo za lisice.

11 Men Konungen fröjdar sig i Gudi; den vid honom svär, han skall prisad varda; ty de lögnmunnar skola tillstoppade varda.

Toda kralj se bo veselil v Bogu, vsak, kdor prisega z njim, bo v tem užival, toda usta teh, ki govorijo laži, bodo zamašena.