Psaltaren 63

1 En Psalm Davids, då han var i Juda öken. Gud, du äst min Gud, bittida vakar jag upp till dig. Min själ törstar efter dig, mitt kött längtar efter dig, uti ett torrt och törstigt land, der intet vatten är.

psalmus David cum esset in deserto Iudaeae Deus Deus meus ad te de luce vigilo sitivit in te anima mea quam multipliciter tibi caro mea

2 Der ser jag efter dig i dinom helgedom, att jag måtte skåda dina magt och äro.

in terra deserta et invia et inaquosa sic in sancto apparui tibi ut viderem virtutem tuam et gloriam tuam

3 Ty din godhet är bättre än lif. Mine läppar prisa dig.

quoniam melior est misericordia tua super vitas labia mea laudabunt te

4 Der ville jag gerna lofva dig i mina lifsdagar, och upplyfta mina händer, i ditt Namn.

sic benedicam te in vita mea in nomine tuo levabo manus meas

5 Det vore mins hjertas fröjd och lust, då jag dig med gladom mun lofva skulle.

sicut adipe et pinguidine repleatur anima mea et labia exultationis laudabit os meum

6 När jag mig i säng lägger, så tänker jag uppå dig; när jag uppvaknar, så talar jag om dig.

si memor fui tui super stratum meum in matutinis meditabar in te

7 Ty du äst min hjelpare, och under dina vingars skugga vill jag fröjda mig.

quia fuisti adiutor meus et in velamento alarum tuarum exultabo

8 Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.

adhesit anima mea post te me suscepit dextera tua

9 Men de stå efter mina själ, till att öfverfalla mig; de måste under jordena nederfara.

ipsi vero in vanum quaesierunt animam meam introibunt in inferiora terrae

10 De måste falla i svärd, och räfvomen till lott blifva.

tradentur in manus gladii partes vulpium erunt

11 Men Konungen fröjdar sig i Gudi; den vid honom svär, han skall prisad varda; ty de lögnmunnar skola tillstoppade varda.

rex vero laetabitur in Deo laudabitur omnis qui iurat in eo quia obstructum est os loquentium iniqua